men samtidigt så kunde det varit värre. Läkaren sa att det antagligen bara var körteln som är inflammerad och därför har jag fått syrehämmande penicillin som borde ta bort det onda i halsen. Det skumma är att min CRP var perfekt, inga konstiga värden så jag ifrågasatte varför jag skulle ha penicillin. Jag begärde att få vet hur sjutton man kan få infektion utan att ha märkbara CRP värden. Läkaren sa att sådant kunde visst hända och var inte alls ovanligt däremot så skulle detta vara borta inom 14 dagar (fy säger jag då för tom prata gör ont) . En annan är nästan född med halsfluss så mandlar har jag inga sedan dryga 28 år tillbaks.
En annan sak läkaren sa som jag inte tog på det viset är att vid leukemi kan man få inflammerade körtlar bara så där. Det betyder att om detta INTE gått över inom 14 dagars ramen måste dom ta prover på mina körtlar.
Jag har sagt det hela tiden, det är bara skrot med kärringen :D.
Somnade nästan sittande
flera gånger i dag och kanske är det penicillinet som jobbar eller så får jag skylla på den tidiga timmen jag vaknade. Iaf så blir det simpel matlagning, äggröra på smörgås och så har vi köpt jordgubbar som vi tänkte äta till något som kan kallas för efterrätt.
Mannfred gillar förresten också jordgubbar
men bara om dom är sockrade för det är sockret han föredrar. Det märkte jag häromdagen genom mitt kaffedrickande. Jag dricker kaffe på bit och Mannfred har varit väldigt ivrig på att fara in i munnen på mig när jag dricker kaffe men jag har egentligen inte satt det i samband med sockret. I förrgår märktes det att det var sockret, så fort muggen kom fram flög han till mig och snabbt som attan var näbben inne i munnen för att roffa åt sig sockersmulorna.
Nu har jag blajat slut för idag
och kanske fortsätter jag i morgon eller senare. Vill försöka få ihop bra Pridebilder också men det kräver lite ordning och reda i bearbetningen med Photoshop så kanske tar det tid. Alla har inte sagt sitt heller om bilderna jag grejade till så jag känner mig lite osäker till vad jag får och inte men skulle det bli fel så är det bara att säga till.
Månad: augusti 2003
Nåe, jag tänker inte skriva om min
”snurra-runt-turné-inte-hitta-komma-sent-1½timme igår”. Det slutade med att brukaren och jag tog varsin kopp kaffe. Jag hade inte ätit frukost så jag tog en smörgås och han en kanelbulle.
Hat-kärlek,
det är hat-kärlek jag känner inför dagbokskrivande och för internet. Jag känner mej anonym. Likaså kan jag inte lära känna en person genom att läsa vad denne/a skriver. Jag vill se ett ansikte. Jag vill ha kroppspråk och gester.
I övrigt känner jag mej trött och håglös.
Jag undrar om det beror på ovissheten om hur det kommer att bli. Vi någonstans att bo? Hur kommer det att bli med arbete. Copp är bara ett vikariat som tar slut nu i augusti. Möjligtvis kan en förlängning till slutet av oktober ske.
Sex en lördag morgon
kan vara väldigt roligt men INTE att vakna vid sextiden en lördagmorgon och sedan inte somna om. Jag gnällig, nej bara krass för jag hade mer än gärna sovit åtminstone tills KA vaknade, 8:30.
Vi tog våra icke pengar
och åt ute igår kväll. Ingen av oss hade ett uns till ork och egentligen hade jag nästan hellre lagt mig vid 19 tiden. Det var en mentalt skön stund utan vare sig Mannfred eller andra än oss själva.
r2 skrev en fin sak
som jag uppmanar hela världen att göra. Gå nu och krama om någon du tycker om, och gör det enbart för att DU vill det, inte för att det förväntas av dig. Gör det för att du kan just idag. Tänk så det kan bli ibland och en kram kan betyda så mycket både för den som kramas och den som blir kramad. Det går att göra både IRL och URL så tveka inte!
Skumt är det
på min högra sida av halsen så ett läkarbesök är på tapeten. Jag har inga halsmandlar men körtlar finns det och det gör förbannat ont och är tjockt där. Säkert fläcktyfus, galopperande lunsot eller något ditåt.
Tänk, en gång sjukskrev jag och en kompis oss för just galopperande lungsot. Det var när vi gick på AMU Center i Gällivare (81-82) och alla andra klasser fick ledigt för att göra julshopping men inte våran klass och då djävlar flög fan i oss. Vi fick aldrig avdrag för den dagen heller lustigt nog. Utbildningen var Turismutbildning och vi hade tom studieresa till Åre även om det mest blev nöje och After Ski. Det var roligt iaf.
Undra om Kallemannen
tänker skriva om hans snurra-runt-turné-inte-hitta-komma-sent-1½timme igår. Stackarn fick mer än han hade planerat för. Det blev en liten vända med ena brukaren ändå även om det blev väldigt knasigt det mesta.
Undulaterna har åter
flyttat hem. ”Nisse” hämtade dom igår kväll innan vi drog iväg på mat. Dom har haft det bra här sa ”Nisse”, rena rama lyxhotellet enligt hans bedömning. Dom har ju fått liknande behandling som Mannfred förutom att dom inte varit fria utanför buren. Utevistelse med solsken, blomspruteduschning och massor av goa frukter, särskilt äpplen som dom föredrog.
En av dagarna så pep det och hade sig extra mycket från undulaterna. En av dom var utanför och hur det gått till begriper ingen av oss för det fanns ingen hålighet någonstans i buren. Jag menar att tom matskålarnas luckor hade vi tejpat igen så att ingen olycka skulle hända. Det gick bra iaf och pipningarna var antagligen för att hon ville in i buren och mest troligt till kompisen och maten.
En kopp kaffe till
så kanske det blir något konkretare gjort än bara datorsittande.
En sak bara, jag har insett att hösten är här, kvällstid åtminstone för nu har jag slutat sova med bara påslakan och lagt tillbaks täcket. Det var skönt, mer att ha på sig även om det är lite varmt på nätterna ändå.
Sofia har börjat få tänder!
En liten kant är jättevass. Kanten av tanden som trängt igenom tandköttet. Den lilla fröken är otroligt lugn. Varken feber eller diarré har hon fått med tanke på tänderna som är på g. Vi var på tråtätande hos Anneli, Jocke och Sofia igår. Det var både mysigt och trevligt.
Kräftor?!
Jag vill veta mer om kräftor av någon som kan något om kräftor. Inte hur dom smakar eller så utan mer var dom lever. Pratade med min chef med bror om kräftor och dom skrattade åt mig när jag sa att kräftor är vattendjur för tydligen får inte muslimer äta kräftor. Dom finns i bergen enligt herrarna även om jag envisades med att kräftor är vattendjur. Sökte på nätet men hittade mest om hur man äter, recept osv. Har du någon bra sida jag kan visa dom så hinta om det är du snäll.
Sista minuten
verkar bli min vardag så till later!
(del 2) Födelsedagar!
Två som jag känner fyller år idag. Den ena är Anneli, Sofias mamma, och Monica. Jag säger ett unisont grattis till båda tjejerna 😉 Anneli har ingen hemsida men det har Monica
Vi skall iväg till Anneli senare i dag, rättare sagt ikväll. Då träffar vi lilla Sofia också. Kanske lyckas vi också med några fina bilder, den som lever får se.
KA jobbade över på övertiden
igår så han var inte hemma förrän kring 21 tiden. Tänk han cyklade hemifrån strax innan 06:30 och kom hem många timmar senare.
Nu är det brådis, Ha en bra dag!
Socialdemokrat = icke moskébesökare?
Jo för en del så är det så åtminstone. *asg* Saken i sig är tom väldigt rolig om fler än jag har min humor vill säga. Tänk vad ord i kommunikation betyder saker egentligen och så himla galet, roligt, fel eller ditåt, det kan bli. Jag måste nog skriva ner hela konversationen så att jag själv minns den längre än till nu.
Min ena chef är sedan många år bosatt i Sverige, hans bror bor i annat land. Båda är svenska medborgare och uppvuxna här. Den ena är nu på besök och van att besöka moskén som en rättrogen muslim gör. Iaf så försvann bröderna en fredag och sa att dom skulle till moskén (min chef skrynklade väldigt på näsan när han sa vart dom skulle gå).
Veckan därpå föraviserade jag en kund att dom nog inte skulle vara där vid den tiden nästa dag (en fredag). Jag frågade min chef också om han skulle iväg till moskén med sin bror. Han svarade mig att han var socialdemokrat och att hans bror fick gå själv. Till saken hör att båda bröderna är muslimer men den ena kanske lever mer med svenska visioner och drömmar än den andra.
Jag tycker iaf detta är väldigt roligt och jag skrattar när jag hör konversationen i minnet.
Jag är bara…
bedrövlig. Nu har jag suttit här på morgonen och lagt upp alla bilder på Hennings flytt ner till Flen och det är inte riktigt sunt att börja dagen med sådant. Jag menar att det är meningen att jag skall göra mig klar, fixa lite och så dra till jobbet men, jag är som jag är varken mer eller mindre.
Undra om min man
är helt död när han kommer hem idag. Han har jobbat över både måndag och tisdag och jobbar över idag också. I måndags och tisdags jobbade han från 07:00 till 20:00, ordinarie är till 18:10 och idag jobbar han över sitt ordinarie arbetspass, 7 – 18:10. Jobba över blir det eftersom han egentligen bara jobbar måndagar och tisdagar.
Undulaterna vi har passat
flyttar antagligen hem imorgon men när vet vi inte. Vi kom nämligen på att Anneli fyller år, ni vet Sofias mamma. Våra senila hjärnor hade förträngt det mitt i all annan röra. Det kan innebära att vi kanske blir med undulater ända tills nästa vecka.
Kallemannen hävdar bestämt att vi båda lider av Altzheimers light. Om allvarliga ting kanske det inte alltid lämpar sig att skämta men vi måste annars går det inte.
En stor och viktig sak
hände igår. Tessan har fått jobb. Hon ringde i måndags och personen hon pratade med ville träffa henne i går klockan 14. Strax efter 15 ringer hon och har fått med sig anställningsbeviset hem. Hon är överlycklig och salig. Det är mycket som är kanon med hennes jobb, bla att det bara är ca 5 minuters gångväg hemifrån.
Hon känner sig redo att börja jobba efter många år hemma. En rädsla har jag och det är att hon tar i för kung och fosterland så här på en gång. Att gå från ingenting till full tid är stort, väldigt stort. Hon är fortfarande sjukskriven men det är något som inte hindrar henne alls.
På måndag börjar hon klockan 15. En lyckligare tjej har jag inte hört på länge och det var så härligt.
Funderar ibland på kommunikation
och vad man egentligen förmedlar med ord. Hur ord uppfattas och hur ord bemöts. Krasshet uppstår ibland av kommunikation. Gråzonen finns så sällan i kommunikation utan det blir ofta svart eller vitt, mellantingen ses sällan. Livet är kanske ingen gråzon utan den kanske borde ses i svart eller vitt utan någon som helst eftertanke. Visst blir det enkelt om man alltid har antingen eller och lever därefter men det leder inte till något för det som är i verkligheten är oftast det där gråa, lite mitt emellan det svart och det vita.
Perfekthet finns inte även om den ofta kunde både önskas och behövas för livet är en evig rörelse och det skiftar från än det ena till det andra.
Klockan rusar och jag borde nog
göra precis detsamma.
Kroppen börjar normaliseras
men frågan är när hjärncellerna gör det. Inte pga av annat än att jag är dödstrött. Inte nyttigt att somna sent och kliva upp tidigt och speciellt när man går en hel dag utan att äta. Hann inte få med mig mackor igår men det skall jag råda bot på idag.
Vad gäller IRL-Pride bilderna
så tror jag att jag mailat alla. Har du inte fått mail så får du hojta till och godkänna bilderna. Det är inga konstiga eller överdrivna bilder men ändå, du kanske inte vill vara med ute på nätet.
Känns märkligt med helgen
som bara försvann. Glömde bort en särskild god sak, grekisk sallad med salami i. Shw hade gjort iordning en sådan och jag fick en hel del av henna och den var väldigt god. Fredagkvällen när vi mötte upp Arto med sambo så blev det lite stressigt, jag for både utan glasögon och klocka. Klockan går väl an men att inte se så bra när det är bråttomt är mindre klokt. Vi hann till Arlanda men sedan fick KA köra mot Gärdet.
Småsaker poppar upp hela tiden och alla är dom lika viktiga som glädjeämnen och något att hålla i när det blir sämre tider.
Söndagen försvann inte, den tog aldrig slut även om det var roligt att gå på Wheels och kika runt. Vi pallade inte med mer än 2 timmar för det fanns ingen skugga någonstans. KA´s brukare var iaf oerhört snabb på att dricka kaffe. Mitt mugg kaffe hann jag ta en klunk av, ställde ner för att rätta till Mannfred och så försvann mitt kaffe i brukarens mun. Han blev iaf glad även om jag blev snopen. Så är det ibland, man blir lätt snopen.
Jag börjar 8 idag
så jag bör nog vara lite snabbare än jag var igår så jag hinner det jag skall.
Sorg o farväl
Det var så dags för Henning att packa ihop sina pinaler för att flytta. Det är faktiskt hemskt men det var nödvändigt för oss alla. Det smärtar och det värker trots att jag vet att Henning har det väldigt bra där han är nu. Han har skaffat sig en ny fru och har tomt, äppelträd och annat en gök kan önska sig.


