Författare: Carina

mycket av det som skulle vara gjort till i morgon är ff kvar. Hemska tider. Nötsteken är lagad och gräddsåsen klar, allt annat återstår att få färdigt. Vi har handlat och min tanke är ff att leka husmor med bullbak. Vad klockan säger i morgon om den saken lär vi väl upptäcka. Jag skall också lära mig en ny sak, tillagning av Quorn. Vi köpte quornfilér så får vi se om jag lyckas tillaga dessa och att dom blir mer än ätbara. Stoffe är numera helvegetarian så det är väl bara att träna på annan matsort.
Alla medlemmar i familjen som finns i trakterna kommer. Göteborgarna har nog med sitt eget 😉 och vi ses i sommar eller senast på mammas 60 årsdag den 13 oktober. Mycket jämnt blir det i år fast KA är ”bara” halvjämnt eller helt ojämnt kanske är bättre att kalla det för.
Shoppingen i Jakobsberg gick
som vi tänkte och KA köpte sig två pipor i present från göteborgarna. Av mig har han inget fått (jag sjöng och serverade på bricka) utan vi gör en kryssning ihop istället så fort det finns lite i kassan. Den som vill ha en rolig dag kan få låna KA för stolligare person finns inte att få tag på men kul är det. Vi har så gott som alltid roliga saker för oss och får skratta massor (andra brukar skratta också, särskilt helt okända) men det är lite ”värre” än så nu. Det går nog snart över, när det underbara fått lägga sig lite och hjärnan hängt med på att det är så här det är numera, då blir kanske KA lite mer här. Lite babyplagg köptes också såklart även om det var svårt att välja. Det hänger så fint på ett av våra köksskåp och bara väntar på lilla Sofia med föräldrar.
Jo jag såg
både lite här och där. Vadå? Jo Melodifestivalen, Åsas filmrekommendation och också en snuttis på BingoLotto. Vi åt mat också, färdiggrillad kyckling med mimosasallad till.
Kvällen tar för vår del slut här
för vi måste upp liite tidigt i morgon för att hinna allt vi vill få gjort innan alla kommer. (Parantes, KA´s skärm fungerar alldeles utmärkt med min dator 😉 )Natti!

det riktigt spritter i kroppen. +5, sol och blå himmel, snön är så gott som spårlöst borta och bilen den står på parkeringen istället för i garaget. Just detta med bilen är ett vårtecken om något för när värmen kommer är vi alldeles för lata för att använda garaget.
Gårdagen gick som vi hoppades på
och inplastningshastigheten var något av ett rekord. Jag får skylla allt på mitt armbågsskydd 😉 och att käre maken packade upp och lastade ner för det går inte bra för mig med lyften. Jag tom tävlade lite med mig själv för annars blir det så förbenat tråkigt så det finns inte.
Now You see me, now You don´t
händer oftare och oftare och jag pratar om min bildskärm. Den fryser till is och jag vet inte riktigt hur vi skall göra men en sak är säker. Jag får mycket annat gjort när den inte vill. Syns jag inte på ett tag så är det pga detta iaf. KA´s dator kan jag åtminstone skriva ifrån men inte svara på mail eller annat. Jobbets dator finns men vi har jobb upp över öronen så den ger inte mycket tid att ”leka” i.
Idag har vi tråkigt nog
ingen möjlighet att njuta av vädret för vi skall greja inför morgondagen. Stoffes flickvän är jätteallergisk så allt måste vara nästan sanerat tills dess. Jag skall baka bullar också och greja lite annat.
Min dator frös tidigt igår kväll
och då passade vi på att lägga oss tidigt och kröp ner med videokameran och kikade på lilla underverket. KA var alldeles i sin egen lilla värld när vi kom till KS och han hälsade inte ens på varken Anneli, Stoffe eller Jocke utan bara stirrade på lilla Sofia. Det syns och hörs på videon för både jag och Stoffe sa till honom att han inte fick glömma resten av världen. KA återkom till världen och var kommunkativ med alla efter en stund. En nybliven morfars privilegier får vi kalla det för.
Under tiden jag skrev det här så krashade
datorn igen. Jag testar nu med KA´s bildskärm och jag är väldigt glad att jag sparade min kråkor. Jag ger mig för tillfället även om det var många småsaker som snurrade runt i knoppen. Får ta det en annan dag när tid och skärm vill.
Ha en underbar dag
och ta hand om dig, de dina och ditt. Ciao!

du är i en fin ålder och en alldeles perfekt present kom ju vandrande i veckan. Tänk när du är kring 70 åren och ditt då tonåriga barnbarn har faktiskt stort utbyte av dig. Jag älskar dig Kalleman Jonsson och vad säger man mer än GRATTIS!
Även Carra, den sanna rödhättan fyller idag. Hipp, hipp hurra!
Morfar har nu intagit en liten ny plats i världsalltet och har också dagen till ära invigt epitetet gube med hatt fast lite i förskott. Det finns en jätteful hatt KA köpte för en tid sedan och den hatten var i går ett obligatorium. Den hatten är numera en morfarshatt enligt Kallemannen själv. Den gav upphov till många skratt och sätter liksom en liten gloria över dig. Kort blir senare på både hatten och morfar himself.
Trots dagens födelsedagsbarn
så är det inplastning som gäller och inte så lite heller. Mitt armbågsskydd räddar även min möjlighet att bidra för det går jättebra. Vi firar Kallemannen på söndag med middag och tårta.
Nu är det brådis
så till later. Ha en fin dag och förhoppningsvis har även du en vacker dag med blå himmel och sol och också plusgrader. (Vår snö är nästan helt borta). Ciao!

och tur är väl det för det är mycket inplastningar som skall ut och mer jobb ramlade det in så det är bara att tuta och köra.
Vi får den äran
att träffa lillfröken Sofia idag, föräldrarna också. Videokameran, digitala kameran och APS´kameran är med så får vi se om det blir fler alster i Centrifugen senare ikväll. KA har pratat med Anneli och sambon och också fått lyssna på Sofia. KA hävdar att hon pratar och jag säger att hon jollrar men si det vill inte Jonsson lyssna på alls. Fast han är en stollig o nybliven morfar så det får vara honom förlåtet. Det är en underbar man jag är gift med. Så go han är tillsammans med barn olika åldrar så du anar inte. Tom det mest restriktiva barnet blir hans bästa kompis för han gör något som få kan. Han möter dom på exakt dera egen nivå och gör som dom gör. Det är något magiskt att se barn som inte känner oss och är väldigt avvaktande mot andra. Dom barnen liksom blir bästa polare efter bara en kort liten stund.
Jag hamnar alltid liiite utanför men att studera detta fenomen är underbart. Att se KA njuta så av det är också underbart. KA´s minspel är oförglömligt. Jag är glad att det är vi.
Jag har äntligen fått tid för röntgen
av mitt knä, den 23 mars. Magnetröntgen blir det. Hoppas dom hittar något som isf är lätt att fixa för fel är det men vad är en annan femma.
Nu är det strax dags för bebiskikeri
men först skall vi hem och natta våra kära ”barn”, byta om, köpa present i Jakobsberg och så KS nästa.
Till en annan gång!

och momsdeklarationen inlämnad elektroniskt efter 14 mödor och minst 150 besvär. Jag svor och svor och svor igen, inte för att det hjälpte något men ändå. Det saknades en liten plugin i IE6 som jag kunde fått för flera timmar sedan via mail om jag bara ringt ESKD´s hjälptelefon lite tidigare. Nu är det gjort iaf och kvitto har jag fått. Det enda som är skumt var när jag kikade på den inlämnade blanketten så var den tom trots mitt kvitto med kontrollnummer. Blir spännande att se om jag får skäll eller om den aktiskt blev rätt bokad trots allt.
Lillfröken har fått ett namn, Sofia/phia
stavningen har vi inte grillat dom nyblivna föräldrarna på ännu. Säkert tycker dom att vi är nippriga fast vi försöker låta dom få sin stund i ro vilket är så viktigt. Lillfröken kommer iaf ner från neonathal ikväll och kanske kan/får vi komma på besök i morgon om Anneli orkar. Hon har det lite jobbigt och dagen till ära har hon fått en rullstol att färdas i.
Tänk vad underbart det är med små och tänk också vilken grej egentligen det är med att föda och ge liv. För många är det en dröm som aldrig infrias och för en del en dröm som tar år att genomföra och med en väg kantad av förluster. Så smått som 500gr bebisar klarar idag livet med hjälp av den teknik och kunskap som finns idag. Det är fascinerande och samtidigt svårt.
När KA och jag träffades var min enda stora och viktiga sak detta med barn. Jag ville ha fler barn. Jag ville det så starkt att när jag träffade nyfödda/små fick jag mjölkkörningar i brösten och det gjorde fasansfullt ont. Fattade ingenting för så kunde man väl inte reagera men det gjorde jag. Det var moderinstikten som sög all kraft ur mig. Det har nu gått över sedan flera år tillbaks och egna barn blir det inte men det finns ju barnbarn att tillgå och förhoppningsvis fler att få. KA hade lagt barnplanerna på hyllan när Stoffe var något år så jag fick ta det som det var och det har jag aldrig ångrat heller.
Mormor tänker jag kalla mig för jag känner mig som Sofias mormor även om jag ej är biologisk sådan. Extra mormödrar har väl ingen för många av, eller? Det kändes knasigt igår när vi skulle köpa mor-dotter buketten för hur skulle vi skriva egentligen. Stoffe är morbror och Tessan är moster (KA har adopterat henne), jag vad och KA, ja där var det enkelt, moffa.
Familjekonstellationer är komplexa men ändå inget hinder om man inte väljer att göra dom till hinder. Fast vägen till ron i blandfamiljer kan i vissa fall vara både svår, lång och tuff.
Min dator hemma
sköter sig inte riktigt utan bara ibland. Trots skärmbytet som gör att det fungerar bättre och ganska länge också men så helt plötsligt fryser den till is och då får jag starta om eller ge upp just då. Antagligen måste vi köpa en ny skärm men ekonomin tillåter inte det nu utan sådant får vänta tills det regnar lite manna.
Födelsedagspresenten som KA
önskade sig bidde inte på rätt dag men lycklig är han ändå och tycker att det är bättre att Sofia får en egen födesledag så slipper dom dela firandet 😉 För den delen så fyller en till år den 14:e, Carra
Nu smiter vi hemåt. Dagen har inte riktigt blivit som den skulle för vi är ff ganska slut av förlossningen trots att vi inte själva var aktiva mer än i själ och hjärta. Det är svettigt att bli morföräldrar det garanterar jag. Mer virriga har väl ingen av oss varit dom senaste dagarna.

äntligen är slut. Vi är helt slut. Tror aldrig jag varit så aktiv utan att vara det minsta aktiv. Det känns som att jag gått igenom en helt egen förlossning nästan och för att inte tala om KA. KA har suttit och studerat korten på den lilla. Vi fick 4 bilder från den lycklige fadern när tösen bara var 4,5 timmar gammal. Hon är så fin lillfröken. Vi köpte en mor-dotter bukett och KA sprang upp med den till den helt besöksfria avdelningen och fick komma in, fusk men rätt. Han smög in lite snabbt och gav en helt slut mamma en stor varm kram och blommorna. Pratade bara lite för Anneli måste få vila. Bebisen ligger på neonathal för observation enbart pga dom höga sockervärden. Lite ledsen är Anneli för att hon enbart fått hålla lilla fröken just efter kejsarsnittet (hon sövdes inte utan det blev epidural) och inte senare.
Detaljerna då?! Jo så här är det, 4905 gr och 52 cm lång, namnlös liten fröken än så länge ;). Alla tår och fingrar på plats och så fin. Ja, jag tjatar men det får jag väl i min tankebok.
Tack för alla tummar som hållits och alla grattisar till oss båda. Vad gäller bilder så får käre Morfar den stora äran att förmedla dom i hans Centrifug.
Angående det där med KA Rusell
så är det så här att KA ville att hans centrifug skulle heta karusell men ingen av oss var 100%:iga på hur det stavades just då när sidan blev döpt och då bidde det centrifug för vad gäller stavning så fanns där ingen som helst tvekan. Nu har KA tagit tillbaks det där med karusell lite eftersom hans sida numera heter Centrifugen av KA Rusell (fyndigt va!?) Du behöver inte skratta, det räcker att han som kom på det gör det 😉

utan snopp. Vi vet inte så mycket ännu men snart så. Tills dess!
Det blev kejsarsnitt så nu är det
antagligen strax klart. Vad, hur och alla dom andra viktiga detaljerna (vikt, längd och modell) kommer nog när som helst.
En kortis bara. En liten till kortis om min dator hemma. Den fungerade jättebra med den andra skärmen tills lite senare på kvällen och i morse gjorde den likadant hela tiden så lite hann jag kika på men nu är det kört trots allt där hemma vad gäller dator och jag. Det finns en till skärm som är över från tidigare, den är ännu mindre men vi kan prova så får vi se.
Återkommer så snart jag vet något. Håll tummarna nu så inget inträffar på vägen.

och jag kan varken författa mail eller annat utan vi väntar, vi väntar och vi väntar. Stackars Anneli vilket tufft jobb, ja även för hennes sambo.
Vi börjar så smått båda bli lite oroliga att allt går som det skall men det är säkert normalt alltihopa. En igångsatt förlossning kan ta upp till 24 timmar utan att det är fel för det. Vi kommer väl att sova på helspänn båda två men det är för oss en baggis om man tänker på dom blivande föräldrarna.
Tills i morrn då och förhoppningsvis goda nyheter och kanske också lite mental lugn så att jag kan göra det jag både måste under arbetstid och det jag vill när vi kommer hem.
Natti!

men KA kunde inte hålla sig så han ringde KS (2 ggr med 5 timmars mellanrum) förlossningen och hon ligger inne på förlossningen men det var allt han fick veta vid båda samtalen. Anneli och sambon blir väl galna på oss men vad f*n det är inte ofta det blir ett första barnbarn så DET får dom bjuda på :). Vi stör dom inte utan bara lyssnar med personalen.
Vi har inte fått många knop gjorda
här heller och snart ger vi upp och åker hem. En sak har vi dock lyckats vara med om redan i morse. Datorstrul här på jobbet. Den där skrivarservern som strulade och resultarede i att vi fick köpa en nygammal dator med garanti, den nygamla datorn vägrade starta. Det var bara att åka till datorbutiken så fick dom sätta in ett nytt kraftaggregat (det som ger datorn ström)
Två försenade jobb landar samtidigt,
i morgon och båda kräver manstimmar. Det är två inplastningar med ca 4500 vardera. Två konkurrerande datordistributörer. Vet inte alls hur det skall gå, särskilt med bebisen på g men visst måste det också gå.
Nu får jag försöka sköta mitt jobb en stund till innan vi ger oss.

en fungerande dator. Min dator hemma har snart sagt adjö. Skärmen fryser till och har ibland en vit skärm, ibland en pyjamasrandig skärm och ibland blir den blå. Det är olika varje gång och inte beroende av något program. Ett tag trodde jag det hade med NAV (Norton Anitivrus) att göra för något skumt hände med den också men jag lyckas inte ens avinstallera det programmet för varje gång jag försöker så sk*r det sig.
Ingen bebis har hänt ännu
men den är på G. Dom blivande föräldrarna har åkt till KS och där skall det då ske under dagen. KA är nervös och om jag skall vara ärlig så är väl jag det lite också.
Har rabblat hela min egen förlossning redan i morse och den var tuff för det gick liksom sönder alltihopa men jag fick en fin och stor fröken som tack för vedermödorna och jag skulle aldrig tveka att gå igenom detsamma igen så mig skrämde det inte trots att jag var så ung, 17. Tänk så tankarna far. Jag tänker också på min mamma som var med när fröken föddes. Stackarn stod till slut och höll mig i stortån. Det var en häftig upplevelse för mamma men hon vill inte göra det igen. När hon kom från BB var hon alldeles slut och berättade för andra att hon blivit morfar. Så kan det gå när inte haspen är på 😉
Vi fick åtminstone gjort allt vi
skulle och hade tänkt, tom tvätten blev vikt. Nu måste jag återgår till arbetet för när det liksom har hänt så blir det väl inget mer vettigt gjort idag.
See ya!