Författare: KA

vad innebär det för något nytt? Allt det gamla ramlar väl på som vanligt eller står stilla. Åren ramlar naturligt vis på. År läggs till år. Brukar tänka på det. Barnen är nu 23, 28 respektive 30 år i år. Och jag, 56 bast. Inte för att jag känner mej gammal, ingenstans, men jag är gammal. 10-15 aktiva år till? Jag tror inte jag får några pensionärsår, det tillåter nog varken den Svenska ekonomin eller vår egen. Jag kommer nog att stupa på min post även om jag inte jobbar på ”kungliga ”Trumpetverket” längre. En tid trodde jag att en kartong i huvudet skulle bli mitt öde men Jowes-eran är över. Återstår alltså att se. Jag tänker ofta tillbaka på tiden när barnen var små. Har det med åldern åxå att göra? Åsså tänker jag på att vid min ålder ska man kunna allt vad en karlakarl ska kunna och jag kan ingenting, känns det som. Jodå, jag vet att jag kan en massa, men ändå.
Om jag ska vara aktivt arbetande i ytterligare 15 år, vad ska jag göra då då? Vård och omsorg? Jag passar för arbetet men jag känner mej, åtminstone lite, osäker på om arbetet passar mej. Understundom är jag väldigt osäker. Nu har jag bara jobbat i boenden, är det, tre veckor så det kan vara därför jag är osäker. Ett nytt sätt att tänka och ett nytt sätt att arbeta på. Det tar naturligtvis tid att sätta sej in i ett nytt jobb, det vet jag från Coop i somras, men det känns ibland som om jag inte har varken ork eller lust till något nytt.
Psykologikursen gick bra. Vi tänker anmäla oss till B-kursen som startar nu någongång. Hoppas det finns platser kvar.
Måste hålla måndag- och onsdageftermiddagarna rena från jobb efter som det är jutsu då. Det blir en balansgång. Jag vill ju, trots alla mina tvivel, ha timmar så vi kan överleva ekonomiskt. Jag får späda ut med ledsageritimmar. Skam till säganes har det inte blivit många sådana under december. Det har varit för mycket boendejobb och har brukarna inte varit ”hemma” under julen.
Slutligen håller jag tummarna för älskad hustru på Onsdag, klockan 13.00. Gör det ni åxå för då ska hon på anställningsintervju.

Varför blir det så här, att det dröjer länge mellan varven att skriva. Oinspirerad är nog orsaken. Och varför är det så. Bra fråga, ovissheten och att jag är en aningen nypa håglös kanske.
Det var julfest hos en av brukarna förra veckan.
Trevligt var det och gott bjöd de på att äta. Justugraderingen fick vänta.
Klubben ställde upp med gradering idag.Det gick bra enligt vad de sa. Jag kunde ha övat mer och varit säkrare på greppen. Jag hade kunnat se till att min kondition varit bättre men en får va´ nöjd med va´som blev. Vi fick faktiskt beröm för fyra av teknikerna, de övriga var helt godkända. Anita kopplade dessutom en armlåsning bakom ryggen på mej och fick applåder för den och jag fick ett stilpoäng på randori (free fighting).
Sista gången på psykologin idag. Fröken Agneta tog in oss en och en för ”samtal”. Skriver jag inte ner mej på arbetet som vi ska lämna in i morgon (har inte börjat skriva än) kommer jag att få MVG :-).
Om en månad kanske….

Redan har det gått två veckor sedan det var farsdag. Det var då Carina bjöd på kassler med annanas. Det var åxå då Tessan och Tommy kom för att hälsa på. Det var dagen Sofia simmar babysim så hon kom inte, nåja hon har ju sin pappa att tänka på. Stoffe kom ialla fall. Innanför dörren sträckte han fram en bukett vita prästkragar? ”Här får du”, sa han. Inget kort. ”Var är kortet?”, frågade jag. ”De´får´u inget, det blir en annan gång”, sa han och skrattade. Jag var redan varm för det är länge sedan jag fick blommor av honom. Sen fick jag en kram, och han med.
Ledsageriet ramlar på.
Vad som timat haver, är att hitta i hustruns Tankebok. Kanske har ni läst?
Jutsun ramlar på.
Det måste gå att lösa gulbältesgraderingen på något vis. De får ge mej bälte utan gradering eller åxå får de låta mej gradera vid sidan om. Jag vill gå på julfest hos brukarna.
Mapparna måste ramla på.
Något gjorde vi bra på JOWES eftersom en kund ringde och frågade om vi kan hjälpa klistra affischer. Nu är köket belamrat med plastfickor och dubbelhäftande tejp. Så nu går jag och tejpar vidare.

Passiv i ord.
Passiv i handling.
Passiv i tanken.
Det är jag det.
Nja, inte passiv i tanken för jag tänker jättemycket. Tänk om…
äsch, va´fan, det här är ju negativt tänkande. Speciellt ”tänk om…”-tänkandet.
Psykologi.
Det finns så mycket att läsa om psykologi med dess inriktningar och dess teorier
så jag blir alldeles trött och förvirrad. Ett fel gör jag och det är att istället för att ta en bok isänder, eller teori, så tänker jag att det här kommer jag aldrig att kunna läsa. Negativt tänkande IGEN. Jag får väl ta en sak i taget.
Ett halvt år.
Det har gått sex månader efter konkursen, i och för sej är det inte till fullo klar än, så det är väl inte att undra på att vi inte är i toppform. Ändå tycker jag att vi mår bra, allt är ju relativt. Jag tänker ofta på att vi har den fysiska hälsan och det är jag oerhört tacksam för.

men dagar och månader försvinner. Jag mår inte bra men inte heller jättedåligt.
Ju-jutsu.
Har nu varit på ju-jutsu träning tillräckligt många gånger för att slippa träningsvärk. Andningen hänger dock inte med. Visserligen har jag slutat röka, två veckor sedan, men måste nog börja springa i skogen lite. Såg i en klubbtidning att en man på 61 år just hade graderat till 1 dan (lägsta graden av svart bälte). Han hade börjat träna vid 53 år ålder.
Strömavbrott.
Idag kom hustrun tidigt hem. Strömmen bröts på TT så hon tog jobbet (datorn) med sej till köksbordet för vidare backuppande och omformatering.
Fästing.
En jättefästing låg på sovrumsgolvet. Var bara tvungen att ta kort på den. Skärpan blev inte speciellt bra men jag skickar trotts det upp bilden till Gökalbumet.
Presentkort.
Presentkortet som jag vann på Succe
löste vi äntigen in på Systembolaget. Köpte några halvflaskor Rioja. Undrar om det fanns några kaniner däri.
Igge,
bara för dej kan jag berätta att jag anmält mej till en tio-veckors kurs i psyklegi på Komvux. Vet inte vad den kommer att handla om men det är väl något högst allmänt, antar jag. Vet heller inte om det leder till något, kanske till fortsatta studier på gamla dar?
Åter vid skärmen
efter ett par timmar hos Tessan och Tommy. Vi blev bjudna på kyckling, ungsstekt potatis och, var det, grönpepparsås? Det lät helskumt men var gott.
Slut för idag.
Ska försöka få hustrun att inse att hon inte får betalt för den tid hon nu sitter vid arbetsdatorn.
Go´natt.
Go´natt!

Tre dagars iskall kniptångångest är över. En ångset som lamslagit tanke, ord och gärning. Jag pådyvlar Carinas moster himlens alla änglars välsgnelse.
God.
Jag tror FORTFARANDE att människan från födseln är god men börjar acceptera tanken att när hon blivit vuxen inte alltid är det. En ny känsla att ta vara på och se vart den leder.

Med hårddiskar är det som det är och så var det inget mer med det. 🙂
Fötter.
”Man ska va´gla´åt fötter” sjöng Birgitta Andersson en gång i tiden. Jag är nu MYCKET bättre i foten efter feltrampet igår. Imorse var det illa men nu går jag nästan som vanligt. Fortsätter att ta det lungt. Det blir dock ingen kompis idag, som jag hade tänkt.
Damm bort.
Alldeles strax ska jag dammsuga. 😉 Puss, mitt hjärta!

Jag känner mej äntligen frisk. I snart fjorton dagar har jag varit krasslig. En lång pärs var det. Under dessa dagar har jag inte haft lust till något. Småpulat med datorn, förstrött plockat skräp från golvet osv.
Carina
fick en släng, hon också, så hon har varit hemma en vecka men det vet ni väl redan, ni som läser hos henne.
Varmt och soligt
ska det vara idag, säger de på radion, så jag åker iväg och hälsar på kompisen P idag. Som vanligt vet jag inte vad vi ska hitta på men han gillar att åka buss och tåg.
Jujutsu.
I onsdags var sonen och jag iväg till Bålsta. De har startat en vuxen nybörjargrupp i Bålsta Jujutsuklubb. Vi tittade hur träningen var upplagd, den var ”snälll”. På måndag ska vi prova ett pass.
Sofia
snart sex månader ”gammal”, har fått tre tänder, börjat äta gröt och kryper snart, enligt samtal i veckan.

Först blev jag ledsen. Inte för att jag inte får ha jobbet kvar utan för att jag blev ratad. Nåja, det blev jag inte heller, det är bara så att de tider jag vill jobba passar inte. De har sökt folk som ska jobba måndag till fredag mellan 12.30 och 20.00. Och eftersom vikariatskontraktet går ut sisat augusti är min sista Coop-dag imorgon. Det tog en timme ungefär så var Coop historia, borta.
Min caoch, som det heter nu för tiden, sa att inget är definitivt så det kanske blir ändrade beslut redan imorgon eller kanske ringer de nästa vecka. Men, Coop är historia nu.
Så har det varit genom åren.
Efter skolan och examen har jag inte haft kontakt med klass- eller skolkompisar. Ingen kontakt med jobbarkompisar på posten där jag jobbade i fem år. Likaså Securitas och Rädda Barnen. Det är historia.
Nu är jag pank och fågelfri,
pank iallafall och fågelfri ett par dagar. Jag behöver inte bestämma BUMS vad jag ska hitta på att göra även om det brådskar.

är fortfarande svåra och kommer väl så att förbli ytterligare en tid.
På måndag
borde jag få veta hur det blir med tjänstgöringen på Coop.
Uppgraderingen klar.
Jag fick tillbaks min P800 igår. Väntar nu bara på kortet som borde ha kommit redan.
Konkursförvaltaren
vet inte så mycket. Jag bubblade av frågor igår men hans standardsvar var: ”jag vet inte, Karl-Axel”. Hans förvaltarberättelse kommer inte att vara klar förrän i november men tydligen är den bara en formalitet? Vi kommer att vara skuldbelagda dessförinnan.
Vänstra framskärmen
och dito dörr på Skodan måste bytas. Vi blev påbackade igår. Tycker mer synd om pojken i den andra bilen än om Skodan.