Ur kaoset

…och ur kaoset talade en röst och sade: ”Le och var glad ty det kunde vara värre”.
”I h-e jag tänker le den här gången”, svarade jag.

Att hålla andan i en vecka går inte bra

och det har jag inte gjort heller men känslan har varit densamma. Inga besked förra veckan men nu vet vi och ångesten är total. Ny värdering kommer, pga. vattenskadan och dom resulterande reparationerna = värdehöjande, att göras under maj månad, eventuellt redan i april. Känslan är lik den när vi insåg att det bara fanns en väg att gå för snart precis 3 år sedan. Det är inte lika kaotiskt i huvudet men i övrigt så…
Om inget händer som kan förändra läget tar dom hemmet. Det spelar ingen roll att vi betalar det överenskomna varje månad och håller vår del av avtalet när vi nu har en tillgång, som läget är i dag pga vattenskadereparationerna, för dom vill ha allt. Grejen är att tar dom hemmet så slutar vi båda att arbeta så får dom inget mer än detta, skall vi förlora skall dom förlora är vår enkla sanning. Med enkel matte så är det dom kan få ut av hemmet detsamma eller under det som vi betalar in under 1 år och då blir facit att dom förlorar dom resterande 4 åren om vi blir bostadslösa men det argumentet biter inte och jag tror inte att myndigheten resonerar så heller.
Jag hatar mars, jag hatar detta och jag vetefan hur det skall gå att lösa. Jag och jag, vi är två och vi är båda i lika mycket vanmakt. Nu skall jag gå och duscha så kanske hjärnan kan tänka fast i dagsläget hjälper inte det.

Fredag kväll

och det känns skönt bara jag kunde få sova ut ordentligt också men det går inte. Det har inte gått på rätt många veckor, redan sedan i höstas faktiskt. Jag menar inte sova tills 10 snåret men bara längre än 6 en morgon vore väldigt trevligt. Det skulle kännas som rena lyxen att få sova tills 8. Det sorgliga är under dagen sedan är jag så trött så det finns inte och kan somna sittande men om jag lägger mig och vilar så kan jag sova i flera timmar. Råkade sova över 4 timmar och blev alldeles förskräckt men somnade sedan snällt tidigt på kvällen ändå en av de senaste helgerna. Därför går det inte så bra att ”vila” middag heller 🙂
I morgon är det fröken Sofias 3 års dag, åren har verkligen sprungit sin väg. Vi skall dit en kort sväng om jag inte somnar före (visst är jag negativ men vad f*n, jag är bara ”mänska”) Fröken är rolig att träffa även om första minutrarna alltid är i blyghetens tecken. Lite längre har hon blivit och tur är väl det, annars vore det illa.
Senare i morgon skall Mia´s mamma Riita komma och äta tacos med oss. Det skall bli kul att sitta i köket och bara vara ett tag, det är alldeles för länge sedan. Kul och kul men skönt att få vara och i ro.
Söndag skall KA försöka laga det trasiga avgasröret för det är besiktning på fredag.
Måndag är det visning för närmast sörjande men jag klarar inte det, jag vill inte, jag vill minnas Mia levande. Thewitch fyller år.
Tisdag fyller KA och Carra år och KA jobbar för första gången sedan B-12 bristen upptäcktes. KA mår bättre och det domnade/krypningarna har gått ner från under knäna till att bara vara i tårna men dom är väldigt intensiva. KA mår också mycket bättre i huvudknoppen och har fått lusten tillbaka i en del stycken. Myndigheten ger besked om vad vi kan vänta oss.
Onsdag fyller Sandra år (Hebbe och Sessan ”mamma”). Hoppas jag hinner det jag skall under dagen utan att vara kvar för länge och det gäller alla dagarna i sak.
Torsdag lika som onsdag angående jobbet.
Fredag, KA´s moster Gurli begravs klockan 12, ledig från jobbet. Tacksam att Mia´s begravning inte blev denna vecka utan den 30:e mars.
Oj så har den veckan försvunnit på en gång bara så där och så börjar vi om från början med helg.
Förresten, ha en trevlig helg, jag skall göra mitt bästa även om jag är gnällig som fan.

Nedstat åker

för varje gång någon som inte har popup stopper så poppar ilead.track.it med reklam. Det känns trist för den har hängt med sedan jag lade dit något som kunde liknas vid räknar. Reklamen kommer från en dold kod i Nedstat, fy så fult att göra så utan att meddela sina användare.

Katastrofer kan vara av olika slag

och jag har lyckats med några, dom har varit relativt övergående katasrofer och gått att snabbt reparera utan att det i sak varit katastrofer, särskilt när man kikar i backspegeln. I går gjorde jag antagligen en som slår alla andra och hur jag skall lösa den vet jag inte. Jag begriper inte hur jag lyckas så fatalt. Fel lista = fel information till slutmottagaren där allt hänger på en skör tråd redan. Hur dum får man vara!
Jag begriper inte att jag lyckats och kan bara begripa en enda sak, jag är trött men det i sig är ingen ursäkt bara en möjlig förklaring för just nu är det lite mycket för mig. Sova, jag borde sova men si det gick inte så bra.

Om sista farväl vet vi i morgon.

I morgon eftermiddag vet vi mer om när vi säger hejdå till Mia. Tessan kommer hem från Humlegården för att vara med vid det mötet. Känslan av att det är helt galet och inte klokt är där och det finns bara en sanning och det är att den yngre generation skall vara kvar tills den äldre är borta och inte tvärtom.
Tuija som miste Matias för snart 4 år sedan skrev en oerhört fin dikt på Mia´s minnessida och den lägger jag in här.

Döden betyder ingenting.
Jag har bara dragit mig tillbaka till ett annat rum
Jag – är jag och, du – är du
Allt vi var för varandra, det är vi fortfarande
Nämn mig vid mitt vanliga namn, tala till mig på
samma sätt som du alltid brukade,
ändra inte ditt tonfall
Håll sorgen borta från din röst,
skratta tillsammans med mig som vi alltid brukade
skratta åt vardagens små ting
Var med mig, lev med mig, tänk på mig, be för mig
Låt mitt namn fortsätta att vara en del av din vardag
Livet betyder detsamma, ingenting har skett som förändrar det
Livet går vidare, därför att det måste gå vidare
Döden är ju ändå bara ett tillfälligt avbrott i vår gemenskap, så varför
skulle du sluta tänka på mig för att du inte längre kan se mig
Jag väntar på dig alldeles i närheten
Okänd

Veckorna bara rusar sin väg

och jag hinner inte ens med riktigt, så fort upplever jag att det går. KA fyller snart år och det blir inget firande, vi får se om vi fått ihop något tills den stora dagen, 14 mars 2008 när fanstyget 😉 blir hela 60 år vis. Med få ihop menar jag något att kunna spara av för med knappa 2000:- kvar när räkningarna är betalda. 2´ skall räcka till månadskort, kläder, mat, läkarbesök, eventuell veterinärbesök och vad än för övriga kostnader vi inte vet om och det är för 2 inte bara en av oss.
Kanske kan ordna en insamling nu när jag har 2 år på mig. Bidrag till KA Jonssons 60 års dag eller något sådant. Nej, jag skämtar givetvis men ändå, vi måste vara realister och råna banken är ju inte aktuellt.
Helgen rymde allt för fort och jag hade gjort vad som helst för en dag extra för att få lite ork och energi för veckorna tar allt som överhuvudtaget kan tas av den varan. Det är positivt att inte sitta och rulla tummarna men lite lagom hade inte gjort något och det verkar vara långt borta som det ser ut i dag.
KA har börjat känna igen sitt eget huvud och benen blir bättre och bättre. Aptiten har kommit igen och hungrig är han, ordentligt hungrig. En hel del livslust har återkommit och kort sammantaget säger jag tack och lov att han till slut gick till läkaren. Tänk vad avsaknaden av en vitamin kan ställa till det rejält.
Nu skall jag laga middag innan jag somnar sittande här framför datorn. Efter middagen skall vi upp och ta en fika med Mia´s mamma. Får se om jag vågar läsa polisrapporten eller inte.