Gökboets samlade uppdateringar

och skall delta i manifestationen klockan 17:00 på Sergelstorg. Jag hoppas nu att vi lyckas ta oss in dit i tid eftersom det är köer från jobbet och tillbaks och dessa tar normalt bra mycket längre än 1 timme vilket är allt jag har på mig.
Efter manifestationen
tänker vi promenera runt i stan kanske få i oss något att äta och bara vara. Vi behöver bara få vara en stund. Moster gav oss glädjande besked vilket hjälper ron en bit på väg. Det hastar dock så vi får se till att snabba på.
Jag känner mig nästan lugn men jag tar inte ut något i förskott. Då packar jag ihop för idag om bara min avbytare kommer någon gång. 15:45 var det han skulle vara här men det är han inte.

Till råga på allt annat var denna dag redan en sorgens högtid pga World Trade Center katastrofen och nu detta som ännu en blytyngd. Vad händer i vår värld när det är så enkelt att skada andra, att ta ifrån två små barn deras mamma, att ta ifrån en äkta make hans fru? Hur kan detta få ske igen, igen och igen?!!!
Anna Lindh var en känd person, kanske var det hennes yrke som kostade henne livet, kanske fanns det andra skäl. Oavsett orsakerna så finns hon inte längre med bland oss.
Kvällen var tung, natten orolig och egentligen trodde jag inte hon skulle klara det och jag önskar så att jag hade fel. Nyheterna är egentligen det enda som gäller för mig idag, det och Radio Stockholms radiosändningar.
Allt Anna Lindh stod var gjorde förlusten kanske vida känd men det som är viktigt för mig är att människor blir knivhuggna, nerslagna, mördade osv varje dag och där är det väl så att alla dom är Anna Lindh, precis som Fadimes död för några år sedan. Må nu förövaren åka fast fort så vi inte får en ny Olof Palme historia.
En sorgens dag och våra egna problem är bagateller, vi lever, vi lever.

att oavsett vad så tas det som är övervärde på – ALLTID! Det var dagens sanna och verkliga besked. Finns det ett övervärde så tas det som det är övervärde på oavsett ambitionerna från dom skuldsatta att betala för sig. Så är det och ingen pardon finns. Kanske, kanske finns det en möjlighet om vi grejar någon form av pant på det som är övervärde för då finns det inget övervärde att ta.
Usch och fy säger jag som sitter här på mitt jobb med kortslutning i hjärnan och KA han ringer för att ta reda på vad som kan gå att göra och vad som inte går att göra. Ingenting är där ännu så vi har lite tid. Samtalet i dag var mer det som vi tänkt göra ett par veckor, ta reda på hur landet ligger egentligen. Hur landet ligger fick vi besked om med besked även om det var lite inofficiellt.
Vi får se vad som händer och fötter för nu börjar det brådska för när som helst är det som snart tagit över 4 månader klart.
Mitt i allt så tänker jag på pappa
mitt i röran. Korkat för han har valt för 4 år sedan hur han vil ha det så varför bry sig. Det hade varit enklare om han inte fanns för då fanns det inget verkligt att grunna över.
Skit samma, jag måste jobba nu. Här är det momsrapporter, listor och röra i övrigt och fryser gör jag men det går nog över. Jag kan alltid gå ut och röka för solen skiner och den värmer. Skit också!

Med hårddiskar är det som det är och så var det inget mer med det. 🙂
Fötter.
”Man ska va´gla´åt fötter” sjöng Birgitta Andersson en gång i tiden. Jag är nu MYCKET bättre i foten efter feltrampet igår. Imorse var det illa men nu går jag nästan som vanligt. Fortsätter att ta det lungt. Det blir dock ingen kompis idag, som jag hade tänkt.
Damm bort.
Alldeles strax ska jag dammsuga. 😉 Puss, mitt hjärta!

och KA´s fot bekräftar det jag alltid hävdat. Han kan knappt gå på den. Det var en olycklig fotplacering av en nybörjare som nu har satt KA´s fot ur spel. Jag tycker han skall gå till läkare för att eventuellt behöva röntga men det vill inte han.
Det var en lite ”rolig” sak igår
som hände på jobbet. Hände och hände, det sades till mig fast jag trodde det bara var rent skämt. En man som är ordförande i en stor förening och som också har en anknytning till en resebyrå vill att jag skall hjälpa till/jobba åt föreningen och eller resebyrån. Varför han vill det är för att jag alltid är väldigt serviceminded när han och andra kommer till mitt jobb oavsett deras besökssyften.
Detta tog jag som ett rent skämt för vi stod ute och skrattade åt både det ena och det andra galna här i världen. Den mannen som sagt detta var inte närvarande heller. Däremot så sades det sedan att han varit där 3 gånger förra veckan och att mannen i fråga menar allvar.
Då blev det inte riktigt lika roligt längre även om det är roligt att vara uppskattad för ens kunnande och attityd mot andra. Jo jag skall jobba med naturstenföretaget men där finns tid över och… Vi får se för inget är klart med något alls om något.
Till arbetet om en stund iaf!

älskade man är defintivt på sin plats för det visade sig att det vi såg inte var det vi såg. Man kan kalla det för blindhet och annat i den genren. Jag skäms nästan men både KA och jag såg det vi såg och båda konstaterade att det var vad vi såg.
Det betyder iaf att hädanefter när jag ser vad jag ser kommer jag inte att tro på mina egna ögon. Det finns nämligen ingen anledning att göra det när det kan bli så här av en trodd datorkatastrof. Som tur var har jag blivit både äldre och klokare med åren och jag gör inte som förr i tiden. Jag var snabb på att ringa upp KA när jag såg det jag såg igen för att berätta men han var nästan hemma så vi tog det då istället.
Saken är den att vi båda såg rätt och såg fel. Min nygamla hårddisk var delad och det var alltså inte min gamla backupdisk. Den var delad med 2 GB och resten för mig själv. Detta känns så korkat och knäppt men samtidigt känns det skönt även om det känns för djävligt att man (jag) kunde reagera så för en sketen datordisk.
Vi blev varken osams eller annat och det blev ingen skilsmässa heller och båda reagerade på samma sak men iaf… Jag blir sällan arg även om jag numera har alldeles för låg toleranströskel även om det kan tänkas ha väldigt giltiga skäl. Grejen var också att när jag ringde KA innan träningen satte igång så skrattade vi åt eländet (den förmodade överskrivna hårddisken med alla mina viktiga filer på) massor så tårarna rann för det var viktigt för mig att han inte mådde dåligt av kval gentemot mig. Han var glad när han gick in till träningen och var glad men sliten när han kom hem.
Nu har det nog snurrat riktigt för mig för nu skriver jag samma saker om och om igen.
F´låt älskade Kallemannen Jonsson och sov gott så ses vi i morgon. Godnatt!

för ca 25 minuter sedan men som tur var satt jag stilla kvar och sa; ”åk innan Stoffe också blir arg för att du kommer sent”. KA har raderat hela min gamla hårddisk och det inkluderar alla mina filer, mappar och annat viktigt som jag sparat och ville ha kvar, samt en del jag behövde ha kvar.

Just nu har kroppen slappnat av och jag har nästan ont i kroppen av att jag blev så arg. Det tog ett tag innan jag förstod vad han gjort och det var bra för mig iaf för annars hade jag väl fått hjärnblödning. Det var så här att min dator som bara strulade och frös blev stående och jag hade inte fört över alla saker som var viktiga för mig men det skulle göras så småningom. Utan att jag visste det tog KA den hårddisken och installerade i sin dator eftersom hans filmer började ta stor plats. Det han inte gjorde var att rädda mina filer och mappar men om det visste jag inget och tydligen inte han själv heller. KA menar att det inte fanns några filer och mappar där så han formaterade om den då när han satte in den i sin. I den formateringen har mina saker försvunnit och är nu ersatt av alla filmer, filer, musik och annat kuligt.

Idag tyckte han att jag skulle få min gamla hårddisk och också då bättre plats i denna dator. Glada och ivriga var vi båda och när nygamla hårddisken väl satt i och jag klickde på den och ser att den är på 2 GB (en extradisk jag hade för bokföringsbackuper på firman) insåg jag vad min älskade man hade gjort. Innan jag egentligen begrep att alla mina saker var defintivt borta så jag hann jag tom skratta åt att det inte gick riktigt som det var tänkt med min nygamla hårddisk. Nu har jag en olycklig man som kom för sent på vägen för att plocka upp sonen till deras gemensamma Ju-juitsu (hur det nu stavas) träning.

Ringde KA innan träningen började
bara så att jag vet att han är okej. Jag tror att han blev lika chockad som jag blev chockad fast vi reagerade olika. Jo, det saknas en hel del viktiga saker men vi lever och det är viktigare. Vi har ett liv och det är bra mycket viktigare. KA blev glad att jag ringde och vi skrattade åt Alzheimer light, vad annat går att göra? Nu kan jag säga det för nu har det snart hunnit gå 45 minuter.

Nu skall jag ta en kaffe och rulla några giftpinnar och glo en stund på tv´n. Halsen är sårig och hes men det går väl över så småningom. Om jag orkar skall jag skriva om något roligare som hände under min arbetsdag.

Jag känner mig nästan lite ovan för det är en vecka sedan sist. Det hade varit roligare med semester men detta gick det med. Helgen bara försvann och inte ett vettigt någe gjorde jag på hela helgen, jo jag vattnade blommorna.
Just nu är våra fönster
väldigt fuktiga på utsidan, det sre nästan ut som om det hade varit frost i natt men det tror jag inte riktigt. Solen skiner och löven har börjat bli lite höstlika i färgerna. Det märks på katterna också, särskilt Gubben, som kommer in på kvällen och inte stannar ute och njuter av somarvärmen.
Tänk om, tänk om
är tankar som snurrar och om då blir det en bra höst. Den är kort och bara dryga 3 månader kvar till jul så tänk om… Ja inte lätt men så är det och tankarna dom far lite så där. Vi får se vad tider har i sitt sköte för visst tror vi att det borde gå vägen men vi måste ändå tänka det osannolika för det finns en väg åt det hållet också.
Jag vill, vi vill komma ur detta ingenting om något och kunna våga sikta mot det som vi så hett önskar. En sak är säker och det är att vi har verkligen gjort rätt för oss på vägen så kanske, kanske kan det vara en liten ”förmån” när det blir så dags.
Lyckades väcka fröken
som inte skall börja förrän 15 tiden så det var kanske inte så lyckat. Hon blev iaf inte sur utan konstaterade att hon redan var vaken. Fröken imponerar på hela familjen, ja alla utom sambon men han vet inte egentligen vilken kamp det varit. Han har hört, fått det förklarat för sig och även faktiskt märkt en hel del men att förstå det är svårt när man inte genomlevt det själv.
Förresten så har jag använt
min Cherhatt i helgen när vi ätit. Den är ett effektivt bajsskydd mot Mannfred när maten är färdigäten. Mannfred sitter gärna på sin sittmojäng och äter men när maten är färdigäten så är det mitt hår som blir nästa sittpunkt. Vi har iof försökt träna herrn på att sitta på KA´s huvud men det är lite halkigt, undra varför? 😉
Ut i solen nu och till jobbet!

Jag känner mej äntligen frisk. I snart fjorton dagar har jag varit krasslig. En lång pärs var det. Under dessa dagar har jag inte haft lust till något. Småpulat med datorn, förstrött plockat skräp från golvet osv.
Carina
fick en släng, hon också, så hon har varit hemma en vecka men det vet ni väl redan, ni som läser hos henne.
Varmt och soligt
ska det vara idag, säger de på radion, så jag åker iväg och hälsar på kompisen P idag. Som vanligt vet jag inte vad vi ska hitta på men han gillar att åka buss och tåg.
Jujutsu.
I onsdags var sonen och jag iväg till Bålsta. De har startat en vuxen nybörjargrupp i Bålsta Jujutsuklubb. Vi tittade hur träningen var upplagd, den var ”snälll”. På måndag ska vi prova ett pass.
Sofia
snart sex månader ”gammal”, har fått tre tänder, börjat äta gröt och kryper snart, enligt samtal i veckan.

och inte blev det vinst på Bingolotto heller. Inte för att vi trodde och inte för att vi har spelat men lotter köpte vi för man kan aldrig veta. I övrigt har vi inte gjort något särskilt mer än tagit det lugnt, lagat mat (korvgryta), ätit, ingen frukost.
En kul sak fast den kan tänkas dum
är en ny mobiltelefon åt mig med kamera i. Det har bara varit strul med min telefon och det bidde faktiskt en med kamera i, SonyEricsson T610. Hur jag får korten till min dator är en annan femma men jag har synkat alla mina kontakter som jag har mobilnummer till. Det känns bra fast nu har jag ju nytt mobilnummer. Försöker få till ett mass SMS och har lyckats skapa en grupp men längre än så har jag inte kommit där heller. Den kostade ”bara” 1 krona och viss bindningstid men det är överkomligt.
Jag tänker på en sak
som Shw berättade om sönerna. Tanken från Shw och familjens sida var nämligen att vi skulle äta Ceasars sallad med kyckling men se det blev enorma protester eftersom det skulle komma en fågel och då åt man inte fågel. Det lät mycket sannare, varmare och sötare när Shw berättade men jag vill gärna återge det ändå. Kontentan var iaf att pga Mannfred kunde vi inte äta kyckling och den tanken var så underbart varm och go. Tänk så barn faktiskt är väldigt kloka. Det vi berättade för dom var iaf att Mannfred älskar kött oavsett fågel, nöt eller annat i köttväg.
KA skall ut med en brukare
i morgon men jag känner för att stanna hemma fast jag kan ju ändra mig tills det är dags för herrn att åka. Länge sedan sist nu som det varit något med brukarna men baciller rår man inte för riktigt. Kanske får jag fingrarna ur och gör lite nytta här hemma för det har ingen av oss gjort på ett tag nu. Det borde, det behövs och det vore väldigt mycket skönare om det gjordes också.
JNu är det sängdags
och det jag tänkte blev bara soppa och smet. Godnatt!