Två ”kuliga” kvällar på raken

Det är bäst att passa sig så det inte blir en ovana 😉

Vi hade tänkt nattvandra på fredag men vi gick mycket hellre ut på middag så nattvandringen fick bli på lördag och tråkigt nog blev även bloggträffen samma kväll. Vi tänkte iaf slå två flugor i en smäll och titta förbi Hirschenkeller där träffen skulle vara innan vi gick till möteslokalen för nattvandrandet.

 

”Alla” var där 🙂 Skämt åsido men det var ett gäng glada enthusiaster där så vi sa hej och satte oss bredvid Björn, Bitisbilderbok. Tänk jag har alltid trott att Bitis var en tjej men blev väl varse om att Bitis faktiskt är en kille 😉 Vi har bara varit på två träffar tidigare och den första var också på Hirschenkeller och så var det när Åsa kom till stan och vi träffades på Harry B James

 

Björn har, som vanligt, gjort en suverän karta av servetten, den obligatoriska från bloggträffarnas början.

KistaChic
Bitis Bilderbok
Stationsvakt
Musik27
Solusfemina
Lotten
Annika Bryns Blogg
Blind Höna
Kulturbloggen (liveblogg från träffen)
gatukonst.se

 

På Stationsvakts sida kan man se en videosnutt han spelade in och roligt hade dom för skratten var så där härligt magsugande. Det var roligt att säga hej och min Sprite var väldigt god men sedan var det dags att dra sig mot Klara Östra och kvällens nyttiigheter.

 

Det var ett kärt återstående men en farsa från då när det begav sig. Kul faktiskt och det bästa av allt är att jag känner mig hemma, som att jag hör dit och har landat i något bra.

 

Det känns märkligt men lyckligt kan jag bäst beskriva den känslan. Tänk att det kan kännas lyckligt att få vara ute och gå, gå och gå till mitt i natten. Vi har roligt när vi går och bäst av allt är ändå när inget händer, där vi inte behöver göra något för då har kvällen varit en bra kväll. En bra kväll ur flera aspekter, inga ungar har behövt oss under vårt vandrande och vi har haft en kul kväll själva för det pratas, skrattas och det är bara … härligt.

Continue reading

Lördagen del 2 och en sur caique

Mannefredde var ju hemma vilket inte är det normala men vi trodde inte att hon skulle bli särskilt populär inne på Hirschenkeller så tanken var bara en snabbis och sedan hem för att socialisera med lilla fröken som älskar socialt umgänge.
Så bidde det inte riktigt eftersom Angela berättade att hon skulle vidare och träffa Arto och jag bara que! han är ju i Göteborg. Det visade sig att han inte längre var. Jag ringde givetvis och så var det bara att haka på Angela, Steffanie samt Wolfgang till Arto med sambo.
Så underbart var det att äntligen träffa Arto och kär sambo så det finns inte. Så länge sedan och tanken och helgerna som bara liksom spruckit med tanke på hela höstens röra. Prat och prat och så lite gott vin, snacks, ost och kex och så helt plötsligt var klockan över 23 och pendeln. Bara att dra sig mot tunnelbanan och försöka hinna med sista pendeln. Vi hann med pendeln och var hemma närmare 1 på natten. Kändes väldigt taskigt mot Mannefredde för helgerna är hennes med oss båda när KA är ledig vill säga.
Det var väldigt roligt att ha hunnit med det också och tillsammans med oss alla som var där. Jättemysig lägenhet och i mörkret med den vita snön ute såg området väldigt fint ut. Jag tyckte att jag kände igen mig en del i både delar av köket och så hallkorridoren, nästan som i Göteborg. Mina ord till trots var det nog svårt att se men kanske, kanske satte sig tanken där ändå.
En typisk grej med mig är att känslan av att ha pratat för mycket, låtit munlädret bara gå och lämnat efter mig önskemål att tig för fan. Det stör mig att det alltid skall kännas så men denna gång gick det faktiskt fort över, redan morgonen efter var den gnagande tanken bara borta. Men jag kan ju aldrig veta om det var så det tänktes eller inte. I ärlighetens namn vill jag nog inte veta det heller så att jag vågar tills nästa gång.
Jag är efter min tid men skriva skulle jag och det har jag nu gjort.