Testar efter uppgradering
Jag har placerat min blogg i Kungsängen
på bloggkartan.se
Picknick på Sjöhistoriska idag
och man är välkommen både med och utan goja även om gojor inte bör komma utan päron 😉 Vädret är perfekt för en picknick och tiden är från 11 till 16 kom om du vill och har lust.
Vi åker in med kommunala färdmedel och kommer att vara där vid 12:45 tiden. Vi ses kanske!
Vårt färdmedel är nog ännu värre däran än vi först trodde, det är antingen kamaxeln eller kamremmen för axeln där rotorn sitter snurrar inte alls på sig. Bänslepumpens säkring hade gått så den jobbade på
Tur med vädret har vi haft
och tur är väl det för nu sket sig resten av det mesta som återstår under semestern. Vår fyrhjuliga polare har gått sönder och det är ingen billig sak som en rotor i strömfördelarlocket för 75:- utan det lutar mer åt bränslepumpen för många gånger den summan, typ 4000:- plus allt övrigt.
Med tanke på att vi redan från början är rika, min väska blev stulen och allt vad det kostar att ersätta innehållet och nu detta så får vi nog vara glada om vi får ihop maten återstående tid. Less är bara förnamnet och uppgivna blev vi båda samtidigt blir vi så arga så det finns inte. Det är inte 1 sak, det är inte 2 saker, det är fan i mig alltid många saker som är och det hela tiden.
Skulle jag sammanfatta bara dom 3 sista åren hade nog någon antingen skrattat ihjäl sig av vanmakt eller så dött i ren förskräckelse och nej, jag kan faktiskt hålla mig för skratt idag. Det värsta av dom är uppskjutet till i september, hur sjukt är det?! Vården i Stockholm är ett stort skämt när dom skjuter på behandling av både allvarliga och dödliga sjukdomar. Livet är ett stort skämt så enkelt är det och javisst njut av det lilla men när det hela tiden skiter sig tappar man även det lilla.
Vi har putsat på varandra
fast Kurt Grönstedt är lite klantig så jag sträckte upp foten mot honom men jag fick putsa massor och päronen blev alldeles knäppa och skulle ta kort. Sickna människor, inte fotar jag när dom pussas inte.
Här ser man oss på varsinn pinne och Kurt lutar sig ner så jag kan komma åt att putsa honom lite fint sådär.
Kurt Grönstedt lutar sig ordentligt ner mot mig så att jag kommer åt ordentligt. Päronen säger att Kurt Grönstedt verkligen njuter och att man ser det på denna bild.
och denna
och här sitter vi bredvid varandra på samma sittpinne och päronen fotar som galna.
Svensken är dålig på motion!
Nu är jag inte svensk men dålig på motion så jag kanske räknas i den gruppen eftersom jag bor i Sverige. För mig som tänker i banorna att jag borde är artikeln i DN lite av en tröst, jag slipper känna mig ensam. Nu under min semester kan jag definitivt hålla med om man med motion menar att röra på sig fast då har jag räknat bort att vi gick för hela semesterperioden nere hos Åsa i Malmö.
På jobbet rör jag mig nästan hela tiden och det måste väl ändå räknas in som motion. Jag lyfter också ganska mycket varje vecka. Vi får in i snitt 300 kg som jag lyfter av och på under veckan i ankommande och sedan utgående gods. Bara det måste kvalificeras som motion. Eftersom det i mina ögon kvalar in som motion så förstår jag varför jag helt plötsligt upplever mig själv som mindre smal. Jag har varken styrketränat eller gått som jag brukar varje dag. J
ag har heller inte ätit som jag brukar utan betydligt mindre och absolut ingen lunch. Vi äter inte sämre mat bara mycket mindre och absolut inte regelbundet, vi slarvar. Min enkla slutsats är att jag trots allt motionerar regelbundet när jag arbetar, iom delar av mitt arbete, och att min bristande träning och matrutin under semestern gör att jag faktiskt ökar i omfång när jag varken tränar eller äter ordentligt. Alltså ingår jag inte i den artikeln som DN skrev, eller?! (All excuses are good ones as long as they sort off do fit in)
Kolera i Sverige?!
Det låter som rena rama fantasiutsagor för mig som är uppvuxen med koleravaccin varje år. Under mina 14 år i Liberia och Ghana vaccinerades vi mot kolera. Jag minns inte tiden i Liberia med vaccinet men väl i Ghana. Det gjorde inte ont att bli stucken i armen men efteråt gick armen knappt att röra om man inte satte i gång att röra den direkt efter sprutan. Sträcka ut hela armen och röra hela armen upp och ner och fram och tillbaka innan vaccinet ställde till det.
Jag minns att lillebrorsan var en djävul med att retas när vi alla 3 stod där och vevade runt på vår stuckna arm för att den inte skulle stelna till och göra så vansinnigt ont efteråt. Brorsan var alltid en liten pajas och ävenså vid dessa tillfällen, det bästa han visste var att liksom peta till på armen och vi vrålade av smärta.
Jag vet inte om koleravaccin gör lika ont i dag som det gjorde för drygt 30 år sedan men jag vet att vi var tvungna att vaccinera oss varje år. Vaccinerade man sig inte var det ganska vanligt med dödsfall av kolera och den var inte särskilt trevlig att dö i för den är oerhört smärtsam utan åtgärder. Jag har svårt att smälta att denna dödliga smitta finns här i Sverige. I Ghana kokades vattnet och sedan filtrerades det innan vi fick dricka vatten. Vi barn var ju lite som vi var och drack faktiskt ganska ofta vatten direkt ur kran men kanske hade vi mer tur än skicklighet. Märkligt det där, väldigt märkligt.
Mina nya glös har kommit
Äntligen skall jag kunna läsa också. Får se hur det kommer att gå att ha progressiva glasögon och slippa byta till ett annat par för att kunna läsa. Bortsett från att bågarna är helt annorlunda kanske jag får mig gratis sjögång under några dagar också. Vågar jag så kommer det kort med dom på, det är modernare stuk på bågarna och enligt maken var jag fin i dom.
Bada i buskar
är alltid kul och nu var vi båda två och badade.
Det blev träff i Humlegården
och vi hade båda gökarna med oss, det gick kanoonbra med lille herrn också även om han inte riktigt gillade selen till att börja med. På slutet satt även han och höll en äppelbit i foten och åt.
Det var kul att träffas och prata och skratta och varken vädret eller sällskapet gjorde saken sämre, snarare tvärtom. Något publikrekord såg inte vi, jag hade känslan av att det var färre än 2003 då vi picknickade också. Antagligen stod vi lite fel när vi såg tåget dundra förbi i olika musikaliska toner och olika kläder/klädliknande saker.
Det avslutades på en restaurang vid Skanstull och kvällen blev lite sen för di små men gissa om lyckan var fullständig på både herr och fru gök när vi satte oss i bilen vid pendelstågstationen för sista biten hem. Väl innanför dörren blev det snabbt mat och kutter och sedan somnade båda så ”tjötta” som bara upplevelserna gjorde dom båda.
Måste rusa, skall jobba några timmar så att jag kan fortsätta att njuta av mina återstående 2 semesterveckor.
Vilka var där? Ja länkar kommer sedan men ett nytt ansikte blev det även om jag hängt med och läste henne ett tag. Förresten så är vädret lika ljuvligt i dag som det var i går men kanske hinner jag också sitta ute en stund i eftermiddag.
Tack för i går och för somliga herrar – glöm inte älgen och inte hårfixerierna heller 🙂
Updaterad: Bättre sent än aldrig men här kommer människorna också och länkar där det finns sidor på webben.
r2 och M
AG med egna ord och theWitch med egna ord
Susanne
Monica som var den jag inte tidigare träffat och hennes ord från från dagen
Shw, K och S
Det är viktigt att träffa mysiga människor och få skratta samtidigt som man kan vara allvarlig. Jag vill ses igen och det snart. Det var förresten inte bara trötta och nöjda gökar som kom hem utan det var också 2 dito vuxna.
Prideparaden och soligt väder
Tanken var att åka in till stan med två stycken gökar och eventuellt träffa lite folk men ingen kontakt med folk så träff blir det inte. Inte heller två gökar blir det för herr Grönstedt vill inte sele och utan vågar vi inte trots att han inte flyger. Vi struntar nog i att åka in alls som det verkar, vi får se vad som blir av dagen.
Jag måste också jobba så jag kanske tar det i stället för i morgon. Hoppas alla som gör stan i dag får en kanoondag utan otrevliga incidenter eller myror där bak 😉 (sätter man sig på fel plats kan det bli så). Vädret är som upplagt för en härlig picknick, parad och att vara paradpublik. (Herr Grönstedt är en likadan som Mannfred fast en pojke på 12 år, en svarthuvad vitbukspapegoja alltså även kallad caique. Vi har honom som fodervärdar och kanske blir dom putskompisar eller inte, tiden får utvisa det.)