Månad: mars 2003

och tur är väl det för det är mycket inplastningar som skall ut och mer jobb ramlade det in så det är bara att tuta och köra.
Vi får den äran
att träffa lillfröken Sofia idag, föräldrarna också. Videokameran, digitala kameran och APS´kameran är med så får vi se om det blir fler alster i Centrifugen senare ikväll. KA har pratat med Anneli och sambon och också fått lyssna på Sofia. KA hävdar att hon pratar och jag säger att hon jollrar men si det vill inte Jonsson lyssna på alls. Fast han är en stollig o nybliven morfar så det får vara honom förlåtet. Det är en underbar man jag är gift med. Så go han är tillsammans med barn olika åldrar så du anar inte. Tom det mest restriktiva barnet blir hans bästa kompis för han gör något som få kan. Han möter dom på exakt dera egen nivå och gör som dom gör. Det är något magiskt att se barn som inte känner oss och är väldigt avvaktande mot andra. Dom barnen liksom blir bästa polare efter bara en kort liten stund.
Jag hamnar alltid liiite utanför men att studera detta fenomen är underbart. Att se KA njuta så av det är också underbart. KA´s minspel är oförglömligt. Jag är glad att det är vi.
Jag har äntligen fått tid för röntgen
av mitt knä, den 23 mars. Magnetröntgen blir det. Hoppas dom hittar något som isf är lätt att fixa för fel är det men vad är en annan femma.
Nu är det strax dags för bebiskikeri
men först skall vi hem och natta våra kära ”barn”, byta om, köpa present i Jakobsberg och så KS nästa.
Till en annan gång!

Sofia. Fyra bilder har jag och här är den andra, tredje och slutligen den fjärde. Observera, stäng ned en bild för att se nästa rätt.
Ser man på, det blev ingen snusdosa som första uppladdad bild, det blev något goare.

och momsdeklarationen inlämnad elektroniskt efter 14 mödor och minst 150 besvär. Jag svor och svor och svor igen, inte för att det hjälpte något men ändå. Det saknades en liten plugin i IE6 som jag kunde fått för flera timmar sedan via mail om jag bara ringt ESKD´s hjälptelefon lite tidigare. Nu är det gjort iaf och kvitto har jag fått. Det enda som är skumt var när jag kikade på den inlämnade blanketten så var den tom trots mitt kvitto med kontrollnummer. Blir spännande att se om jag får skäll eller om den aktiskt blev rätt bokad trots allt.
Lillfröken har fått ett namn, Sofia/phia
stavningen har vi inte grillat dom nyblivna föräldrarna på ännu. Säkert tycker dom att vi är nippriga fast vi försöker låta dom få sin stund i ro vilket är så viktigt. Lillfröken kommer iaf ner från neonathal ikväll och kanske kan/får vi komma på besök i morgon om Anneli orkar. Hon har det lite jobbigt och dagen till ära har hon fått en rullstol att färdas i.
Tänk vad underbart det är med små och tänk också vilken grej egentligen det är med att föda och ge liv. För många är det en dröm som aldrig infrias och för en del en dröm som tar år att genomföra och med en väg kantad av förluster. Så smått som 500gr bebisar klarar idag livet med hjälp av den teknik och kunskap som finns idag. Det är fascinerande och samtidigt svårt.
När KA och jag träffades var min enda stora och viktiga sak detta med barn. Jag ville ha fler barn. Jag ville det så starkt att när jag träffade nyfödda/små fick jag mjölkkörningar i brösten och det gjorde fasansfullt ont. Fattade ingenting för så kunde man väl inte reagera men det gjorde jag. Det var moderinstikten som sög all kraft ur mig. Det har nu gått över sedan flera år tillbaks och egna barn blir det inte men det finns ju barnbarn att tillgå och förhoppningsvis fler att få. KA hade lagt barnplanerna på hyllan när Stoffe var något år så jag fick ta det som det var och det har jag aldrig ångrat heller.
Mormor tänker jag kalla mig för jag känner mig som Sofias mormor även om jag ej är biologisk sådan. Extra mormödrar har väl ingen för många av, eller? Det kändes knasigt igår när vi skulle köpa mor-dotter buketten för hur skulle vi skriva egentligen. Stoffe är morbror och Tessan är moster (KA har adopterat henne), jag vad och KA, ja där var det enkelt, moffa.
Familjekonstellationer är komplexa men ändå inget hinder om man inte väljer att göra dom till hinder. Fast vägen till ron i blandfamiljer kan i vissa fall vara både svår, lång och tuff.
Min dator hemma
sköter sig inte riktigt utan bara ibland. Trots skärmbytet som gör att det fungerar bättre och ganska länge också men så helt plötsligt fryser den till is och då får jag starta om eller ge upp just då. Antagligen måste vi köpa en ny skärm men ekonomin tillåter inte det nu utan sådant får vänta tills det regnar lite manna.
Födelsedagspresenten som KA
önskade sig bidde inte på rätt dag men lycklig är han ändå och tycker att det är bättre att Sofia får en egen födesledag så slipper dom dela firandet 😉 För den delen så fyller en till år den 14:e, Carra
Nu smiter vi hemåt. Dagen har inte riktigt blivit som den skulle för vi är ff ganska slut av förlossningen trots att vi inte själva var aktiva mer än i själ och hjärta. Det är svettigt att bli morföräldrar det garanterar jag. Mer virriga har väl ingen av oss varit dom senaste dagarna.

äntligen är slut. Vi är helt slut. Tror aldrig jag varit så aktiv utan att vara det minsta aktiv. Det känns som att jag gått igenom en helt egen förlossning nästan och för att inte tala om KA. KA har suttit och studerat korten på den lilla. Vi fick 4 bilder från den lycklige fadern när tösen bara var 4,5 timmar gammal. Hon är så fin lillfröken. Vi köpte en mor-dotter bukett och KA sprang upp med den till den helt besöksfria avdelningen och fick komma in, fusk men rätt. Han smög in lite snabbt och gav en helt slut mamma en stor varm kram och blommorna. Pratade bara lite för Anneli måste få vila. Bebisen ligger på neonathal för observation enbart pga dom höga sockervärden. Lite ledsen är Anneli för att hon enbart fått hålla lilla fröken just efter kejsarsnittet (hon sövdes inte utan det blev epidural) och inte senare.
Detaljerna då?! Jo så här är det, 4905 gr och 52 cm lång, namnlös liten fröken än så länge ;). Alla tår och fingrar på plats och så fin. Ja, jag tjatar men det får jag väl i min tankebok.
Tack för alla tummar som hållits och alla grattisar till oss båda. Vad gäller bilder så får käre Morfar den stora äran att förmedla dom i hans Centrifug.
Angående det där med KA Rusell
så är det så här att KA ville att hans centrifug skulle heta karusell men ingen av oss var 100%:iga på hur det stavades just då när sidan blev döpt och då bidde det centrifug för vad gäller stavning så fanns där ingen som helst tvekan. Nu har KA tagit tillbaks det där med karusell lite eftersom hans sida numera heter Centrifugen av KA Rusell (fyndigt va!?) Du behöver inte skratta, det räcker att han som kom på det gör det 😉

ett flickebarn, förlöst med kejsarsnitt. vikt 4905 gram, längd 52 cm.
Återkommer när tankarna lagt sej (eller återkommit).

utan snopp. Vi vet inte så mycket ännu men snart så. Tills dess!
Det blev kejsarsnitt så nu är det
antagligen strax klart. Vad, hur och alla dom andra viktiga detaljerna (vikt, längd och modell) kommer nog när som helst.
En kortis bara. En liten till kortis om min dator hemma. Den fungerade jättebra med den andra skärmen tills lite senare på kvällen och i morse gjorde den likadant hela tiden så lite hann jag kika på men nu är det kört trots allt där hemma vad gäller dator och jag. Det finns en till skärm som är över från tidigare, den är ännu mindre men vi kan prova så får vi se.
Återkommer så snart jag vet något. Håll tummarna nu så inget inträffar på vägen.

och jag kan varken författa mail eller annat utan vi väntar, vi väntar och vi väntar. Stackars Anneli vilket tufft jobb, ja även för hennes sambo.
Vi börjar så smått båda bli lite oroliga att allt går som det skall men det är säkert normalt alltihopa. En igångsatt förlossning kan ta upp till 24 timmar utan att det är fel för det. Vi kommer väl att sova på helspänn båda två men det är för oss en baggis om man tänker på dom blivande föräldrarna.
Tills i morrn då och förhoppningsvis goda nyheter och kanske också lite mental lugn så att jag kan göra det jag både måste under arbetstid och det jag vill när vi kommer hem.
Natti!

men KA kunde inte hålla sig så han ringde KS (2 ggr med 5 timmars mellanrum) förlossningen och hon ligger inne på förlossningen men det var allt han fick veta vid båda samtalen. Anneli och sambon blir väl galna på oss men vad f*n det är inte ofta det blir ett första barnbarn så DET får dom bjuda på :). Vi stör dom inte utan bara lyssnar med personalen.
Vi har inte fått många knop gjorda
här heller och snart ger vi upp och åker hem. En sak har vi dock lyckats vara med om redan i morse. Datorstrul här på jobbet. Den där skrivarservern som strulade och resultarede i att vi fick köpa en nygammal dator med garanti, den nygamla datorn vägrade starta. Det var bara att åka till datorbutiken så fick dom sätta in ett nytt kraftaggregat (det som ger datorn ström)
Två försenade jobb landar samtidigt,
i morgon och båda kräver manstimmar. Det är två inplastningar med ca 4500 vardera. Två konkurrerande datordistributörer. Vet inte alls hur det skall gå, särskilt med bebisen på g men visst måste det också gå.
Nu får jag försöka sköta mitt jobb en stund till innan vi ger oss.

en fungerande dator. Min dator hemma har snart sagt adjö. Skärmen fryser till och har ibland en vit skärm, ibland en pyjamasrandig skärm och ibland blir den blå. Det är olika varje gång och inte beroende av något program. Ett tag trodde jag det hade med NAV (Norton Anitivrus) att göra för något skumt hände med den också men jag lyckas inte ens avinstallera det programmet för varje gång jag försöker så sk*r det sig.
Ingen bebis har hänt ännu
men den är på G. Dom blivande föräldrarna har åkt till KS och där skall det då ske under dagen. KA är nervös och om jag skall vara ärlig så är väl jag det lite också.
Har rabblat hela min egen förlossning redan i morse och den var tuff för det gick liksom sönder alltihopa men jag fick en fin och stor fröken som tack för vedermödorna och jag skulle aldrig tveka att gå igenom detsamma igen så mig skrämde det inte trots att jag var så ung, 17. Tänk så tankarna far. Jag tänker också på min mamma som var med när fröken föddes. Stackarn stod till slut och höll mig i stortån. Det var en häftig upplevelse för mamma men hon vill inte göra det igen. När hon kom från BB var hon alldeles slut och berättade för andra att hon blivit morfar. Så kan det gå när inte haspen är på 😉
Vi fick åtminstone gjort allt vi
skulle och hade tänkt, tom tvätten blev vikt. Nu måste jag återgår till arbetet för när det liksom har hänt så blir det väl inget mer vettigt gjort idag.
See ya!

mycket gjort. En vända till Jakobsberg är vad det vart.
Carinas
sju timmar i telefon, är det något slags rekord?
Mörkläggningen
i fåglarnas rum funkar bra. Numera får vi sova tills vi vaknar av oss själva.
Veckans tidigare tanke,
var sak måste få sin tid, ska jag praktisera idag. Skriva färdigt i Centrifugen. Fixa morgonbestyr och sedan lite städning.
Just innan jag vaknade
drömde jag om ett telefonsamtal. Jag hade blivit morfar. Inte än, dock.
Min nya telefon,
som jag fick i stället för den jag tappade efter en veckas innehav, är ett tekniskt/elektroniskt underverk. GPRS, e-post, wap o/e www. Nedladdningsbara spel och program. ICQ, Yahoo & MSN via Tipic (ungefär som Trillian). OS = symbian.