är det överallt. Ingen Gubben, ingen Martin, ingen julstämning, inga julklappar, inga pengar (- i kassan tills nästa lön, staten får det mesta) och ingen energi. Sista arbetsveckorna tog min geist och familjeminskningen tog resten.
Inget tack från jobbet heller där jag inte fick den där dignande julkorgen som alltid ges till jul med godsaker som lax och annat en fattig gläds åt (prestigeförlusten är total). Jag fick en chokladask (som jag ville lämna kvar men KA ville ha den). Inte ett tack, ingenting bara kaos. Tänk att jag jobbade fram det helt 100%iga vi har i företagets affärssystem från att ha haft allt i pärmar och ingen som helst kolla på något till att ha full koll på allt (åtminstone tills jag sluta). Helt suverän kundvård med korrekta och hela tiden up-to-date uppdateringar till kund och med samma info i egna systemet. Jo, jag har gjort ett suveränt jobb och vet det men…
Bitter? Nej eller jo men ändå inte däremot är jag full av förrakt mot vd och det vill inte säga lite. Tänk att vi bara är 4,25 på kontoret så det går ju att gissa hur kul det har varit att vara där i 2 år och 4 månader men är man dum som jag och tycker arbetsuppgifterna är roliga och ändå gillar 2 av 3 så blir det så här utdraget. Jag gav det tiden tills vi var skuldfria, så länge var jag faktiskt beredd att stå ut för att sedan dra men detta blev bättre än bra. Ett jobb sökt och det fick jag!
Jag skall in och jobba och lämna över till mina 2 arbetskollegor tillika chefer den 3 januari.(Det är bara vi där då) och sedan är det över. Fy fan och tack och lov. Dom är bra och turligt nog har det bara varit vi under dessa sista veckor men maildumheterna från vd´n har verkligen varit äckliga i det outtalade/oskrivna. Att vd´n dessutom skiter i övriga delägare säger det mesta…Jag önskar dom verkligen lycka till för mitt jobb är ganska krävande och tar mer tid än vad dom tror och kräver dessutom en hel del preventivt arbete.
Sängen ekar tomt på kvällarna. Martin låg alltid på mina fötter så jag knappt fick röra mig innan han muttrade/morrade. Bara 1 kattlåda, bara 2 matskålar från 4 (1 med torrfoder och övriga med var och ens specialité). Maja är inte så noga bara det är gott och hon gillar allt nästan alltid. Det är tomt och jag har fått ökad orosstress över Maja och Kurt och Mannfred. Rädslan över att det skall hända dom något eller helt plötsligt att Maja börjar magra eller dricka mer vatten. I övrigt är hon fullt frisk vad vi vet vill säga.
KA överlevde dagen i torsdags och hann säga farväl till Malena innan det var dags att möta upp Tessan, Martin och mig i Rinkeby hos vår veterinär. Martin somnade fint i mitt knä. Han var lugn hela bilresan och kröp in under en mjuk handduk han låg på i Tessans knä.
Julskinka blir det iaf på Julafton och knäck skall jag koka ikväll när gökarna sover men annars vet jag inte. Det känns mest makabert alltihopa. KA tog en semesterdag i morgon så han är hemma men jobbar Juldagen (jobbar nu också men slutar 15).
Det blir lite julbordsbrunch i morgon med delar av barnen så jag skall försöka göra lite städ och annat innan KA är hemma för gårdagen gick bara i ett mentalt trötthetsdis. Jag och gökarna vilade framför datorn en stund (jag uppdaterade MT till senaste betaversionen.) Kurt sov på vänstra axeln och Mannfred på skärmen och jag lutade huvudet mot mina armar framför skärmen. Gårdagen var så illa så jag glömde tom bort att ringa kära Moster på hennes 76 årsdag. Jag skäms så ända in i men vi skall sjunga så fort KA är innanför dörren, får väl låtsas att idag är i går.
Mailjulkort har vi inte fått ihop, än mindre pappersdito även om vi har fått några. Riktigt roligt att få vanliga kort.
Dags att ta tag i hemmet kanske. Gökarna sover ff men dom vaknar nog när som helst.
