Kategori: Okategoriserade

och det å det snaraste för nu är den liksom slut, slut och slut för en tid åtminstone. KA hade ett bra samtal med försäkringsbolaget som lovade att se till att det skall hända saker direkt på måndag, blir det så återstår det att se.
Ytterdörren skall än en gång tas tag i enligt HSB, återstår att se vad som händer med det. Dörren går knappt att öppna och den hänger rätt fint på lite fel ledd om man säger så.
Ersättning för torkningens elkostnader borde vi ha fått för länge sedan så kontorstanten blev riktigt upprörd och lovade se till att vi fick den snarast på konto dessutom. Först då betalar vi dom extra elförbrukningskostnaderna och det var helt okej.
Mest troligt blir det ersättning i klumpform enligt någon mall och däri skall även ytterdörren, den sönderrostade spisen och rostkadadade kylen ingå men åldersavdraget är i princip på topp så blir det en krona eller två där är det bra.
Det känns som att vi har orkat färdigt och nu måste något vända för att krafterna för det sista skall komma igen. Jag tänker börja med att gå och lägga mig alldeles snart men först skall en liten herreman nattas, jag glömde visst bort den tysta pojken, skäms lite.
God natt!

är inte riktigt hela sanningen men ganska nära. Jag har inget i hårt vad jag vet även om det stänkte som bara den. Detta klister skulle på väggen och sedan tapeten på. Hallen blev inget med alls och bara halva köket fick tapeter men vi är väldigt nöjda med dagen ändå.
Köket köpte vi färdigt så nu finns allt vad vi vet och plånboken är bra tom, den ekar som bara den om sanningen skall fram. Får se om det hinner bli nudlar eller om försäkringsbolaget är snabba från den 10:e oktober, jag tror ´et när jag ser ét är ett bra dialektalt utrryck i detta sammanhang. Vi fick allt hemkört för bara 495:- vilket var värt vartenda öre för i det ingick också inbärningshjälpen (genom fönstrena blev det, bäst så) och det vägde en hel del med två IKEA vagnar fulla (ordentligt packade så dom var mer än fulla)
Nu skall vi äta middag och sedan blir det sängen för tröttmössorna Jonsson och Wesenlund.
P.S. Mannefredde tänkte både bada i väggfärgen och sedan tyckte han att limmet verkade trevligt men turligt nog bidde det varken det ena eller det andra. D.S.

Mannfreds favorithörna är klar i hallen, precis vid ytterdörren. Vi köpte det simpla men faktiskt, i våra ögon, geniala antihalkmattan som IKEA har till lådor bland annat. En sådan genomskinlig plastrulle och så självhäftande kardborreband och nu är Mannefreddes lilla sitthörna i hallen klar och den nymålade väggen är skyddad och skyddet är enkelt att ta bort och tvätta rent. Mattan är mjuk och också enkel att böja in så att den passar i hörnet och samtidigt skyddar den bättre än bra.
Lyckan för herrn i fråga var vad man kan säga total och han var full av eufori av att äntligen är något sig lite likt.
Köksväggarna är spacklade och strax skall där slipas och så en snabb grundmålning av doftfri färg, icke farlig alltså, sedan snabbt till Coop Forum och så IKEA för det sista i köksväg (vad vi vet) och så hem för att hinna få upp tapeterna (för dessa krävdes det målning först innan limning direkt på det målade) och sedan en runda i bastun, rättare sagt duschen innan vi båda stupar i säng.
Hallmöblerna skall upp under dagen också, planerna är så iaf och om vi hinner eller tiden räcker till får vi se för tidigt i säng skall jag iaf och jag misstänker att herrn (nu nyvaken) också vill i säng tidigt.
Särskilt mycket matlagning har det inte blivit, varken tiden eller orken har funnits och jag längtar så tills dess att båda finns. Jodå, tiden kommer åter att finnas så snart allt detta är över och vi får en mer normalt fungerande vardag här hemma och det är bra länge sedan som det känns.
Solen skiner ute och det är en vacker höstdag, inte kallt och inte för blåsigt. Åter till väsentligheterna.
Jo, jag fick ingen sovmorgon denna dag heller, vaknade 06:05 och var så trött så jag försökte somna om men gav upp efter en liten stund men nu känns det som att jag kan somna men nu fungerar det inte. Nu, klockan är 08:55

för vår kontaktperson hos försäkringsbolaget hade dragit på kurs utan att kontakta oss som lovats så att detta kan bli klart någon gång.
Oavsett vad så har jag fått min första lön och uppskovet gör att vi kan fortsätta trots inget definitivt beslut. Vi har fått beslut på badrummet men ingen ersättning ännu. Uppgivna är milt beskrivet men samtidigt så har vi högsta egna farten för att annars kan vi lika gärna ge upp och det är vi varken kända för eller vana vid att göra. Kör så det ryker tills det inte går längre. Lite insikter har vi om att vi antagligen däckar när detta är klart men det är en bit kvar tills dess.
P.S. Hur kul är det att vakna strax efter 6 en sovmorgon utan att kunna somna om för tankarna om hur, vart och vadå surrar stressat. D.S.

och inte ett dugg mer har hänt vad gäller vattenskadan och dess konsekvenser. Nu har vi fått ganska nog både KA och jag och för att inte tala om våra familjemedlemmar som bara hänger i luften hela tiden. Det är ganska akut för det börjar dessutom bli för kallt ute för sköldisarna och ingen aning hur vi skall lösa den situationen heller eftersom hemmet inte går att nyttja och ingen plats finns att husera dom inomhus. Hade det fungerat det som borde ha fungerat hade där funnits ett badrum vid det här laget och då hade sköldisproblemet inte varit.
Dags att ställa parterna till svars men det är lättare sagt än gjort när dom inte nås per telefon på hela dagar trots många och enträgna försök.
Helgen går åt till flyttassist till sonen samt till köket och däremellan skall ett besök göras hos våra räddare på kattfronten. Tiden är bara för kort både här hemma, på jobbet och på alla andra sätt och vis. Fredag är det också!

och hela helgen gick åt till att försöka få någon form på eländet. En hel del skåp står uppe och då kan vi pö om pö tömma kartonger och flytta in i skåpen. Det tar sig men sakta och visst Rom byggdes inte heller på en dag.
Försäkringsbolagen är ännu inte ense och vi står där mitt i röran men skit på dom, vi måste jobba framåt. Kanske får vi besked under dagen. Tur att det åtminstone är uppskov så kan dessa tas som buffert för annars vore det katastrofalt för oss som vi ser det. Katastrofer kan det kännas som både utan orkaner och tsunamis även om allt är relativt och i förhållande till vardagen.
En ungerfärlig tidsaspekt fick vi och det lutar åt att inget är klart förrän slutet på månaden som kommer, oktober, särskilt inte eftersom vi är beroende av att leden från HSB sköter sig och det gör varken den eller den andra. 4 veckor till med lite marginal så är det slutet på oktober, fy fan tänker jag och att det faktiskt är kallt ute då och den korta vägen från duschen är ändå lång vid kyla.
Undra när vi tappar fokus, om vi ens gör det, kanske rasar vi bara samman i varsinn hög när det är klart här hemma.
Ha en bra vecka och för den som väntar på mail eller annat, vad vet inte jag, det kommer när orken och tiden finns att sitta i lugn och ro framför datorn och inte som nu hasta fram och åter.

är bara så gott fast lite mindre hårt hade varit godare!
I morgon blir det mera måla, lådmontering, skåpdito, kanske en runda till IKEA för mer delar av köket, tapeter till köket skall köpas, klinker läggas i hallen.
Godnatt.

i lördags (17/9 2005) var mer än trevligt och bruden var så vacker, riktig åh jag vill gifta mig igen (givetvis med samme man) och komma ihåg känslan av att stå där framför prästen.
Varken KA eller jag kommer ihåg särskilt mycket av vad som skedde i kyrkan mer än att vi faktiskt blev man och hustru och döttrarnas sång samt brudnäbbarnas ursöta assistans och så vägen upp till altaret som jag minns som i ett rus där jag gick gången fram lotsad av Helge och andades psykoprofilaxaktigt för att ens kunna ta mig fram. Turligt nog höll Helge mig med ett fast grepp i armen så att jag stod på benen hela vägen.
Jag var absolut inte nervös innan men när vi väl stod i kyrkgången tillsammans med Helge, tränor och näbbar så slog det mig att gisses nu är det dags. KA hade inte sett mig brudklädd innan heller och fotograferingen tog vi efteråt. Jag kanske är knäpp men så ville jag att det skulle vara, lite som en överraskning.
Vilken utvikning men väl så minnesvärd faktiskt. Dom var fina blivande brudparet och söta fröken Sofia assisterade med tärnorna fast Sofia svängde mer med benen, snurrade lite på sig själv och undersökte mattan än brydde sig om vad som försiggick hos mor och far. Vi fick med oss hela vigselceremonin på video och det mesta av middag med trivsel, presentöppning och tal samt lite dans. Tyvärr missade jag Herr Jonssons dans med dotra dagen till ära vilket också hade varit roligt att få med på videon men talet han gav finns med och det var bra, kort och lite klurigt så där.
Kvällen blev sen men inte så sen ändå. En mysig kväll, en dag och kväl att minnas. Som med allt annat kommer foton vad det lider bara brudparet sagt sitt och orken åter hamnat där den bör höra hemma.
(Lite sent upplagt men jag skrev det några dagar sedan fast bara i draft, skyller på min trötthet.)

Nu skiter vi på försäkringsbolag och strul och åker och beställer vårt kök ändå så får vi sedan se vad som händer. Vi kollade upp och man betalar ingenting förrän vid leveransen och kanske har bolagen bråkat färdigt tills dess eller så får vi råna banken.
Skall man ha någonting gjort får man göra det själv är en gammal sanning som gäller i de flesta lägena här i livet så det gör vi nu istället för att sakta förgås i ingentings händelser.

av hur vi känner oss gällande vår eviga vattenskada. Att dom golvstående skåpen skulle kasseras var sedan länge bestämt och dom övriga skulle matchas på billigaste och bästa sätt. Vårt HSB kontor ger inga besked om något heller (trots löften om fortlöpande information senast för 2 veckor sedan) svar utan allt hänger på våra egna enträgna försök till kontakt för besked. Detta är ganska märkligt för när HSB´s försäkringsrepresentant var här (dryga 2 månader sedan har jag för mig) lovade den personen oss fortlöpande information angående beslut, tidsförlopp osv och att vi inte skulle behöva stå mellan försäkringsbolagen utan dom skulle lösa allt sinsemellan.
I torsdags 15/9 får vi äntligen direktkontakt med vår kontaktperson på vårt försäkringsbolag efter ett antal idoga försök under ett par veckors tid för riktiga besked om fortsättningen. Då säger han att ”vi står inte för några köksskåp, det får HSB göra” och vi bara QUE! Vi skiter i vem som står för dom men det skall inte drabba oss vilket deras diskussioner nu gör. Dom har kunnat göra det under drygt 2 månaders tid och väljer nu att göra det så det drabbar oss för det dröjer längre tid innan vi får ett kök trots att det nu är torrt här.
Vi har ritat och fixat och har ett helt kök för liten peng, en peng vi inte har själva, och nu skall dom bråka om vem som skall betala även om det givetvis skall bli nya golvskåp och matchade överskåp med slip och målning som blir dyrare än vårat nya kök och då är det för försäkringsbolagen givet att det blir helt nytt istället. Hemmet kunde ha varit provisoriskt bobart om det bara hade funnits köksmaterial och delvis användbart kök till slutet på september.
Less, jag är så less så jag kan kräkas på allt. Humöret, vad är det för något. Mungipa och dags för bröllopsfixerier så till senare ikväll, i morgon eller annan dag.