Börjar äntligen känna lust

och då menar jag lust att göra något, att se, skämta igen. Tyvärr är orken inte där för fem öre, den tog slut under hösten och dränerades helt totalt i början av året och jag har sedan dess bara krympt ihop och värken i kroppen gör det inte bättre. Jag hoppas att känslan av lust gör att tröttheten och orkeslösheten minskar men för tillfället är dessa akuta bristvaror.

Vad delar av det beror på vet jag och vissa går inte att påverka, en del går men inte bara sådär men det jobbas på och blir bättre och bättre men det tar tid. Ekonomin är en sjudjäkla utsugare av energi och dessa snart 6 år som vi levt på undantag har gjort sitt. Det är bara 3 löner kvar innan den delen är slut och jag tror att det är en avgörande del till att väcka lusten igen. Både KA och jag har börjat kunna planera och skratta åt allt vi kommer att kunna göra igen, typ ta en fika ute på stan eller gå på bio och varför inte kunna köpa kläder.

Det jag särskilt ser fram emot är att kunna känna mig ok, dvs att duga igen. Det är länge sedan jag känt att jag duger, alltför länge sedan. Att se mig och känna att jodå, du är bra Carina är en livsnödvändighet, jag behöver återfå mig själv. I det är det vissa saker som kommer att ta lång tid men det är okej det också.

Under mitt mentala vakuum har jag pysslat med att sabba vissa delar av Gökboets sidor av misstag och jag lyckas visst sabba en del saker flera gånger som tex mina kommentarer som nu funkar igen. Jag ändrar och glömmer att ändra hela vägen 🙁 (Sorry Ingrid)

Jag har också gjort om hela Gökboets album, dvs Gökalbumet och har manuellt fått återskapa varenda sida och det var 260 albumsidor varav bara 45 är kvar ogjorda. Bilderna ogjorda är från Priden 2008 så förutom det är allt annat uppe. En del förbättringar skall grejas med men det blir vartefter. Lite info om alla kategorier skall dit också och några sidor till men annars är jag ganska nöjd (KA har sagt sitt också). Tyck gärna till och kom med åsikter för vissa detaljer behöver justeras.

Nu skall jag hoppa i säng, god natt och sov gott, det tänker jag (hoppas jag för en gångs skull)

Så var helgen över för denna gång

och det är snart dags att hoppa i säng och försöka ladda inför veckan som kommer.

Sofia fyllde 6 år i onsdags och vi var på hennes vuxenbarnkalas i fredags kväll. KA fyllde år i går och barnen, nästan alla (Anneli jobbade) var här mitt på dagen, trevligt och lättsamt.

Tanken var sedan att bara göra ingenting men kanske en runda och glo på Ikea och hälsa på en gammal bekant men när barnen åkt fanns inget kvar att göra mer än lägga sig och sova för ögonen stängde av sig själv. Fattar inte men troligtvis är hjärnan helt slut så för att orka måste det sovas mycket på helgerna. Jag sov nästan 4 timmar och KA nästan lika länge. Det blev ingen middag men vi tog te och smörgås och sedan gick vi och la oss igen.

Lillfröken Julia är sedan några veckor med glasögon och det går ganska bra för henne. Förhoppningsvis gör glasögonen den nyttan så att synen räddas på det ögat som är värst. Hon skelar väldigt illa. Hon är dessutom riktigt tjusig i sina glasögon och i familjen är hon ju inte ensam om att behöva ”glös”.

Söndag 15 mars med grattis men utan bebisar

och klockan är bara 09:30. Gökarna är uppe och i full gång och det tjattras i holken som bara den. Inga äggbebisar så långt ögat kan nå men väl som det verkar en omgång till vad gäller Mannfreds ätvanor och läten. I dag är det 30:e dagen sedan första ägget lades och alla 3 ägg är okläckta vilket vi också tror är så för denna gång, alltså obefruktade.

Ledsen Sandra men det bidde inga äggbebisar på din födelsedag men vi önskar dig ett stort GRATTIS på din dag. Gökdagen är ju inte över ännu men jag tror inte det blir några små caiquar.

Jag vet inte riktigt hur vi skall ställa oss vad gäller Kurt och Mannfreds bointresse och vilja att göra bebisar, kanske plocka bort holken någon vecka eller så inte. Vi får se, måste höra med kunnigare än vad vi är för att få råd. Det kan aldrig vara bra att bli med ägg så tät, Mannfred måste ju bli urkalkad som jag ser det.

Det märks iaf att Mannfred tycker det är drygt att ruva, i går hade hon lite badlust men flög snabbt tillbaka i holken efter att ha slängt sig runt en stund i blommorna i köket. Vi var inte snabba nog att hänga med så blöt blev hon inte. Kanske kommer det under dagen i dag istället.

Bara som info

Jag har gjort om hela albumet och många av våra gamla sidor syns inte längre. Dom gamla sidorna kommer kanske upp vartefter.

Uppdaterat: 23:59 Nu ger jag upp för i kväll och måste i säng, det ser ut som det gör men blir bättre så småningom.

Öde ö

Det har stormat. Stormen har inte bedarrat än men är iallafall på väg att mojna. Jag känner mej som jag strandat på en öde ö. Ni vet en sån där liten rund med en palm i mitten som man kan se i skämtteckningar. Jag sitter och funderar på att jag vet vem/vilka jag kan och inte kan hålla i hand under nästa storm.

Andra försöket

Här är fröken Mannfred ensam i holken ruvande på sina 3 ägg. Det första ägget kom den13
februari. Sista ägget kom den 20 och nu är väntetiden för att se om något är eller inte beräknat till den 15 mars för då har det gått 30 dagar från att första ägget kom.

3 ägg ruvar vi på

det bidde inga fler än så men det räcker och blir över, åtminstone för Kurtan som har fullt upp med att skydda hemmet från inkräktare men Kurtan har missat att pappa inte är någon inkräktare 🙁

Päronen oroar sig över att jag inte fått i mig tillräckligt med det mesta men jag mår bra och väger ca 175 gram så jag har en del att ta av innan jag väger mitt vanliga.

Vi har sagt till päronen att dom måste fixa till en större holk.

Nu måste jag tillbaks till äggen.