Månad: juli 2003

samtidigt är det min rättighet att inte bli kysst på halsen. Personen som gjorde det blev väldigt utskälld av min chef i går så KA åker med mig dit idag eftersom personen i fråga är där på morgonen och hjälper till med lossningen av en container med natursten. Det känns både pinsamt, obehagligt och rätt, kluven? jag? visst.
KA och jag for till
f.d. B&W, COOP alltså igår kväll för lite av varje var slut. En annan är ju lite dum sådär så jag tyckte han skulle köpa en billig solhatt om vi åker in på lördag till träffen. Tänkte på eventuellt solsting fast det finns en gammal solhatt, asful. Iaf så fanns några fina solhattar för bara 25:- KA säger att det är för dyrt så det går inte. Så tar han upp en jätteful solhatt i jeanstyg som kostar 50:- och så väljer han den. Inte för att den är fin utan för att den är just ful. Vi skrattade massor och jag försökte med argumentet att den är jätteful och dubbelt så dyr som dom andra men det hjälpte inte. KA gick glad ihågen hem med den fulaste solhatt jag sett på länge.
Dyr var det inte alls men vi skojar som vi gör kanske bäst att klargöra. Grejen är att den där fula solhatten kommer att sitta på KA´s huvud på lördag och jag kommer inte att skämmas heller utan vara delaktig i skratten för den är något att skratta åt. Fast KA är söt i den ändå för hela hans ansikte lyser upp när han gör lite kuliga saker.
Fingrar borde inte
hamna mellan dörrkarmen och dörren, särksilt inte när man sopar igen dörren – hårt. Mitt högra långfinger hamnade iaf där och det är lite synd om fingret även om resultat blev lindrigare än jag trodde igår. Det känns som en uppstoppad korv men ser bättre ut.
Virriga tankar är jag ibland åtminstone.

jag är för trött för att skriva något om det. Jobbade till åtta ikväll. Tretton timmars arbete minus frukost- och lunchrast. Elva timmar och 50 minuter upp och ned från trucken för att hämta grejer. Små och röriga beställningar gjorde att jag inte kom upp i mer än 557 orderminuter, nästan det jag ska prestera på en tiotimmars dag.
Det är länge sedan jag läste
men nu tycks jag ha kommit igång. Två böcker läste jag ut förra veckan och har nu börjat på en tredje. Länge gick jag och läste baksidorna på Arto Paasilinnas böcker. Så köpte jag en, den var en av förra veckans lästa böcker, och inte blev jag besviken. Faktum är att jag gått sta och köpt ytterligare en bok av honom.

Okey då. då sätter jag mej och skriver lite, för nöjes skull, och egentligen, vad ska jag ha en dagbok för om jag inte skriver i den?
Jag har varit trött.
I början på maj kändes det bra. Vi började få styrfart. Carina hade jobb på gång och jag likaså. Vardagens rutiner började ta över våra tankar även om ovissheten var, och fortfarande är, fruktansvärd.
Den 10 juni,
dagen efter Sofias dop, började min anställning på Coops lager. Min arbetsuppgift består i att plocka varor efter plocklistor, lägga på pall och lämna pallen för lastning på bil. Uppgiften är inte svår, inte på något vis men i början var det snurrigt. Normalt får en ny medarbetare en inkorningsperiod på en till två veckor då han/hon går med en handledare. Två och en halv dag fick jag, tur var att jag var relativt van att köra truck. Det tog ungefär två veckor innan jag slutade bekymra mej över hur det skulle gå. Det var mycket jag var osäker på.
Lagerbyggnadens totala yta motsvarar ungefär 20 fotbollsplaner. Tre avdelningar finns det. Om OK/Q8 är en egen avdelning så är det fyra. Jag tillhör avdelningen CD. CD expedierar sådana varor som folk inte köper dagligdags, till exempel rengöringsmedel, engångsbestick, tvål och schampo, kryddor och
”night special beauty cream”. För att inte tala om alla hårfärger.
Ordrarna är tidade i minuter. I lungt tempo, med toabesök och rökpaus, ska jag göra 60 orderminuter på en timme. Idag var första dagen jag lyckades. 627 orderminuter lyckades jag med.
På Coop arbetar jag 50% av en heltid. Måndag, tisdag 07.00 till 18.10. Sedan har jag resen av veckan över till ledsageriet.
Nu gör jag uppehåll tills imorgon kväll.
Då ska jag berätta lite om just ledsageriet.

säger väl allt, fast inte riktigt. Jag börjar en timme tidigare idag för det kommer en tidig kund och det behövs lite pappersarbete gjort då. Känns lite snopet för jag är bortskämd med extra tid i all ensamhet på måndag och tisdagsmorgnarna.
Det är en ”nätträff”
nu på lördag som kommer. Klockan 11 i Berzeli Park för den som vill. Mer information finns på Succé. Träffen är för den som vill komma och inte ”bara” för succémedlemmar. Jag är väldigt kluven så vi får se vad som händer och fötter. Dagarna går lite högt och ibland lågt, igår var den bara låg.
Slut helg och inget vettigt gjort
men det var skönt. Lite märkligt det där med helger. Ofta kommer vi i säng bra mycket tidigare än på vardagarna. Jag har läst böcker, lagat mat, suttit på rumpan, trixat med en annan variant av fotoalbum, sorterat räkningar och rullat cigg.
Badrummet väntar på mig även om jag känner mig motvillig, sitter hellre här.

fast samtidigt uppspelt. Jag är ledsen och saknar Henning. Henning är speciell och var speciell och han har lämnat ett oerhört stort tomrum efter sig. Usch vad det känns makabert att lämna ifrån sig honom bara för att det inte gick en enda till med kriget mellan KA och honom. Jag känner mig som en stor skit men vet att Henning har det bra i trakterna kring Flen. Jag vill träffa honom nu men undrar hur jag skulle känna när vi åker hem utan vår ”bebis”. Jag vet att han kommer att känna igen oss och reagera på det och kanske bli väldigt ledsen när vi åker hem. Henning är ”INTE BARA” en papegoja utan han känner faktiskt massor och visar även sina känslor. Henning kommunicerar även om det är jämförbart med ett litet barns sätt att kommunicera. Vi förstod varandra mer än väl, alltid.
Gisses, att sitta från ca 7 tiden
på morgonen och vara ledsen för en herreman som vi vet har det bra gör inte dagen rättvis riktigt. Solen skiner, vid 7 var det 21 grader ute på skuggsidan. Nej Wesenlund nu får du allt rycka upp dig försöker jag säga till mig själv men det är lättare sagt än gjort.
Uppspelheten är pga av ett mail
som får mig att längta väldigt till nästa fredag kring 19 tiden på kvällen och platsen är Arlanda. Vi skall hämta r2 med sambo och lotsa dom vidare. Känns underbart för det har varit ett tag sedan sist. Jag ser verkligen fram emot nästa helg. Fånigt kanske men jag känner mig som ett litet barn inför helgen som kommer. Märks det att vi är så utsvultna på möten utanför den egna sfären? Antagligen men det gör inget.
Kanske får vi en övernattningsgäst också, fröken Bella, och det ser jag framemot. Den tjejen är bara helt otrolig, det är alla i hennes familj. I nuläget tror jag inte ens att Bella vet om funderingarna och kanske vet inte ens hennes föräldrar om det men det blir dom snart varse om allt klaffar.
En saknad blir det dock inför den helgen men det tar vi igen vid annat tillfälle, eller hur Åsa?
Jag begriper faktiskt inte
att jag inte kan sova ordentligt men det begriper jag visst när jag tänker efter. Oron inför det som komma skall, händelseförloppet som vi inte kan påverka, tankarna kring eländet. Visst borde det gå vår väg men det finns ännu inga sådana garantier alls. KA vill en hel del för bla vår altan på baksidan men jag vill ingenting för vetskapen om framtiden är så oviss. Lite tro har jag men den är inte stor, jag vågar inte även om jag tycker att sannolikheten för det motsatta är liten. Det går aldrig att veta, aldrig att riktigt tro även om viljan finns där.
Nu tar jag mitt sorgsna jag
och rycker upp mig så att något annat blir gjort än att tårkanalerna blir rengjorda.
Till later!

Grattis Sebbe på din födelsedag. Hurra, hurra, hurra. Vi tänker på dig och saknar dig. Undra om du har blivit ett trolleriproffs eller kanske är det ”bara” fiske som gäller?
Gårdagen blev mysig
fast den inte blev som den skulle. KA skulle klippa gräsmattan åt dom som vi pasar undulaterna åt så vi tänkte slå 3 flugor i en smäll. Minisightseeing i Sigtuna tillsammans med KA´s ena brukare, fika ute i det gröna (blev på en stol men gräset var precis bredvid), jag en stund med bokläsande (hur kunde jag ens tänka det orealistiska idet) och gräsklippandet. Det blev lite av alltihop men inte som det riktigt var tänkt. Jag försökte roa brukaren på alla sätt och viss men han ville ha KA där, inte mig även om jag inte heller fick gå därifrån. Det blev mysigt ändå och Sigtuna är faktiskt underbart mysig med alla gamla hus och Mälaren precis där med fågelliv, båtar och människor.
Gissa om KA är salig?
Det är han för snart kommer fröken Sofia med mamma Anneli och dom skall vara här hela dagen och en liten bit efter att jag kommit hem så jag också får se underverket. En balja skall fyllas med ljummet vatten och så en filt och kaffeattiraljer på baksidan.
Jobb har jag visst så det är nog bäst att jag drar
iväg annars kommer jag för sent. Lite solsken gör att det går bra idag också, tror jag.

och idag var en sådan dag. Dagen började lite bättre än den slutade. Ekonomiska rapporter där man ser + och – samt in och ut. För mig är det balans och resultatrapporter och ingenting annat. Då menas det helst plötsligt något som för mig låter som huvudbok, dvs att man skall kunna se varenda transaktion. Jag skriver ut dessa rapporter men se det är det inte som efterfrågas utan ekonomiska rapporter. Det är det jag tagit fram. Då sägs det att jag vill veta vad jag har satt in och alla pengar in och ut. Det är precis det jag har tagit fram. Min chef menar att han förklarat vad han vill ha och jag säger att det är vad du har fått men han menar att det är det inte alls.
Det slutade med att jag gav upp att försöka förklara vad han hade fått av mig eftersom han aldrig är där under min arbetstid och är han där har han aldrig tid att gå igenom ett smack och ännu mindre svara på eventuella frågor jag har angående en del papper. Han satt i telefon när jag gick, jag vinkade och viskade att vi ses i morgon.
Undra hur jag skall kunna förklara och också förstå vad han menar i morgon. Vill han ha en annan sammanställning för jag göra det manuellt och det sa jag flera gånger. Jag ids inte och ingen mikro finns det heller så lunch går liksom inte men jag äter en kombination av frukost och lunch bestående av två mackor och det räcker tillsammans med kaffe.
Väl hemma ligger det avskyvärd post i hallen.
Alltså, jag trodde förvaltaren skulle kontakta alla fodringsägare så att allt skulle komma i ett svep men nu minnsann får KA ringa en del samtal i morgon.
Under dagen ringde skön fröken
och ville ha skjuts till vårdcentralsjouren men jag vägrade. Vi är inte mycket att ha utom när det gäller skjutsar, utlåning av bilen eller gå och köpa mjölk. Jag är ff besviken på hennes bristande intresse i att stå för saker och så ringer hon och ber om tjänster. Ingenting annat än tjänster. Jag är mamma och vill gärna umgås också, jag är ingen serviceinrättning.
KA har pratat med henne ett tag ikväll men det gör ingen skillnad för hon ser inte och ser inte osv. Har vi tur så vänder det kring 30 och dit är det BARA 7 år kvar. Jag saknar familjegemenskapen och samvaron och jag vägrar vara bara serviceinrättning.
Sedan är syrran sjukskriven,
hon är helt slut men det var väntat bara nu alla kvarnar drar igång så att hon får en chans att bli sig igen. Utbrändhet är ett ord som används ofta och gärna innan det liksom är utbränt. Vi har väntat i ett antal år men någonstans så gås det på och gås på tills det bara tar slut. Det är skönt att mamma finns där och den eviga ”hopplösa” lillebror samt syrrans sambo.
Nu har jag äntligen
börjat känna mig mindre rosenrasande vilket är tur för jag är inte rolig säger min älskade make. Några gånger har han försökt ta reda på vad jag vill ha på smörgås men jag blev bara arg på honom också. Tänk vad hjärncellerna liksom stänger av sig själva ibland. Till råga på allt annat har det regnat idag fast inte förrän humöret redan hade gått åt pipsvängen.
Dags att hoppa i säng och dricka min kopp te som KA lagat och doppa dom där smörgåsarna han gjorde åt mig trots mitt arga jag. Nu spöregnar det och det låter massor ute. Tur att alla pälsbollarna är inne.

Fort gick det dessutom. Ovädret trodde vi skulle drabba oss i lördags men det blev bara stundvis väldigt mörkt, blixtrade lite och åskade långt bort och så kom solen åter senare på kvällen. Tur kanske det kan kallas i förhållande till det kaos som var i södra delarna av landet.
Att slå sig själv med häpnad
händer nog inte ofta och riktigt det gjorde vi väl inte men rekord blev det ändå. Först vaknade jag avskyvärt tidigt för att vara helg. Vem gillar att kliva upp före 7, när man är ledig, en söndagsmorgon? Inte jag men det gjorde jag ändå, KA kom upp ca 1 timme senare. Vi satte iaf världens rulle så att dammning, dammsugning och skurning av golv samt ätandet av frukost var färdigt före 13. Vi kände oss lite malliga iaf och nöjda.
Då drog vi till Jakobsberg för att posta födelsedagskort. Tog en kaffe ute i solskenet (vi valde plats under en parasoll) i Jakobsbergs centrum. Mannfred var mer nyfiken på omgivningen än intresserad av kaffet men så är det när man är en ”gök”.
Brödrosten jag diskade så fint innan
fungerar faktiskt och inte bara en gång utan flera. Jag förstörde den alltså inte trots att den blev väldigt blöt.
Storhetsvansinne har USA ofta
men detta övergår mitt förstånd. Iraks pengar tänker en amerkansk domare använda till skadestånd för amerikaner som varit krigsfångar under förra USA-IRAK kriget 1991. Det är det irakiska folkets pengar inte amerikanarnas pengar. Skulle detta bli verklighet borde amerikanarna dra snabbare än dom kan tänka ut ur IRAK. Skulle det blir verkligjet med alla dessa pengar är det en skymf mot det irakiska folket. Skulle det bli så här bojkottar jag allt som har med USA att göra bara jag vet att det kommer därifrån.
Tiden går och jag måste göra mig klar
fast idag är det bra motigt. Jag tycker synd om mig själv men så är det när det värker riktigt rejält. Länge sedan det var så här sist även om jag har värk varje gång men inte så djävligt som nu. Det började illa redan i går och inte en enda tablett tog bort det värsta. Det är var jag alltid sagt, skit skall skit ha 😉
För den delen så skiner solen ff här och graderna är lite lägre än förra veckan, bara 21 grader 06:15.

hittade jag igår och den ena gav mig en hel del skratt, lite fräck men ändå så söt, särskilt när den mindre börjar spela gitarr. Dear Penis. Den andra länken är bara lite tidsfördriv, skjuta och fånga ägg. Lite meningslöst men ändå, meningslöst klickande kan ibland roa, åtminstone mig. Här kommer äggen
Tankeverksamheten har gjort sitt för idag. Vatten tänker jag tänka på däremot och en finsk översättning.

Den ena var ”bara” min då. Testade för första och också sista gången ”sur” glass. Inte sur i sig men ändå sur glass. Yoghurtglass är inte gott, det ser bara så ut. Lite besviken blev jag men det var bara glass och nu vet jag iaf vad det smakar.
Den andra saken som var ny var lite mer sorglig. KA stod och kikade på ett par billiga vindbyxeliknande byxor. Jag står med ryggen mot väggen till den affären som sålde byxorna (klädstången stod utanför affären). Jag märker inte mycket men så hör jag en röst som frågar vilka som är snyggast. Vänder mig om och frågar personen om det var mig han frågade och då svarade han något grymtligt. Jag börjar vända mig mot KA igen och då djävlar snor han ett par byxor. Killen började sakta gå därifrån och jag rusar in i affären och påpekar detta för butiksägaren som rusar efter killen. KA och jag väntar för det var ingen annan personal inne i affären och vem som helst kunde ha snott vad som helst.
Det lustiga i kråksången var att när butiksägaren närmade sig killen snor han en CD från Mix skivor. Killen får då följa med tillbaks vare sig han vill eller ej. Jag får en av dom andra butikerna att ringa efter väktare för tjuven vill inte stanna kvar alls. Tjuven försöker dra därifrån och KA ställer sig ivägen så att killen far i backen och då måste bytiksägaren hålla fast honom med hjälp av grepp i tjuvens kläder. Väktarna tar lång tid på sig men en kund som finns där i närheten är väktare enligt hans fru så den killen blir störd på toa av frun så att butiksinnehavaren kan få mer handgriplig hjälp.
Det löste sig till slut och vi fick vänta tills polisen kom för att lämna vittnesmål och innan det så fick vi förklara vad som hände minst 5 gånger till ena väktaren.
Det slutade lugnt men vi missade en viktig sak och det var ett födelsedagskort till en blivande 15 åring i morgon. Syrrans äldsta fyller 15 och meningen var att han skulle få sitt presentbidrag (pengar som bidrag till en hjälm) på födelsedagen och inte efteråt men pga av detta så hann vi inte med Posten.
Jo, jag har druckit vatten, massor
av den varan idag. Jag fick också springa en hel del på dass tack vare det. Antingen får jag väl välja huvudvärk eller frekventa toabesök. Fast nu tänker jag ge mig för idag och lägga mig.