Författare: Carina

oljudet från badrummet där byggkillarna står och bilar dom två golvbrunnarna därinne. Tur att KA (hans tinnitus) och Mannfred (så stressad när han inte får vara med) inte är hemma utan på väg ner till Småland med Jörgen. Kameran fick dom med sig så kanske får vi se lite kort på huset och omgivningen.
Kort lägesrapport om eländet är att toaletten finns kvar, tack och lov, och spolbar dessutom. Övrigt vatten får vi hämta i trapphuset vid vårat lilla förråd och det är okej. Svårt att diska enkelt så vi har införskaffat ett gäng engångsartiklar för mat och dryck och så en stor dunk med kran på för både egen tvätt, så kallad hygien, och vad vi nu vill ha vattnet till.
Vi har också farit runt och kikat på kök, bad och möjligheter samt omöjligheter och en bra bit på vägen har vi kommit om vad det skall bli. Ett IKEA kök för dryga 8000:- för allt (ex vitvaror givetvis) är ju ingenting och det mesta/allt (beroende på hur man räknar på återställning, montering, slipning och lackning av dom övre) av det står försäkringen för iom att det är golvburna skåp och då kanske extrajobbet vi fick av vår f.d. kund kan dryga ut lite bättre eller så kanske det kan gå till badrummet. Vi får se, vi har inga höga önskningar mer än att det måste ta slut någon gång.
Humöret har börjat svikta på oss båda och vi är smått lättirriterade men vi vet att det går över när vi också kommit lite mer till ro mitt i röran. Till ro kommer vi trots kaoset men kanske behövs lite mer mental bonus som vi tänker fixa till i helgen oavsett råd. Vi tänker båda klippa oss senast på lördag, ta en god fika med juice och trevligheter ute och ladda inför min första arbetsdag. Vi har också biobiljetter (tack Sabina och Melker) och tänker ta dom och gå på bio, med eller utan sällskap, annars blir det väl aldrig av.
Jag skulle skriva om dagen på Skansen med Sandra och Jörgen och dagen med Åse och Love (hon har redan skrivit) på Söder och det kommer, det är bara svårt att få mental ro i denna röra och mental ro behöver jag för att tycka att det är roligt.
Det viktigaste av allt som jag vet hände förra veckan var faktiskt bröllopet den 1:a augusti mellan Ingrid och Kalle som jag inte hade en susning om.
Många fina år önskar jag er.

Det känns aningen märkligt måste jag säga om vi nu bortser från det totala kaos som råder i Gökboet med tanke på vattenskadan och dess enorma omfattning. Vi hade ju planerat att ha en minisemester denna vecka för KA tog ut semester (vikarier och andra ställde upp) och tanken var sådana däringa trevligheter som möten med människor och inte total kaos och röra där ingen vet vad vi kan göra, får göra eller måste göra och så kostnaden som spökar runt hörnet. Av dom planerna blir inga utan vi gör det bästa av situationen och skall måla taken i dom berörda utrymmena, dvs kök, hall och badrum. Försöka se vad vi kan göra själva för att minimera kostnaderna med alla möjliga och omöjliga sätt.
Vi tror att det är vår möjlighet att lyckas med lite mental vila trots läget och det är också vad vi satsar på. Jag måste vara något så när i mental form när jag skall börja jobba eftersom det är helt nya rutiner, människor och arbetsuppgifter. Det skall bli roligt att börja jobba och jag hoppas jag inte gör dom besvikna.
Få klara besked om vad som kommer att ersättas från föreningen (vad vi vet hittils enbart självrisken på kök/hall) och vilka delar täcks av hemförsäkringen så att vi kan komma med en kalkyl till kär myndighet för uträkningen av hur lång tid uppskovet för dom delarna skall räknas på. Sedan beror väldigt mycket på vad byggfirman går med på för avbetalningstid men dom vet vår precisa situation och har inte bangat för den sakens skull.