Kategori: Okategoriserade

Det undrar jag för inte sjutton har jag någon och energin försvinner med samma hastighet som tiden. Måtte denna tidsröra lugna ner sig efter helgerna annars vetesjutton för tempot är för mycket, känns nästan värre än med egna firman när det var som värst. Det gör att när jag väl är hemma så är jag helt slut.

Mannefredde skall till "doktorn" i dag, hans högra fot har ett svagare grepp och det känns inte riktigt rätt och han verkar vara lite tröttare än annars. Tröttheten kan bero på den mörka årstiden och greppet har jag ingen aning om, allt från infektion till ingenting. 13:30 skall vi vara där och KA hämtar mig från jobbet och lämnar mig där efteråt.

Julen är en vecka bort och det märks inte här hemma men det gör inget, vi tar det som det blir. Det blir en enkel jul med något/ra av barnen. KA är ledig julafton och juldagen och jobbar annandagen. Planer på att försöka få ihop något bakat i helgen finns men kanske går delar av söndagen åt för samma som i söndags, in och utleveranser.

Katterna trivs, särskilt med det varma badrumsgolvet, och allt är som det var förrut med dom alla 3. Gubben har också återfått sin ovana att stå och trampa mig i håret samtidigt som han spinner och dreglar. Jag som var orolig att ingenting skulle bli sig likt med något efter deras långa vistelse hos Nina och Levent.

Skölddamerna njuter av sin soliga sandstrand även om det tog ett par dagar innan dom begrep tjusningen. Vi fick locka med kokt fisk och efter det hittar dom dit själva. Det är nyttigt med UVB och AVB eller vad dom strålarna nu heter 🙂 Vi har en tajmer som tänder och släcker och som sköter övergången från dagsljuset till mörker och tvärtom med succesiv tändning och släckning. Det är Ka som grejat det.

Ojdå, klockan är massor redan. Dags att bli klar.

Jag skall alldeles strax till jobbet för mottagning, hantering och direkt vidaresändning av gods som skall vara framme i ett annat land i morgonbitti. Jag har lite fix att ordna efter att sändningen har lämnat men sedan en kort sväng mot någon julmarknad om dom inte stängt redan och sedan hem för fortsatta fixerier.
Julgalan då?! Jo, det var en underbar kväll med god mat och gott sällskap och så oerhört lyxigt med både champagne, viner alla sorter och massor av skratt. Måttligt med dryck och mycket blev kvar sa siste man hem. Paul Young, Charlotte Perelli (som inte alls var förhindrad av bilolyckan), Shirley Klamp, Brolle jr. Sandelin och Ekman, Velvet och så Di Leva. Jag häpnade för Di Leva kunde faktiskt sjunga också och det hade jag inte hört innan. Jo, Arvingarna var dansbandet efter showen och så norska gruppen WigWam som spelade när vi åkt hem. Sent hemma blev det ändå för oss med pendeltåg och annat. Vi slapp ta nattbussen åtminstone och det är en vinst i sig. Foton är tagna men det syns inte mycket. Paul Young var som förr fast med fler gråa hår och aningen äldre, rösten var sig lik och det var det viktiga.
En underbar kväll var det och den lever vi nog på ett bra tag både KA och jag. Jo, det var skönt att få komma hem på fredag kväll (det blev jobb hela dagen och så stopp i 45 minuter i Sundbyberg för Västeråståget hade hakat upp sig så norrgående pendeltågen stannade inte) för jag var döare än döast och KA likaså för även han jobbade både extra på förmiddagen och så ett helt pass på eftermiddagen.
Hemmet börjar ta sig men vi kom inte så långt vi ville igår. Tvättmaskinen har körts några vändor, lampan på plats och så har värmen börjat komma i golvet så klinkern är åtminstone inte iskall.
I köket har vi fått upp gardiner och det börjar likna något där också. En hel del återstår men det kommer så sakteligen. Någon adventsstake finns inte framme ännu, det står i lådor i förrådet bakom röran efter vattenskadan så kanske ikväll eller så blir det lagom till efter jul :). Det är inte det viktiga för oss även om det är fint med ljus i fönstren och pynt lite här och där.
I torsdags hade Stoffe och KA ändrat bordet så att det nu står mot den andra väggen och det blev så mycket bättre. Ugnen har vi använt oss av också, varma mackor stod på menyn i fredags kväll, och var KA fick sin energi ifrån vet jag inte men han donade med mackorna och jag satt nästan och sov.
Åter till ordningen och jag hoppas att dagen blir som vi tänkt även om jag just nu hellre skulle krypa ner under täcket igen, det brukar bli så när jag varit vaken några timmar.

KA har redan gjort det innan han for till jobbet (han började 14:00) och när han beskrev känslan lät det som han varit på världens spa och verkligen fått allt lysigt man kan önska sig. Tänk att en dusch kan ge en sådan känsla. Efter duschen skall jag leta reda på vad jag skall ha på mig och hur vi skall få ihop morgondagen så att den blir bra för alla. Jag tänker faktiskt försöka få mina en gång fina naglar fina igen men tänker inte lägga ner någon tid på det egentligen.

Allt som skulle vara klart under morgondagen är i princip klart och det blir en kort dag på jobbet i morgon vilket känns kul för då hinner vi alla bli fräscha tills det är dags att mötas redan 17:30. Kanske går det att jag är ledig på fredag också men det återstår att se hur det blir under dagen i morgon. Det känns på sätt och vis som att vi får vårt liv tillbaka och nu är det bara finliret som återstår, ett segt sådant men ändå.

Förresten så går dörren till badrummet inte att stänga eftersom den måste göras om med tröskel och lite annat. HSB tar snabba beslut måste jag säga (obs! ironi).

Fortfarande inte så att det går att duscha men väl spola toan och använda vårt tvättfat samt tvättmaskin. Oj, oj detta är bara för mycket säger och som ett stort dj*a plus fick vi veta att en del lägenheter i vår storlek har gått för massor av pengar, långt mer än tanken ens har slagit oss, då badrum samt kök varit nyfixat. Vi satte båda i vrångstrupen för det är inte bra. Tankarna på vad som går att göra mindre bra snurrar men det tar vi den dagen även om vi inte inväntar den dagen utan hela tiden måste ligga långt före för att inte förekommas.
En tung och dov känsla av hur fan löser man det här då hänger över oss båda. Det är det där med att saker som löser sig leder till att annat skiter sig alltför ofta. Fan så less jag är alltså.
För den som tänker sig komma med eventuella ord, var inte klämkäck bara, det räcker som det är i dagsläget. Realiteten är något som är här och nu och den tar vi tag i vartefter den drabbar oss eller vad fasen man nu skall kalla det för.
En dag kvar innan det är dags för Paul Young, rättare sagt Julgalan med mitt jobb och partners och jag vet inte vad jag skall ha på mig. Tid har inte funnits att ens orka få ihop något vettigt och varken spontan tvätt eller strykning är funktionellt, rättare sagt det ena var inte möjligt och det andra är kanske möjligt om vi bara visste var fasiken strykbrädan har gömt sig och sedan måste den saneras innan den kan användas. Plats att ställa något på som inte skall bli nerskitat har ju faktiskt inte funnit förrän nu. Dammar gör det faktiskt ff. Kjol, byxor, kavaj, dräkt, klänning, stövlar och allt vad jag kan komma på finns men vad skall användas och är det snyggt, passar det till, vad har dom andra för typ av kläder, osv, osv. Det blir väl som vanligt, torsdag klockan 15 rafsar jag ihop något och sedan misstrivs jag i det valda hela kvällen. Jag skall jobba både innan och dagen efter så sent kan det inte bli även om KA anmält sig frivillig att köra bilen.
Nej om jag skall bidra till att återställa lite av ordningen och flytta in tvätt och badrumsattiraljerna i badrumsskåpet och lite till. KA har stressat på som attan hela dagen, innan han åkte till jobbet, och både diskmaskinen och ugnen är inkopplade och fungerar.

Det begrep vi redan innan i och för sig men fan vad less vi är. Tid för dusch i bastun är bokad till alldeles snart men KA sover ännu så jag måste nog väcka herrn strax. Det känns lite taskigt för han slut men vi har bara en möjlighet och det är bokad tid i bastun och den måste vi ta. På måndag påstås det att röris kommer av röris själv men det återstår också att se.
KA hade tagit ett extra pass på jobbet för att kunna vara helt ledig på fredag (han jobbar förmiddagspasset) men pga röris så fick han be att någon annan tog det passet för han tänker vara här när det grejas här hemma. Rören som måste till för tvättmaskinen blir enligt röris heller inga större problem, bara små, och vi kommer att få dessa genom väggen och inte runt (vilket skulle bli väldigt fult och också väldigt skrymmande precis där).
På torsdag skall vi iväg med jobbet till Nacka Strand och Julgalan närmare bestämt. Gissa vad, Paul Young ingår i artistuppbådet och det skall bli extra roligt. Känns väldigt roligt med denna begivenhet och partners är självklara vilket känns kanoon, det är skillnad på jobb och jobb. Särskilt roligt är detta av flera skäl men främst för att reseriet ner till södrare nejder med Danmark på schemat inte blir av i år, men nästa år så.
Åldersmässigt är mina arbetskamrater och jag jämngamla så alla har vi ungefär likartade minnesreferenser av både artister, händelser och hur det var då, ni vet då när man var ung, grön och helt enkelt världsbäst.Många skratt blir det och bara det är så mentalt befriande. Intensivt och helt slut är jag men nu har jag börjat känna att jag åtminstone har full koll, ja nästan full koll 🙂
Nej, dags att packa ihop för duschen. KA är vaken nu och sitter här och undrar var han befinner sig någonstans. Några minuter till och sedan är även han i talande form och redo för dusch.

Det tog bara en månad innan det hände men nu har det hänt. Det varde även färdigt i badrummet så att det går att återställa rören = rinnande vatten och spolbar toa. Stoffe och KA gjorde det sista i går i badrummet, det sista som tog från 9 på morgonen till cirkus 23 på kvällen/natten.
Om röris dyker upp så kan vi duscha hemma i helgen, redan ikväll vill säga. En dundermiss upptäckte vi i går, hål för rören till andra delen i badrummet finns liksom inte och hur fasen det glömdes bort är enkelt, byggfirman gjorde inga hål när väggarna monterades och vi hade inte en tanke på det förrän 23:30 när tanken på att äntligen få tvättmaskinen inkopplad. Oavsett vad så måste det till hål i väggen för rören så att vi kan få rör dit dom skall vara och även var innan. Vi får se vems huvudvärk det blir och vad resultatet blir. Det går att göra hål bara det silikonas runt om enligt reglerna och att montera in ett runt rör så att det går att dra vattenrören igenom borde inte heller vara några problem – tror vi. Annars får vi se hur det blir.
I sak är det endast vårt slit kvar efter i dag, om nu röris dyker upp som bestämts i går vill säga. Jag ser framemot att få duscha hemma igen och att få spola på toaletten och att äntligen efter nästan 6 månaders kaos få ordning här hemma.
Jo, sköldis är sedan länge inboade i deras akvarium, precis det står inte badkar, det står akvarium. Ett stor sådant med en egen landdel även om den inte är helt klar ännu. Dygnets timmar räcker liksom inte till för allt vi skall få ihop. Ännu hänger varken gardiner eller annat trevligt i köksfönstren men det kommer det också. Vi börjar skönja att vi har ett hem igen även om många timmar återstår innan allt är där vi tänkt att det skall vara.
Status så långt och kanske, kanske får jag åter lite lust att skriva för det har jag inte haft på ganska länge. Jag tycker mycket men ord på pränt är en bristvara.

och har så varit sedan kylan slog till. Däremot så är doppvärmaren för effektiv för baljan så den fick vi slå av om vi inte ville ha sköldpaddssoppa, vilket vi inte ville, och sedan så hade vi liksom massor med vatten på vardagsrumsgolvet för stora baljan hade spruckit lite fint :(. Nu huserar dom mycket på golvet under stora delar av dagen och sedan i mindre baljor för natten. Men om 2 dagar, om glaset passar såklart, har dom eget hus med sandstrand och pool. Akvariet tar stooor plats men det blir väl bra så småningom som med allt annat som aldrig blir klart här hemma.
Nu har vi en ytterdörr som går att både stänga och öppna utan problem men det saknas lite innan den är helt klar. Vår gamla och väl vattenskadade dörr vek sig i torsdags och det var väntat iof men väldigt svårt och bakvänt att kunna öppna och även stänga dörrfan. Nu är det problemet borta och kvar återstår endast att råna banken misstänker jag.
KA´s dag har gått i det som verkar vara typiskt Gökboets medlemmar, kaos. Oljelocket försvann på vägen, baljan som skulle inköpas som ersättning för den som pajade funkade inte riktigt, glasskivan till sandstranden var fel (2 gånger dessutom), hälften glömt och resten förträngtoch glasögonen är i stort behov av magisk optiker igen för nu är det tejp där det sist löddes. Jag tycker synd om min älskade make, särskilt när jag också blir frustrerad när inget blir som tänkts.
Elen lär vi se oss om i månen efter som det verkar för elektrikern har antingen rymt eller annat för att få tag på honom är stört omöjligt och frustrationen över det har drastiskt ökat, särskilt som det nu är 3:e veckan försöken att nå personen i fråga håller i sig.
Sent omsider är det dags att äta mat, KA steker för fullt trots bristen på ström i fläkten men mat skall vi ha ändå. KA har inte ätit alls idag förutom någon macka i morse.
Förutom detta så är läget okej, trot eller ej men bara ibland 😉 Med pälsbollarna går det alldels utmärkt och dom har varit ute korta svängar men det är ju kallt så Gubben vänder oftast i dörren. Allt är, på den fronten, precis som vanligt. Nu har Maja också jobb med att knata runt och hålla koll på Bertil, Lillis och Esmeralda.

efter ca 3,5 månaders pälsbollsbrist. Lite som jag antog så var det två som drog sig undan när vi kom till Nina och Levent och att även Gubben var lite avvaktande fick jag väl på köpet. Efter en pratstund, en cigg och allmänt trivsel så var det dags för istoppning i bur. Det gick bra men förtvivlans jamande hördes från både Gubben och Maja, Martin sa knappt ett jam. I bilen var ovanligt tyst hela vägen hem.
Väl inne fick dom vara kvar i kattburarna och insupa dofterna sedan tog vi fram Martin först och som väntat så gömde han sig under överkastet. Så släppte vi ut Maja och Gubben och även där som väntat så drog sig Maja in mot sängen och under överkastet och Gubben drog raka vägen mot vardagsrummet och balkongdörren och ville ut.
Maja tog bara någon minut på sig innan även hon knatade runt och hade stora drag åt balkonghållet. Gubben for runt och jamade vid dörren för ut var en stor önskan. Tyvärr så får dom allt hålla sig inne i några dagar för att vänja sig vid hemmaplan igen. Natten har gått bra och nu i morse hade jag tre fiskönskande pälsbollar kring mig. Martin fick äta i lugn och ro och nu har Gubben och Maja ätit resterna av Martins fisk.
En kort sammanfattning om status, Maja är bra tjock och det kan bara skyllas på att hon varit inne utan att ha hennes normalmotion så det gäller att sätta i gång henne med mindre mat och mer fart på kroppen nu när hon kan vara ute igen. Lättjans tid är över för hennes del, jag gissar att hon verkligen njutit av omsorgen hemma hos Nina och Levent. Gubben och Martin har turligt nog inte samma anlag till ökad kroppshydda som Maja har så dom behöver ingen Tjockholmen 🙂
Vill också tacka Nina och Levent här för den otroliga hjälp det har inneburit med pälsbollshotellet under hela den här tiden. Jamande trion Gubben, Maja och Martin instämmer i kör.

och det kan ju vara bra att ha om nu olyckan skulle vara framme. Det blev världens asgarv i allafall från mig och dom övriga. Storlek är för vuxna så dom bör passa.
Fläktkåpan är uppe nu och alla lådorna har handtag och så är kaklet fogat så i dag går det att börja montera upp krokar, klockradion och övrigt som skall hänga mot väggen.
P.S. Bryggarens timer fungerar för i dag sov jag tills det ringde. D.S.

Som synes har badrummet inte kommit särskilt långt men under veckan och nästa kanske vi kan skönja ett blivande och fungerande badrum. Alla bilderna är klickbara för den som vill se lite bättre.

Köket artar sig väl men en hel del är kvar innan det är helt färdigt och det kommer det också.

Hallgolvet ser ut så här (likaså köksgolvet som bilden visar) nu för tiden och det artar sig i hallen också men det hänger på att det inte är torrt vid tröskeln ännu så den nya dörren blir kanske under nästa helg.