är väldigt komplicerade saker ofta. Orsak och konsekvens svåra att greppa. Jag tänker på kriget. Jag är emot kriget som sådant för vi har ingen rätt att göra så mot andra. Nu när det är ett krig så finns det inte många alternativ som jag känner det. Backas det från kriget nu kommer det att kosta dom civila i Irak många gånger mer än vi någonsin kan ana. Många har försökt stå upp för sin rätt till demokrati med att slå tillbaks. Många fler än dom som hittills dött eller skadats pga kriget.
Oavsett vad som händer och fötter så har USA och Storbrittanien satt igång något som måste fullföljas på något sätt. Dvs frågan om Saddams försvinnande från Irak. För befolkningen i Irak finns inte många alternativ om dom skall kunna leva i demokrati. Det är inte krig jag menar med att det måste fullföljas utan mer att människorna där nere skall få hjälp så att dom kan leva fritt utan hela tiden måsta frukat för sina egna liv.
Det jag väljer att göra ger ALLTID
konsekvenser, en del goda, en del mindre goda och kanske rent av onda. Allt är inte pga uppsåt heller utan saker kan bli fel utan att varken du eller jag har valt att det skall bli det. Ibland blir en händelse rena rama lyckoträffen och allt är frid och fröjd. Livet är så, upp och ner och hit och dit. För det mesta känns det väldigt bra men ibland inte alls. Allt kan läras utav bara du själv vill det. Jag tror mig vara en sådan som vill lära mig av saker och ting. Undra om jag kommer att vara klokare när jag skall vinka adjö eller om jag ff kommer att vara ”bara” mig?
Tandläkarebesök gillar väl alla –
eller?! 😉 Inte jag heller faktiskt men i morgon är det rena familjmötet hos tandis. Utan gökarna men för övrigt. Fröken skall med också. Vi har en familjetandläkare som är en lisa för själen om det är jobbigt att gå till tandis. Han har starta eget precis bortanför oss, ca 10 minuters promenadväg. Enligt vad vi förstått så är han ca 100:- dyrare än folktandvården och det är han värd. Bättre att gå dit än att inte gå alls av att det är jobbigt.
Min dator fick lite mer
hicka så jag börjar bli less på datorn hemma. Har inte ens vågat ha den påslagen pga den pyjamasrandiga skärmbilden jag fick igår. Tur att KA´s dator finns så jag iaf kan surfa men maila blir lite värre. Jag skriver i min just nu men det känns osäkert faktiskt. Hur länge håller den liksom.
Gökarna har haft sitt
i helgen. Åtminstone Henning. Vår ena möbel vi har i sovrummet börjar nu se ut som 7 svåra år och det är inte roligt. Han hade börjat på den förra våren så vi fick ställa bort den. Det är en rektangulär snurra med spegel på ena sidan och hyllor med skåp på den motsatta. Dom två andra sidorna har hängattiraljer för kläder om man vill det. Det är vid spegeln i ena hörnet Henning går hårt åt den nu. Ja det fins ju en viss symetri i hans bobyggeri men vi hade hellre varit utan faktiskt. Nu skrivs det lite i deras Gökbok så kika gärna om du vill. Ibland är det roliga saker och ibland inte.
Sommartid i all ära
men nu släcker vi här hemma för vi är dödströtta – godnatt!
Dag: 30 mars 2003
Jag är trött.
Jag är less och jag har huvudvärk. Nu går jag och lägger mej.
Helger är superbra
fast det tycker inte päronen. Pappa blir galen på mig och mamma hon abra skriker hela tiden. Dom fattar inte jag vill bygga hus (att deras fina skåp är virke är en helt annan sak faktiskt).
Våren är här och igår var vi ute i solen. Mannfred fick sitta i buren men jag satt på trädet pappa har snickrat åt oss. Det var jätteskönt och det är så häääärligt att sola. Vi fick faktiskt sitta ute nästa tills solen var borta.
Senare duschade både jag och Mannfred fast han är så knäpp när han duschar. Jag sitter på duschstången så får pappa spruta med vattensprutan och så sträcker jag ut mina vingar – det är jätte skönt. Mannfred han skuttar bara runt, runt, i och under duschdraperiet hela tiden, ibland är det nästan som att han håller på att ramla ner. Samma på sommaren när vi sitter ute då kastar han sig bland buskarna och badar.
Pappa blev jättearg på mig igår, jag bet lite granna bara på hans höft. Där sitter han i stolen och bryr sig inte om att jag faktiskt vill bli gosad med. Först röck jag i hans tröja men han märkte ingenting och till slut (jag hade väntat länge) bet jag till lite på höften. Pappa blev väldigt arg och skällde ut mig. Vi blev kompisar sedan iaf.
Det var allt gökligt för nu!
//Henning med hjälp av terroristen Mannfred, näbbar och visslingar till alla snälla tvåbenta
