Om ett födelsedagskalas, hörapparater och en kort utevistelse.

Skön fröken Sofia fyller år tre dagar innan jag fyller, och i söndags var det dags att äta tårta. Något försenade drösade gratulanter och födelsedagsbarn in. Något restrektiv var hon, fröken, när hon kom, så mamma fick lämna över den present som var tänkt till mej, en teckning bestående av streck och cirklar och som jag småningom ska rama in, väl. Ska iallafall scanna in det. Tillvaron lättade sedan när Sofia fick sina paket. Riv och slit i papper och snören. I ena paketet fanns en liten väska med hårsnoddar och i det andra en uppsätttning plasttallrikar med tillhörande muggar och bestick. Nu fick vi bära väska, stoppa i och ta ur bestick. Fröken Sofia glömde bort sej och jag fick ta upp henne och vi gungade i gungstolen. Tårtan var glad, saftig och jättegod trots att den bara var en timme gammal.
Klockan åtta i onsdags var tanken jag skulle knacka på dörren hos audiologen. Bilköer och låsta bakdörrar på Sabbatsbergs sjukhus gjorde att jag blev tjugo minuter sen. Näja, det var fortfarande fyrtio minuter kvar att ställa in hörapparaterna. Nu ska jag ha dem i två månader för att sedan få dem finjusterade. Som det verkar nu, måste diskanten skäras och mellanregistret, där talet ligger, höjas. Maria, som audiologen heter, har även skickat ”remiss” till en hjälpmedelcentral som ska hjälpa mej med något som jag inte vet. Förmodligen hur apparaterna kan användas. Efter vad jag tror och förstår så kan de, eftersom de använder sig av FMbandet, kopplas samman med en radiomodul och till och med mobiltelefonen. Det vore häftigt. Ja, jag erkänner, jag är prylnörd.
Inom parantes kan nämnas att tinnitusen kan lindras av hörapparater men det har jag hittills inte märkt något av.
Plus tio grader visade termometern i går. Luften var något kylig men det var varmt i solen så jag tänkte Mannfred skulle kunna få möta våren på balkongen. Jag ställde buren så blås- och dragfritt som möjligt och i några minuter fick han sitta där i solvärmen. Att döma av hans läte och uppförande så var det riktigt uppskattat.

Solen skiner och vad vore inte en fäll i en snöklädd backe just nu?

+15 grader och väldigt vackert ute med det vita och solens strålar som förstärks av den vita snön (jo, här ”på landet” är snön faktiskt vit mellan husen om inte annat 🙂 Jag låtsas att jag ligger i snön med en god bok eller annat trevligt men jag hade nog föredragit att vara stående med ett par slalomskidor på fötterna och med benen lätt knixande och nedför och bara njuta och platsen för det vore inte helt fel med Kleine Scheidegg i Schweiz. Ljuvligt att stanna i dom små stugorna efter vägen och dricka en ljuvlig Glûhwein och luta mot husväggen för benvila och så iväg nedför. Drömma är gratis heter det ju, eller hur?
Tja, min hals
håller sig ännu men visst är det sjukt och sur blir jag men glad ändå för det började i söndags kväll med lite torrt och irriterat och det höll sig över kursens dagar åtminstone. KA har aningen feberkännig också, nog är det konstigt att vi får skräpet nästan samtidigt och det enda som hindrar sängläge är järnviljan och det är även hans arbetshelg. Jag har hela helgen på mig och just nu känner jag mig ynklig men det är bara att kavla upp ärmarna eftersom Jossan och Daniel åker hem på lördag och det är KA´s sista kväll med dom så vi skall ha lite påskliknande till middag.
Kursen, kurskamraterna och livslusten
Tänk vilken skillnad på innehåll och energin när positiva saker sker och nya glada och positiva människor möter en och fyller dagen. En bra sak är att vi (en del av mina kurskamrater och jag) kommit fram till att vi är en del som faktiskt gått i morgonrock dagarna i ända och ganska håglöst studerat dom anfallande dammråttorna. Jag som aldrig tidigare kunde förstå hur man kunde gå så (innan firmans adios menar jag). Det är också ganska enkelt att konstatera att en depression var det jag hade med min håglöshet, ingen lust, inte ville gå ut, inte ville något utan egentligen bara var.
Nu på tisdag så skall det börja ringas på värdföretag (sådana vi önskar bli värdeföretag vill säga) Jag har riktad in mig på det geografiska området och då IT-branschen och dom skall ligga utanför Kungsängen för jag måste få träffa folk utanför hemområdet. Vi skall även få kika på dom värdföretag som AcadeMedia redan har för att se om det kan vara något eller ej, vi får se.
KA verkar gladare så lite gör nog mitt mer likt Carina och så har han ju fått sina hörapparater och är lycklig för vilken otrolig skillnad på hörandet.
Måste iväg till affären innan tiden bara segar sig fram mot att middagen blir ännu senare.
Önskar alla en GLAD PÅSK och länkar till en gullig rumphälsning som jag har haft i en del år nu

California Grapefruit – doften av mys och trivsel!

Tårtan är slut och barn samt barnbarn har gått hem och lugnet lägger sig över Gökboet och dess medlemmar. Det fattas bara en tandborstning så går KA och jag samma öde till mötes. En lätt hetsig dag och ändå inte och så skratten från alla och envar och så lilla Sofia, lite större Josefine, ännu större Daniel och så resten av barnaskaran. Syrrans två yngsta är på besök från Göteborg och dom har ju valt att bo med sin roligare kusin än bo hos tråkiga moster 🙂
Enligt utsago var tårtan god och sällskapet också. Sofia blev glad för dom försenade 2-års presenterna hon fick och gillade defintivt mjauarna hon såg även om dom rymde när hon sågs. Gubben var den som hade längst tålamod och lite borde man ju kunna som en nästan 15 årig pälsboll i både tålamod och ställa upp för snabbhänta småbarnshänder.
California Grapefruit
är den enda duschtvål jag vet att jag tål och lyckan var stor när jag såg att den ff används på Spahotell Nådendal så vi köpte 4 flaskor med oss hem, 5 var det om vi tog oss som kollektiv. Det doftar fräscht och jag blir inte torr i huden.
Dagarna rusar sin kos
och jag känner att jag inte riktigt hinner med samtidigt som jag faktiskt börjat känna igen mig själv lite grann och DET är för mig mer än ett stort plus. KA ser möjligheterna att kanske äntligen se sin fru lite som hon egentligen är. Tänk vilken tålamodig och älskvärd man han är trots att jag kallar honom för min knäpprot ofta. Kärt barn har många namn och för mig är han kär.
Så har herrn blivit 57 år och 3 år kvar till 60. Jag tyckte att en 60-åring var gammal men KA är inte gammal, det är bara en siffra för hans person är inte som jag tycker en gammal 60-åring är/skall vara. Antar att det är för att jag inte längre är 15 år utan närmar mig 43. Mamma blir 63 år i år och hon är inte heller gammal men mycket äldre än KA. Konstigt hur det är med siffror egentligen.
En undran
jag har är om ingen lyssnade på Karlavagnens del om mig eller vara dom 146 nedladdningarna bara från sökrobotar och annat löst folk. Jag ville verkligen veta era åsikter och inte en kotte har knystat ett enda ord, varken på sidan eller per mail och det tycker jag är märkligt för även en åsikt som inte är positiv hade uppskattats. Jag plockar bort länken och skulle någon vilja lyssna får ni väl hojta till och be om den istället.
God natt och sov gott, det skall jag.

Fredagsfyran v11 -05 – Kaffe

Denna vecka har FabT’s funderingar hjälpt till och föreslagit ämnet ”Kaffe”.
1. Gillar du kaffe?
Japp, det gör jag!
2. Ditt bästa kaffeminne?
En kopp kaffe, en bok, sällskapet med en givande pratstund på en trappa en speciell sommar i Skummelslöv (boken läste jag inte just då)
3. Ditt sämsta kaffeminne?
När jag spillde hela min mugg över mitt tangentbord som totalförstördes
4. Kaffekulturen är ju någonting som anses väldigt viktigt av de invigda, vad är det som skapar en så stark kultur kring just kaffedrickandet?
Jag har inte en blekaste aning mer än att det är gott och kan också vara oerhört trivsamt i rätt sällskap och då blir kaffestunden en helt annan.

Nådendalresan var kanoon!

Enda aber var för lite pengar och för lite sömn 🙂 Jag skriver mer senare. Tiden räcker inte till, varken till surfning, gästbokande eller annat roligt. Tiden och energin går åt till kursen. I dag skall vi ha testintervjuer som är på riktigt. Återkommer senare när jag har ro att sitta vid datorn.
Vackert väder, solen skiner -8 grader. Önskar alla en underbar helg.

Om melodifestivalen, euro och lite annat.

Tack alla ni som hälsat till mej i min gästbok. Och tack för kuvertet som kom häromdagem med grejer att koppla till telefonen!
Melodifestivalen intresserar mej inte så min analys och mitt skriveri därom är härmed slut och avklarat.
Tidigare har jag tyckt att Sverige ska behålla sin valuta. Mest för att behålla någon slags integritet och behålla en slags särställning. Politiskt är jag för dåligt insatt för att ha någon uppfattning. Nu är jag är på väg att byta uppfattning. Det vore bekvämt att slippa tänka på kurser. Grovt, när det gäller Euro, gäller tio svenska för en. Konstigt, konstigt. Det känns inte som Europengen är någonting värd. Mellan 102 och 105 Euro för en tusenlapp. I och för sig kostar en kopp kaffe bara en och femtio, men ändå.
Det är resan till Åbo som fått mej att fundera, resan vi gjorde tillsammans med Sandra och Jörgen, Herr Berts päron. Det var skönt att komma iväg och avkopplande. Nådendal, som vi besökte, är inte det sämsta. Medan det fanns de som for runt i vanliga bassänger låg jag i varmvattenbassängen med en temperatur som passar mej. I källarregionen stod ett biljardbord. Jag har inte spelat biljard tidigare men jag kom på att det är faktiskt ganska roligt trotts att det är svårt.
Kanske har ni hört eller läst att min mobiltelefon, en Ericsson P800, gått sönder? Det hände för någon månad sedan. En av de boende på mitt arbete drog ned den i golvet så att displayen förstördes. Från min chef hade jag hoppats att få beskedet att köpa en ny. Men så blev det inte. Det blev nästan långbänk. Jag skulle prata med min chefs chef!!? Hon i sin tur skulle prata med sin chef. Bla bla bla. När jag fick frågan varför jag tog med mej mobilen till jobbet blev jag svarslös för en sekund. Summan av kardemumman är att jag har en ny telefon som den boende har betalt. Företaget betalade momsen. Vidare har jag i min nya Ericsson P910 installlerat ett program som spärrar samtal från arbetet. Får jag inte bli nådd på mobilen när jag arbetar, ska arbetet inte kunna nå mej när jag inte arbetar!
Jag har besvär med axel, mer än beskrivligt. Måste gå till doktorn. Och på onsdag kommande vecka ska jag till örondoktorn igen. Åsså måste jag till tandläkardoktorn . Det är bara skräp med Jonsson.

Sofia 2 år!

Tänk så fort det har gått sedan lilla fröken kom.
Ett stort grattis lilla underverket, vi ses nästa vecka Sofia när morfar fyller år eller rättare sagt när vi äter tårta ihop. Det känns jättestrist att inte kunna fira i dag men då det jobbas sent, tup lagom tills fröken sover så får det bli så här.

Färdiga blev vi inte men nu är vi båda färdiga…

för sängen om inte annat. Det var urdumt med denna bandspelare men mycket roligt har vi båda lyssnat på mellan trastorkning och glädjerop om den låten och den låten. Det blir lite komiskt när KA och jag spelar musik för jag tycker mycket jag spelar är sådant han borde kunna eftersom det är hans musik men nejdå för det känner han inte igen tex. KA spelar ju lite annan musik, vi har olika nostaligåldrar eftersom det ändå skiljer 14 år mellan oss och däri ingår ju musiken från då, nu och någon gång.
Samvetet ligger på lur för inget mail blev skrivet trots mina goda intentioner men jag gjorde vad jag kunde för att inte fastna vid datorn men, men. Det låter ju bra med goda intentioner.
I morrn är det då dags för början av mitt nya liv hoppas jag vad gäller arbetsfronten åtminstone, resten av mitt liv är bra ändå. Jag skall försöka att ha betydligt mindre datortid för jag märker att vardagen inte riktigt får det den behöver av min närvaro.
Ha en bra vecka och jag önskar mig detsamms, tills nästa gång (det kan ju bli redan i morrn) god natt och sov så gott!

I do, I do, yes I do…

Musik och åter musik är ett måste för mig och dammtrasan men nu är det kväller för tjötta är vi just nu, även Mannefredde som verkligen fått anstränga sina visselansträgningar för att överrösta båda dammsugare, musiken och inte minst mitt hemska sjungande. Dammråttorna har fått ge med sig en hel del men det är långt ifrån vad som kan kallas för ett färdigt resultat inte, vi satsar på morgondagen för sedan är det liksom mer ”normala” vardags rutiner för mig hade jag åtminstone bestämt mig för. Damma, flytta, damma, flytta, byta plats, gnugga lite bajs och gnugga ännu mer. Jag fattar inte hur Mannfred lyckas på alla omöjliga ställen men han flyger ju fritt så allt kan man inte hinna med att se heller även om det för en utomstående säkert verkar som rena rama grishuset.
KA är som KA är
och han blir varken sämre eller bättre, tack och lov för det tycker jag nästan jämt :). Han har hittat en bandspelare i soprummet på jobbet som han tog hem. Våran stereobandare gick i graven för länge sedan och någon ny är inte aktuell på länge än. När det regnar manna kanske. En sak bara och det är så enkelt tydligen att koppla in den i datorn ( tack och lov för datorer ibland) och spela in till CD. Alla mina gamla band som jag vårdar ömt, gjorde förr åtminstone. Ett av banden (har bara provat med ett band) har en låt på som jag länge undrat vem som gjort den. Förr när jag var raggarchaffis i Kiruna spelades denna men ingen kunde säga vem som sjöng eller vad gruppen heter. KA spelade in en snutt åt mig från mitt gamla rassliga och svajiga band så att jag kan skicka upp den och be någon musikintresserad/kunnig om hjälp. Här (293 KB) kan du lyssna på filen och kvalitéen är svajig från ett gammalt band men dansa gjorde jag ändå.
Jag skall ta en kaffe och återkommer om en stund, har några mail att skriva som har legat för länge för min egen smak men jag har inte haft riktig mailro. Kika gärna in på KAs sida som han har gjort om lite och skapat en provisorisk banner som är rätt okej. Han ”snodde” en bild från Sessy Messy för den var så talande. En bild på Henke kommer men en dam är inte illa som provisorium.

Jag har inte frusit inne :)

Bara haft rumpan full med fröken, hemsidan, antispammartjossan och Mannefreddes nya hemsida. Kanske, kanske har jag lyckats med något bra vad gäller skräp på webben men om det är så att det fungerar så kommer dom dj*a snart på hur dom skall gå förbi detta. Jag har en lång .htaccesfil som kräver mod_rewrite för att göra det den gör och så far so good. Vill du ha den finns den här att ladda ner. För mer instruktioner och annat viktigt kan du kika på denna sida för det var där jag hittade det hela. Där finns också ett fyndigt automatiseringsverktyg för dom som använder sig av WordPress och det hittar du lite längre ner på samma sida, under rubriken Can’t you automate this a bit?.
Till min hjälpförfrågan då!
Jag har bara ett litet problem kvar vad gäller Mannefreddes sida och det är den kombinerade xml och även rdf feeden som båda fungerar och visar inläggen från både Gökboken och bassidan (det är två olika bloggar i en fil) men jag vill att den skall visa när sidor uppdaterats och inte bara skrivits nya saker annars är kombinationen onödig. Visst, den är inte världsviktig för Mannfreds sida men jag vill få ihop hur det fungerar för viktigare saker. Mannfreds sida är helt gjord i MT och det syns men jag skall fila lite på layouten och färgerna senare. Bassidan använder sig enbart av individual archives och några includes såklart. Loggon har KA gjort och den är stor men fin och jag älskar bilderna som är valda till den, knappar och banners kommer när KA hinner. Ser någon var Mannfred sitter på ena bilden tro? Alla har en sådan hemma om inte annat.
På kul tänkte jag skapa en feed på allas bloggar som huserar under Gökboets domän men jag tänkte att alla kanske inte ville det riktigt. Det är lätt och en bra funktion för att fånga in allas skriverier för den som nu vill det, typ som senast uppdaterat. Jag gör nog en sådan åt bara mig om inte annat, kanske vi får se.