Kategori: Okategoriserade

och skulle ingenting fungera efteråt så vet alla varför. Kanske ses vi lite senare om jag får det att fungera eller så dröjer det mycket längre tills jag fått det att fungera.
Den som lever får se!

Testar efter uppgradering

Jag har placerat min blogg i Kungsängen
på bloggkartan.se

och tur är väl det för nu sket sig resten av det mesta som återstår under semestern. Vår fyrhjuliga polare har gått sönder och det är ingen billig sak som en rotor i strömfördelarlocket för 75:- utan det lutar mer åt bränslepumpen för många gånger den summan, typ 4000:- plus allt övrigt.

Med tanke på att vi redan från början är rika, min väska blev stulen och allt vad det kostar att ersätta innehållet och nu detta så får vi nog vara glada om vi får ihop maten återstående tid. Less är bara förnamnet och uppgivna blev vi båda samtidigt blir vi så arga så det finns inte. Det är inte 1 sak, det är inte 2 saker, det är fan i mig alltid många saker som är och det hela tiden.

Skulle jag sammanfatta bara dom 3 sista åren hade nog någon antingen skrattat ihjäl sig av vanmakt eller så dött i ren förskräckelse och nej, jag kan faktiskt hålla mig för skratt idag. Det värsta av dom är uppskjutet till i september, hur sjukt är det?! Vården i Stockholm är ett stort skämt när dom skjuter på behandling av både allvarliga och dödliga sjukdomar. Livet är ett stort skämt så enkelt är det och javisst njut av det lilla men när det hela tiden skiter sig tappar man även det lilla.

Det låter som rena rama fantasiutsagor för mig som är uppvuxen med koleravaccin varje år. Under mina 14 år i Liberia och Ghana vaccinerades vi mot kolera. Jag minns inte tiden i Liberia med vaccinet men väl i Ghana. Det gjorde inte ont att bli stucken i armen men efteråt gick armen knappt att röra om man inte satte i gång att röra den direkt efter sprutan. Sträcka ut hela armen och röra hela armen upp och ner och fram och tillbaka innan vaccinet ställde till det.

Jag minns att lillebrorsan var en djävul med att retas när vi alla 3 stod där och vevade runt på vår stuckna arm för att den inte skulle stelna till och göra så vansinnigt ont efteråt. Brorsan var alltid en liten pajas och ävenså vid dessa tillfällen, det bästa han visste var att liksom peta till på armen och vi vrålade av smärta.

Jag vet inte om koleravaccin gör lika ont i dag som det gjorde för drygt 30 år sedan men jag vet att vi var tvungna att vaccinera oss varje år. Vaccinerade man sig inte var det ganska vanligt med dödsfall av kolera och den var inte särskilt trevlig att dö i för den är oerhört smärtsam utan åtgärder. Jag har svårt att smälta att denna dödliga smitta finns här i Sverige. I Ghana kokades vattnet och sedan filtrerades det innan vi fick dricka vatten. Vi barn var ju lite som vi var och drack faktiskt ganska ofta vatten direkt ur kran men kanske hade vi mer tur än skicklighet. Märkligt det där, väldigt märkligt.

och vi hade båda gökarna med oss, det gick kanoonbra med lille herrn också även om han inte riktigt gillade selen till att börja med. På slutet satt även han och höll en äppelbit i foten och åt.
Det var kul att träffas och prata och skratta och varken vädret eller sällskapet gjorde saken sämre, snarare tvärtom. Något publikrekord såg inte vi, jag hade känslan av att det var färre än 2003 då vi picknickade också. Antagligen stod vi lite fel när vi såg tåget dundra förbi i olika musikaliska toner och olika kläder/klädliknande saker.
Det avslutades på en restaurang vid Skanstull och kvällen blev lite sen för di små men gissa om lyckan var fullständig på både herr och fru gök när vi satte oss i bilen vid pendelstågstationen för sista biten hem. Väl innanför dörren blev det snabbt mat och kutter och sedan somnade båda så ”tjötta” som bara upplevelserna gjorde dom båda.
Måste rusa, skall jobba några timmar så att jag kan fortsätta att njuta av mina återstående 2 semesterveckor.
Vilka var där? Ja länkar kommer sedan men ett nytt ansikte blev det även om jag hängt med och läste henne ett tag. Förresten så är vädret lika ljuvligt i dag som det var i går men kanske hinner jag också sitta ute en stund i eftermiddag.
Tack för i går och för somliga herrar – glöm inte älgen och inte hårfixerierna heller 🙂
Updaterad: Bättre sent än aldrig men här kommer människorna också och länkar där det finns sidor på webben.
r2 och M
AG med egna ord och theWitch med egna ord
Susanne
Monica som var den jag inte tidigare träffat och hennes ord från från dagen
Shw, K och S
Det är viktigt att träffa mysiga människor och få skratta samtidigt som man kan vara allvarlig. Jag vill ses igen och det snart. Det var förresten inte bara trötta och nöjda gökar som kom hem utan det var också 2 dito vuxna.

Tanken var att åka in till stan med två stycken gökar och eventuellt träffa lite folk men ingen kontakt med folk så träff blir det inte. Inte heller två gökar blir det för herr Grönstedt vill inte sele och utan vågar vi inte trots att han inte flyger. Vi struntar nog i att åka in alls som det verkar, vi får se vad som blir av dagen.

Jag måste också jobba så jag kanske tar det i stället för i morgon. Hoppas alla som gör stan i dag får en kanoondag utan otrevliga incidenter eller myror där bak 😉 (sätter man sig på fel plats kan det bli så). Vädret är som upplagt för en härlig picknick, parad och att vara paradpublik. (Herr Grönstedt är en likadan som Mannfred fast en pojke på 12 år, en svarthuvad vitbukspapegoja alltså även kallad caique. Vi har honom som fodervärdar och kanske blir dom putskompisar eller inte, tiden får utvisa det.)

från Malmötrippen blir så här.
Tisdag 25:e juli – dags att åka på vår minisemester. Vår granne och tillika kattvakt erbjuder oss skjuts till pendeln och det underlättar en hel del. Vi kommer i väg ordentligt med pendeltåget, tyvärr insåg vi att Mannfreds nyinköpta transportbur står kvar i hallen. Ringer Åsa och ber henne kolla upp vart vi kan få tag på en transportbur för lillfröken måste ha ett hus att sova i.
Tåget mot Malmö gick i tid och vi hade dryga 5 timmar att läsa och slöa innan ankomst. KA hade gjort iordning sallad som vi skulle äta men vi hade glömt något att äta med och också på så den salladen slängdes senare. Åsa mötte upp och vi tog bussen hem till henne för att dumpa av vår packning för att ta bussen mot Jägersro, ni vet häststället som vi ff inte sett något av förutom fasaden. Vi kom fram men klev av på fel hållplats så vi fick gå från motorvägen en bit, det såg liksom ut som en riktig öken – åtminstone på ena sidan 😉
Vi fann zoobutiken efter ett tags promenerande, bra träning – kanske. Vi kom därifrån med en bur som var aningen mindre men väl funktionell för ändamålet som var sovande samt ½ dag när vi skulle till Danmark några timmar.
Efter att vi kommit hem med buren tog vi en promenad för att vattna blommor. Det var en mysig promenad även om fötterna var bra trötta efteråt. Vi gick igenom 2 parker (rätta mig om jag minns fel) och såg på både vilda fåglar och burfåglar (agapornis = dvärgpapegojor som skällde på Mannfred). Promenaden slutade i Turning Torso området och en annan var så slut i fötterna så det blev bussen tillbaka hem till Åsa. Turning Torso (54 våningar högt och 147 lägenheter plus att man kan hyra översta våningen i 8 timmar för 3?,000:-) och området därikring var bra häftigt att se och HSB hade en damm där tom, mitt i området.
Åter hos Åsa blev det matlagning (Thewitch – kokta potatisar) och gissa vad gott det var med raclette. Vi åt och åt och så drack vi vin också, jag fick i mig en del för mycket och fick besöka toan, men trots det hade vi väldigt roligt med skratt och prat.
Onsdag 26:e juli – det tog tid för mig att klara av duschen (vin är gott men kanske bättre med mindre volym) men när väl det var gjort begav vi oss mot Danmark, rättare sagt tåget som skulle ta oss till Köpenhamn. Mannefredde fick stanna kvar och där hade hon det nog bäst och svalast även om tyckte att flocken skulle varit kvar också.
Det var rätt okej med tåget som bara tar ca 35 minuter från Sverige till Danmark. Delar av bron såg vi innan vi for neråt under vattnet. En underbart solig och också het dag och mina fötter hann knappt börja gå innan dom protesterade, (fel skor jag vet). Vi gick på Ströget och tog några avstickare hit och dit och så in i någon butik på vägen. Skor hittades till slut även om dom inte var perfekta men det gick bättre att gå för då hade jag nämligen börjat gå barfota, annat gick inte.
Vi var in i en butik, Systrene Grene (hette den väl ?) som var ganska kul med massor med fina saker i olika matchande färger, butiken var sval också och där köpte vi vatten och en liten påse med laktrits. Vi var inne på några större butiker och det var rätt kul med både alkohol, chocklad och annat på samma ställe. Jag som gärna äter med ögonen och dofter fick känna massor med goda dofter på bakverk. (Vi åt inte men att känna lukten kan räcka gott åt fantasin)
På våning 5 i en av butikerna åt vi en sen lunch/ tidig middag men så gott det var. Innan vi började titta runt där var jag inte ett dugg hungrig men då blev jag det när man såg allt det goda. Det var egentligen sista stället vi stannade på innan vi sedan landade på Centralstationen för resan hem. Vägen till stationen var lotsad av KA Jonsson och gissa om den var lång och inte ett fik så långt ögat nådde. Vi skulle nämligen ta en kaffe och äta riktiga danska wienerbröd men vägen KA tog innehöll inte ett enda sådant ställe.
Framme på stationen satte vi oss och skulle få i oss en kopp kaffe och ett wienerbröd innan vi tog tåget tillbaka till Malmö. Kaffet smakade väldigt gott och även wienerbrödet och vilan för fötterna var underbar. Vi klev upp och skulle gå mot tåget när jag såg att min väska var borta och den var verkligen borta så tåget blev inte vår anhalt utan Polisen på stationen. Det tog sin runda tid det också och till slut satt vi på tåget mot Malmö. Sorg, sådan sorg och total tomhet för jag hade allt i min väska inklusive mina dyra läsglasögon (jag kan inte läsa utan), presentkort till Strömma Kanalbolaget, passet, mitt Kanebosmink som jag både hade fått och något köpt själv, min älskade skinnplånbok, alla kort, nycklar och mina asthmamediciner osv, osv.
Det var den dagen och den slutade ganska trist men samtidigt hade det varit kul med resan till Danmark och kikandet runt omkring. Inte ett kort blev taget, KA tyckte inte det fanns något att fota. (Han är som han är och inte som han borde och jag älskar honom mest tack vare det antar jag).
Vi var alla ganska trötta så kvällen blev tidigare och välbehövlig även om det blev ett besök på Jourläkarcentralen innan godnatt, det för att få mina mediciner som fanns i min väska så att jag kunde ha asthmabesvär utan problem.
Torsdag 27:e juli – vi kom iväg rätt så skapligt i tid och gick via Möllevångstorget (Apoteket fanns där) och sedan fortsatte vi in mot centrala stan. Vi var inne på den fina ostbutiken och där fanns det godsaker och det luktade gott. Jag gillar det mångkulturella och det fanns defitnitivt där.
Framme i centralare delarna bänkade KA och jag oss på en glassbar med parasoll medans Åsa for iväg i ett äremde. Vi passade på att leta efter något liknande min ryggsäcksväska men gick bet i varenda affär vi kikade in i. Vi satte oss sedan vid glassbaren igen och bara njöt av skuggan och fläktandet. Mannfred tyckte det var skönt med skuggan och fick i sig en del vindruvor.
På vägen mot den guidade båtturen vi tänkte ta fanns där en liten smörrebrödsbutik och gissa vad god den där smörgåsen var och det var billigt också. Vi tog en runda med Rundan (som Paddan fast i Malmö) och hade fika i en picknickkorg. Det var mysigt att sitta där och guidas och Mannefredde var rätt så väluppfostrad och tajmade hennes visslingar ganska bra när guiden tog sig en paus och guiden log åtminstone, likaså en del av medressenärerna.
Efter båtturen tog vi oss förbi fiskehoddarna (små fiskstånd) och gick mot havet, dvs åt Turning Torso hållet. Vi kom nästan hela vägen när värmen och mina fötter var för mycket så då tog vi bussen hem till Åsa.
Efter återhämtningspaus och dusch åt vi räkor med ost och kex och drack ett glas vin. Det blev en mysig kväll med massor av givande prat och skratt. Så dags att tänka på refrängen för vi skulle upp tidigt för tåget hemåt. Godnatt!
Fredag 28:e juli – taxi ner till stationen och så vinka hejdå till Åsa och då halkar klockan av min arm och går för evigt sönder inuti. Tur att jag inte fixade ett nytt batteri till klockan som jag tänkt göra i Malmö. Det var avslutningen på Malmötrippen som trots tråkigheter ändå var väldigt givande och om vi inte avskräckt Åsa kommer vi gärna igen.
Tåget kom i tid till Stockholms Central och vi tog oss med pendel och buss vidare hemåt. En bra sak när vi kom hem var att jobbnycklarna låg på byrån i hallen. Strax efter att vi kommit in genom dörren knackar det lite försynt och vem skådar vi därom inte min systerson med flickvän som tydligen kommit till Kungsängen med fröken och sambo.

på varken kommentarer eller annat även om jag lyckades med en. Så tills vi är åter. Bildbevis kanske kommer, allt beroende på motivet och dess önskan 😉

Vår damm vi började med förra sommaren, innan vattenskadan tog allt av ork, energi och lust. Dammen var klar men allt runt den var det inte. Våran blomrabatt, vår sittdel med golv, bryggan och så lite gräs runt var delvis gjorda. Vi bor i bostadsrätt och vi har hörnlägenheten på nedre botten och både utbyggd balkong samt en altan eller uteplats (beroende på vem som säger vad det är)
Styrelsen i föreningen har sett vårt fixande och trixande och vi hade inte blivit förvånade om vi fick skriftlig skäll eftersom det inte såg bra ut på baksidan. Jag menar alltså förra sommaren när vi bodde i vår fina vattenskada som bara tog 6 månader att återställa.
Nu, i sommar, tänkte vi fortsätta och göra det vi tänkt förra sommaren, vädret var perfekt och skönt att ha något att sätta tänderna i. Vår semester börjar nu så det har bara varit småstunder tidigare vi kunnat hålla på. Det syns tydligt att vi jobbar på vår altan och att det fatiskt är fint det som är redan även om jordhögen utanför och delar av staketet nu står längs husväggen (vår del av väggen).
I förrgår kom det så ett papper i vår brevlåda där det stod att styrelsen låg bakom beslutet och att vi hade till den 31 augusti att åtgärda nedanstående punkter:

1. Det ser ovårdat ut – rätta till det och så hänvisas det till föreningens stadgar där bostadsinnehavaren skyldig att sköta om och vårda osv, osv
2. Sätta upp gavelstaketet
3. Ta bort dammen

1 det syns för fasen att vi håller på att jobbar med den och jobbar man med något kan det se lite stökigt ut under tiden. Det stökiga är inte i vägen för någon utan allt står fint uppradat mot väggen förutom jordhögen som är just en hög och den är från i år och 3 veckor gammal.
2 en del är borttagen så vi kan jobba med vår baksida, den delen står också fint lutad mot väggen.
3 varför sa dom ingenting redan förra sommaren, ordföranden ser allt och bor huset mitt emot oss på baksidan alltså. Det var även en hel del besök förra sommaren där det kikades och grejades både med det ena och det andra, inte en enda sa ett dugg om vår damm förra sommaren trots att den gloddes på både en och två gånger.
Banalt kanske men jag blev så ledsen och ingenstans i paragraferna står något om att man inte får ha någon damm. KA hade precis fått till bryggan och lade sista händerna på den. Blommrabatten vid dammens ena sida är jättefin och golvet där våra två små caféaktiga stolar med det lilla bordet klart, det saknades bara lite utjämnande jord och så gräset. Dammen ligger heller inte så nära husfasaden och kan därför inte vålla någon skada, varken vatten eller annan.
P.S det låter stort men det är litet men så fint tycker iaf vi och dom grannar som har kikat och kommenterat. Stol och bord är i plast och kostade 199:- och det kan bli fint det också. Lågbudget men med kärlek. D.S.
Update Monica:
Det går inte att svara på detta inlägg, jag får bara 403 fel och fattar nada. Provat en hel del gånger men ger upp.

att alla mina ord är sagda både en och två gånger. Dom senaste åren krystas orden fram ganska ofta, saker ställer allting på sin spets med ojämna jämna mellanrum. I verkligheten är livet en berg och dalbana där det ibland går bra och ibland dåligt, oftast fördelas detta lite fint så att man med medgången orkar hantera motgången.
Krasst sagt så känns det som våra liv är fulla av motgångar så kommer en liten ljusning för att kännas ja, kanske pallar vi detta ändå, för att åter slå undan inte bara benen men hela förbannade livet. Visst ”facts of life” men kan inte andra dela lite på våra facts of life någon gång, typ dom där som inte har en aning om vad livet egentligen handlar om. Allt är inte rosenrött skimmer där det bara flyter på. Människor går faktiskt på knä av orsaker som är verkliga och inte påhittade.
Tänk ändå att den som det slagit hårdast mot står där och gör oss runt omkring fulla av beundran, något måste jag ha gjort rätt trots allt eller!? Totalt misslyckad kan jag väl ändå inte vara. Det är orättvist oavsett vad jag försöker tänka, tycka och också skriva.
Under denna mentala dvala har jag iaf gjort om vår startsida och jag är åtminstone nöjd även om jag slimmade den en hel del. Kika gärna på Gökboet och säg något men var inte elak även om du kanske har kritik att komma för kritik är okej, allt beror på hur man delar ut den. Loggon skall donas med när KA får fingrarna ur och inte ”bara” spelar, han har faktiskt jobbat en hel med bilden på fröken Mannfred.
Godnatt!