Författare: Carina

Burmas barn är extra utsatta?

Barnen svälter och är på flykt

En mycket stor del av folket i Burma lever i fattigdom och som så ofta är det barnen som tar mest skada av de vuxnas krig och maktspel. Efter att militärjuntan i Burma stoppat hjälpsändningar till landet riskerar hundratusentals barn och vuxan attt svälta ihjäl.

Mer finns att läsa på Aftonbladets artikel som jag citerat ovanstående från. http://www.aftonbladet.se/

Det jag tycker är sorgligt mitt i allt som sköljer över oss i dag är frågan om Burma och vad vi kan göra för att hjälpa, inte bara barnen i Burma eller övriga världens barn, utan människorna i Burma och andra stater där förtryck och total kontroll är en del av medborgarnas vardag och där en tanke, en åsikt, en känsla eller liknande nästan alltid leder till en helveteshåla med tortyr och andra inhumanitära grepp.

Burma har tappat sin plats i vår värld, rättare sagt hos många av oss. Aftonbladets namninsamling fick knappt någon respons, det gick sakta. Namnunderskrifter på Avaaz.org tog en hel evighet att få till trots att vi är många nätburna som påstås vara engagerade i frihet och rätten att få vara fri. http://www.avaaz.org/

Varje dag kikar jag in på Ko-Hitkes blogspotsida för att inte bara glömma, kanske är där många fler med mig som gör det men utan att säga något om det. Det är väldigt viktigt att vi andra, som inte finns bakom lås och bom och inte kan kommunicera det vi vill, fortsätter att skriva för att kanske påverka andra. En uppmaning som många kan, om vi vill, följa är här

Uppdaterat: 2007-10-13 Att Juntan i Burma gör vad dom vill vet vi sedan länge och att dom skapar en bild som är till för resten av världen att se visste vi kanske eller så inte. Arrangerade hyllningar till Burmas ledare, Juntavänlig demonstration i Burma och Tiotusentals utkommenderade människor deltog

och just i kväll hade jag gett vad som helst för att stanna hemma. Jag är så trött så jag vet inte riktigt var jag skall ta vägen, det beror på alldeles för lite sömn dom senaste dagarna :(. KA sover och jag tar hand om våra kära marodörer, Kurt och Mannfred. Jag kanske kan slumra på vägen in.

Förhoppningen är en lugn kväll och värmen är ju borta så av den anledningen blir det väl mindre med ungar ute.

Äntligen helg!

Det känns riktigt skönt, synd bara att den är så förbenat kort. Nästa vecka blir det kort arbetsvecka för mig, jag har tagit ut 2 semesterdagar på torsdag och fredag. Tanken var att göra ingenting och få ha 4 lediga dagar tillsammans men redan på torsdag morgon skal jag vara till Reumatologen på Karolinska, ja, ja. Lika bra att kolla allt när dom ändå håller på. Sist blir det väl Neurologen för annat tror jag inte det är om ens det. Jag får väl skylla på mitt arv 🙂

Tessans mage är underbart stor, kanske har dom räknat fel eftersom osäkerhet råder om datumet, det kan rent av bli mycket tidigare, barnmorskan sa var ”beredd med väskan redan i slutet av november”. Spännande blir det oavsett. Stämmer det dom sagt så är det 23:e veckan och lite plus. En ond baksida är foglossning men kanske hjälper bältet som kommer nästa vecka, åtminstone lindra en aning vilket inte vore så tokigt.Jag hade tur för jag hade ingen foglossning som jag minns och då kan jag inte ha haft det.

Ha en trevlig kväll och gör nu inget dumt. Gör du något dumt så gör bara sådant jag skulle ha gjort 🙂

 International Bloggers’ Day for Burma on the 4th of October

The junta in Burma (aka Myanmar) may have blacked out public internet access in the country in an attempt to prevent information about the military’s violent crackdown on protesting monks from getting out, but the move is proving to be too little too late. Now Free-Burma.org has announced an International Bloggers’ Day for Burma on October 4th.

Bloggers who wish to show their solidarity with the peaceful protest are being asked to refrain from posting that day and instead display one of the Free Burma banners or images (such as the one at right) that have been created for the online protest.

A list of participating bloggers (currently more than 2,000) can be found here.

The Free-Burma.org protest site for bloggers was launched by two German college students. They got the idea from a multi-lingual Wiki page that was set up last month as a forum to allow participants around the world to brainstorm ideas on how to show support for the protesters in Burma.

See Also:

• Eyes in the Skies Document Human Rights Violations in Burma
• Video Blogger Folds to Overzealous Feds Over Stupid Protest: Analysis
• Cuban Revolution Brings Email Monitoring to Everyone
• Only You Can Prevent Censorious Firewalls

(Jag kopierade Ko Hitkes blogpost här se lite längre ner på sidan)

Sprid gärna detta nedan och skriv under om du inte gjort det redan.

————————-

Dear friends,

http://www.avaaz.org/en/stand_with_burma/t.php

Ricken, Paul, Pascal, Graziela, Galit, Ben, Milena and the whole Avaaz Team

Ingen har väl missat vad som sker i Burma? Inte jag heller. I dag skall KA och jag in till stan och sälla oss till dom rödklädda efter jobbet. Jag tog på mig en röd blus för jag stödjer alla burmesers rätt till demokrati. Kanske gör vi ingen skillnad i dag men kanske i längden genom att visa den burmesiska regeringen att vi faktiskt stödjer folkets rätt till demokrati.

Jag har med oro väntat på militärens bruk av vapen mitt i folkmassorna men samtidigt har dom svårt att göra som dom gjorde förra gången. Då utan internet och digitalkameror. Nu är båda dessa något som är ett verktyg för många, tom en billigare mobil har en okej mobilkamera idag. Bloggarna finns också och dom sprids snabbt, sidor kan raderas men arkiven, feedsen och alla andra ställen informationen fastnat på finns kvar.

DN, ”Saffranrevolutionen” DN, SVD (tidningarna tystas och internätet fimpas)

…och vad gnäller vi över dag ut och dag in? Yttrandefrihet, frihet till eget tänkande, frihet att faktiskt ofta bete oss som idioter när vi istället borde vara tacksamma över det som är. Den som har blir väl egentligen aldrig nöjd.

Kom till stan om du kan.En sak bidrar du till, jag och alla andra och det är att visa det burmesisika folket att vi bryr oss om och stödjer deras rätt till demokrati.

var allt knäna pallade med. Resultatet av ekokardiagrammetgrafin, cykling med ekg och efterföljande läkarsamtal är att hjärtat är frisk och inget av det som är är relaterat till hjärtat. Rätt fascinerande vad dom kan se. Att klaffarna såg ut som små tentaklar som klappar händerna var kul att se.

Jag trodde inget var fel med hjärtat men jag gillar inte heller hjärtläkarens uttalande om att det låter neurologiskt.

Undra om man kan få hjärtfriskintyg 🙂

Man kan inte säga annat än att jag blir ordentligt undersökt och det känns bra fast läkaren tyckte också lite som så att det lutar åt det neurlogiska hållet och undrade över att ingen remiss skickats dit. Jag bara sa att det räcker med 1 med neurologiskt i familjen och jag har inte tid för jag skall bli mormor.

I söndags eller i måndags drog det i gång med det heta i ansiktet igen och det har krampat som attan i bröstet och jag känner mig som en imbecill snart och orkar inte bry mig riktigt. Det värsta i dagarna är ändå tröttheten.

Det lite otäcka var i går att läkaren reagerade på mina röda fotsulor och röda handflator och då blev jag ännu räddare. Läkaren reagerade på mitt låga blodtryck. Det är märkligt det där jag remitterades till infektion för att dom skall dubbelkolla så jag inte har kvar Bilharzia (på svenska heter det tydligen Snäckskalsfeber) från Ghana. Det var samma läkare som konstaterade att jag hade kvar Bilharziakristaller trots att det är ganska omöjligt för 8 år sedan. Jag hade Bilharzia som hittades när jag var 15 år och enligt vetenskapen skall det inte kunna finnas rester kvar efter 22 år men det fanns det. Lite spännande samtidigt och nej det är ingen smittsamt eller så och förr (när jag var 15) var det dödligt men inte nu längre.

Läkaren tog iaf prover en masse och det är lika bra, ta allt och hitta inget. Provsvar där om 2 – 3 veckor när vi skall ha telefonkontakt.

I dag skall jag till hjärtultraljud och cykla, skall bli intressant och se om mina knän pallar för dom tog slut förra gången. 45 minuter med dåliga knän på en motionscykel kan väl få vem som helst att skratta.

Heavenly, skrev ett väldigt tänkvärt inlägg om sjukskrivna och pensionärer Jag hade själv inte kunnat hålla mig så sansad och saklig och säger bara suveränt skrivet.

Som före detta företagare tror jag inte på att anställa personal som inte tillför det jag hade behövt av min personal. Det kostar och en liten företagare har inte råd att inte hålla igång sin verksamhet till 100%. Jag tror ändå på att hjälpa behövande men i vårt företag packade och plockade vi och det under pressat schema. Vi hade inte kunna ha annat än fullgående personal.

Det finns många i Heavenly´s sits, alldeles för många för att detta skall falla väl ut.

Seven-year-old Assatou has been selling grilled plantains at a busy junction on the outskirts of the Liberian capital, Monrovia, for two years. ”My family can’t afford to send me to school,” she says with a sigh. ”So I learned how to cook plantain instead.”

allAfrica.com: Liberia: http://allafrica.com/stories/200709210779.html

Rättigheter, skyldigheter och självklarheter. I Sverige har alla barn både rättigheten och skyldigheten att gå i skolan. Rätten till utbildning är för oss som bor här så självklar att vi sällan funderar över det vi tar för givet, utbildning är bara en av dessa självklarheter.

Jag är uppvuxen i Liberia och Ghana och har sett livet ur andra perspektiv och borde kanske också uppskatta mer det som för dom flesta av oss är rena rama självklarheter här i Sverige. Med att se livet ur andra perspektiv menar jag absolut inte att jag var en av dessa barn som saker och ting inte är så självklara för, nej jag tillhörde väl det man kallar för dom priviligerade tack vare min uppväxt. Priviligerad i att självklarheter här i väst var just självklarheter även för mig under mina 14 uppväxt år i Afrika.

Priviligerad också iom att jag fick uppleva så mycket under tiden vi gästade Afrika och som jag har med mig idag och förhoppningsvis tills jag lägger näsan i vädret. Vi levde inte med några som helst umbäranden om man inte betänker att vi under militärkuppen i Ghana hade svårt att få tag på toapapper, Coca-Cola osv. Umbäranden så till vida att vi hade allt och lite till och då blir toapapper för en del ett världsproblem. Riktiga umbäranden? NEJ! absolut inte, ett rikt liv, en rik uppväxt (jag menar inte bara gott ställt (mot idag, fattiglapp så det stänker om det :), jag menar allt jag har med mig av erfarenheter, kultur och kunskap, det som format och ff formar mig)

Flickan i artikeln jag länkar till och som detta börjar med är 7 år och säljer plantain (stora bananer – vet inte vad plantain heter på svenska men det är gott att göra jam på och också steka) I 2 år (sedan hon var 5 alltså) har hon sållt stekt/grillad plantain eftersom familjen behöver pengar och dom inte har råd att sätta henne på skolbänken. Sedan hon var 5 år!

Visst, man kan inte alltid jämföra sig med människor som ahr det sämre men om vi alla kunde fundera ett varv eller två över allt vi tar för givet och kanske också lära oss att börja uppskatta det vi nu har som självklart i vår vardag kanske vi skulle bli mer empatiska mot våra medmänniskor.