Akta dig för det nya viruset!

Ett nytt virus sprider sig, kallad ”Arbete”.
Om du får ”Arbete” från dina kollegor, din chef, via e-post eller på annat väg, rör inte ”Arbetet” på något sätt.
Detta virus raderar ditt privatliv. Om du får viruset, följ dessa instruktioner:
1. Klä på dig jackan och ta två goda vänner med dig.
2. Gå till närmaste pub.
3. Beställ tre drinkar. När du upprepat detta 14 gånger, märker du att ”Arbetet” har totalt raderats från din hjärna.
Skicka denna virusvarning omgående till minst fem av dina vänner.
Om du inte har fem vänner, har viruset redan påverkat dig och ”Arbetet” har
tagit kontrollen över ditt liv.
Lycka till!

Städlusten tog lite död

på sig själv igår men det blev städat och skurat och tom mat åt vi igår. Maten reklamerar jag för inte sjutton smakade det som mormors inte. Maten? Jo, renskav med potatis. Egentligen skall det vara med mandelpotatis men man kan inte få allt.
Ibland förvånas man av sig själv. Nej, så illa är det inte men lite så är det väl ändå. Jag tror att vi människor förvånar oss själva ofta även om vi sällan ser det så. Tänk vad en prestation kan vara enorm i vissa lägen även om det för andra kanske bara är en trivialitet. Tur att vi är olika annars vore livet alldeles för trist.
Idi Amin
har jag tänkt mycket på sedan det kablades ut att han var döende och ännu mer nu när han är död. Det var en vidrig man, en kannibal, en tyrann, en diktator och allt vad man nu skulle kunna namnge honom för. Jag minns när jag var yngre hur det sades att han tom ätit någon släkting efter att han dödat personen i fråga. Tänk så lätt det är att ha dom bästa intensionerna som övergår till något av det makabraste som skett och där storhetsvansinnet måste ha spelat en stor roll.
Dom bästa intentionerna kan man ha ändå, även om det inte blir storhetsvansinne kan saker bli mer än galet ibland. Livet är och livet ger, förhoppningsvis tas det lite åt en själv på vägen.
21-24 grader
kan det bli dag. Hurra kanske man skall säga lite värme fast sol vill jag ha. Det behövs för både kroppen och knoppen. Näe, nu får jag ge mig för det är dags att dra strax. Ibland blir det svammel och för det mesta ännu värre svammel 😉

I veckan sov jag dåligt.

Inga problem att somna, det går på ett par minuter men inom en timme tittar jag på nattklockan och konstaterar att jag inte sovit särskilt länge. Sedan ligger jag och väntar på att somna. Jag slumrar och när klockan går igång på morgonen har det hänt att kudden ligger på golvet, att jag vridit täcken 90 grader och att jag spillt ut teet som stått på nattisbordet. På dagarna har jag varit trött intill medvetslöshet.
Inatt sov jag iallafall bra och likaså natten till igår.
Min tjänstgöring på Coop
slutar nu i augusti. Coop internsöker vikarierande terminalarbetare som ska arbeta fram till jul. Arbetstiderna, måndag-fredag 12.30 – 20.00 passar inte mej. Jag lämnade in ansökan i fredags men bad att få de tider jag har nu, måndag – tisdag 07.00 – 18.10 med möjlighet att jobba onsdagar ibland. Går inte det lämnar jag Coop om jag inte får tjänsten som kvalitetskontrollant som jag åxå sökt men därvid lag har jag inga som helst förhoppningar.
Uppgradering.
I fredags lämnade jag in min P800 för uppgradering, kanske jag får tillbaks den i slutet av kommande vecka men troligast tar det 14 dagar innan jag har den igen. Kontant kortet kommer att stängas av i veckan för att göras om till ett abbonnemang.
Borde gå ut
med en av kompisarna (brukarna) idag. Men jag hoppar över det och ägnar dagen åt annan vård istället, vård om hemmet, min egen själavård och en aning dator vård.

Vi fick tårta igår,

en jättegod en och det tyckte även Mannfred som skvätte runt med det goda innehållet. Annica var här och timmarna rusade iväg. Det var väldigt roligt och trevligt. Vi grejade MT prylar och trixade och hade oss och mellan varven drack vi kaffe och rökte cigg.
Mannfred hade även han fullt upp med att härja som han brukar, i håret, på händerna, helt enkelt överallt. Märkligt men dagen tog slut fort och helt plötsligt var det kväll. Inte helt plötsligt men det kändes så.
Hade städplaner men
orken räckte inte till även om ambitionen fanns där. Hinken med skurvatten står kvar i kökte och dammsugaren står på sovrumsgolvet. Vi får se om vi har ork och energi till få färdigt det vi ville göra.
Trots min tidiga morgon
och lite sömn känner jag städlust och det är något bra. Tro om jag skall läsa tills lusten gått över eller sätta fart istället. Vi lär väl märka det innan dagen är över.
Nu ropar Mannfred att han vill komma ut, kanske bäst att assistera den lille herrn.

Kaos är egentligen en ständig följeslagare

oavsett i vilken skepnad man än ser kaos. Ibland är det kaotiska tankar och känslor, ibland kaotiska händelser och ibland är det bara kaotiskt rent generellt. Någonstans är kaos trots allt en viktig ingrediens i att växa och att sortera väsentligheter.
Vad blajar jag om egentligen? Jo jag bara tänkte på världen i stort och det kaos som råder runt omkring oss alla. En del tar vi del i och en del vandrar vi bara förbi och låter oss inte ens beröras av. Märkligt egentligen vilka vägar som bär oss fram.
Hoppas Tessan kom upp i morse
när hon började tidigt. Hon trivs med sitt jobb och får lära sig massor av saker. En liten mental utmaning och ett stort steg i livet är det för henne och för oss runt omkring henne. Vi hejar på och håller tummarna. Tänk så det kan bli mellan varven egentligen. Livet är en evig berg-och-dalbana för det mesta.
Det kom ett mail igår
som värmde ända in på djupet. En dikt till mig, värmande ord till mig och känslan av att betyda något. Tusen, tusen tack, mail kommer. Förresten så är Mannfred inbjuden på middag och han får ta med sig sina päron också. Inte illa för en minigök. *asg*
Jag har inte tid att sitta här
just nu. Dags att tvätta sig, få på sig kläder och göra hemmet lite anständigare.
I´ll be back!

Tänk så saker kan liksom bli…

från en sak till en annan som sedan växer och blir något som aldrig varken menades, ansågs eller ens syftade till. Hur saken än tas ansvar för så spelar det i sammanhanget absolut inte en endaste roll. Människor är människor, en del är onda, en del goda och en del är klantiga. Det finns fler spektra än så men inte som jag menar just nu.
Klantighet är i många fall sådant som är okej men ibland är det detsamma som en dödssynd. Så är livet, ombytligt och föränderligt.
Kallemannen Jonsson
är bara… En väldigt rolig sak som jag hoppas han skriver om ger jag stickord till här för det måste jag bara komma ihåg.
* motorcykelklubb
* fina motorcyklar
* hedersmedlem
* röd vespa
* klubbens maskot
Livet är inte lätt för Gökbomedlemmar men vem f*n har tänkt att livet skall vara lätt.
Grått täcke
därute säger allt om vädret. Vi har tur iaf för strömmen är kvar vilket den inte är i delar av USA. Skrämmande så utsatta vi är vid naturens nycker.

Livet är …

och inget hinner jag heller. Sitter ff i morgonrock och det är väldigt sent så jag skriver väl en annan gång när jag hinner något. En kanskesak idag, kanske får vi veta något mer men chanserna är små.

Trött, hinner inte men

så är det. Tidigare lär jag åka idag för igår märkte jag att sommartrafiken var över. Kom någon minut för sent även om jag gjorde allt jag kunde för att hinna med.
Nya bilder ligger ute
och 5 av dom syns på höger sida. Bara att klicka sig fram.
Tessans första arbetsdag
gick jättebra och det var en alldeles för trött tjej för att orka berätta hur dagen var. Hon var väldigt nöjd och jätteglad och skall ringa idag på förmiddagen och berätta mer. Idag börjar hon klockan 15 och går till 22. Helgen jobbar hon också. Häftigt att efter så många års ingenting i arbetsväg fixa själv. Hon kan och DET har jag alltid vetat även om jag mången gång förtvivlat. Så är det med barn, stora som små, små barn små bekymmer, stora barn stora bekymmer.
Till jobbet!
Ha en bra dag, det skall jag göra mitt bästa för att ha själv tots det mulna, gråa som är därute. Graderna hade gått upp idag på morgonen och var hela 20. Det märktes i natt för det var mäkta varmt.

Kärleksparet

Mannfred med ny fru som dessutom matchar i färgerna. Det är inte illa. Tänk Mannfred blev så frälst i S att han ville gå med henne i tåget. Lite stressigt blev det efter ett tag så KA sprang gatulopp i försöken att hitta den delen av tåget. Dessutom hade KA en hårdplastkylväska som vägde en del samtidigt.

Det löste sig iaf och alla blev både glada och nöjda.

Tjusigt par

Att våga vara sig är viktigt oavsett vad resten av världen månne tänka. Fördomsfulla är vi alla till mans. Hur mycket vi än anser oss vara det motsatta så. Våga vara fri – var dig själv!