Gårdagens kvot gick precis som den skulle!

Kors i taket får man väl säga. Nöjda och glada och faktiskt så blev det till och med ett litet husbygge åt Mannfred. KA tog mellanskivorna som är av hårdare pappvariant och monterade ihop tak, väggar och golv och så gjordes ett litet hål och Mannfredde hur lycklig som helst. Fotobevis kommer. En film togs också så det skall bli kul att höra Mannefredde. Filmsnutten skall bara konverteras först och det blir när KA får till programmet och inte nu.
Vädret är grått och +5 grader, solen skymtar inte ens. Jag jobbar hemma idag för det fanns inga bokningsbara rum och då blir det bara socialt och inget jobb för min del så då är jag flitig här kanske.

Besöket i går blev bra!

”Nisse” är inte i koma längre. Vi fick lite halvaktig information tidigare men det gjorde ingenting och förändrade inte någonting för oss. Vi for iväg och jag var ganska rädd för hur jag skulle reagera och känna och hur är man, vad gör man och många fler frågor. Vi visste ju bara om koma och orsaken till den. Det kändes så bra att komma dit och både KA och jag pratade och vi tror oss veta att vi faktiskt fick massor av respons, skratt, handtryckningar, intensiva kommunikationsförsök med både mun, ansikte och hand. En viktig sak är att det var ”Nisse” vi hälsade på, visst av en annan variant men makes no difference.
Jag ”skällde” på honom för vad fan körde han som han brukade för? Han fick en groda som ligger i en hängmatta med en bok och så symboliserar grodan ”Nisse” för både KA och mig, nu är det hans tid att (ofrivilligt visserligen) ta det lugnt och vila som han aldrig normalt tar sig tid att göra annars.Vi träffade hans fru och det kändes så bra men jag var väldigt osäker på hur man skulle vara men det liksom bara var som vi är. Jag är iaf övertygad om att ”Nisses” envishet någonstans därinne kommer att bära vägen fram till något som kommer att vara bra i framtiden. Det kändes så skönt att ha varit där och vi kommer igen.
Jag är ingen vinnare
i normala fall och detta är säkert ett stort undantag men jag har visst vunnit en iPod Shuffle på 1GB. Jag visste inte ens att det var en tävling utan jag tyckte bara fler skolelever skulle anmäla sig till före detta Klasskamrat eller vad det nu hette för att ha kontakten med sina gamla klasskompisar. Anmäl dig gärna till Stayfriends och lägg till dina gamla skolor och vill man i förlängningen så går ju kontakt att ha med klasskompisarna också eller med mig tom.
Två saker händer i dag
Plastfickor, nu är det A3:orna som är kvar och det är lite för många för från nästa lördag är det monteringen som skall göras under dryga två veckor och där födriver vi antagligen också Valborgsmäss i jakten på antal färdiga affischer. Allt skall vara klart den 2 maj och KA har tagit ledigt två veckor men eftersom vi inte visste vilka dessa två veckor skulle vara så hoppas vi att det sena beskedet inte sätter hinder i vägen för då är det katastrof.
Den andra saken som händer är att jag skall iväg me två kurskompisar på en Brasiliansk afton som börjar 16:00 med middag. Taskig tajming, jag vet men vi visste inte när fickorna skulle komma när jag anmälde mig och sedan kom fickorna och jag har velat men KA säger det är lugnt så aningen dåligt samvete har jag trots allt men det håller på i ca 4 timmar så natten finns ju kvar till fickorna för min del.
Ha en trevlig helg och se livet som att det kan upphöra i morgon så gör det som är viktigt för dig, ta vara på det du kan ta vara innan det är för sent.

Intervjun kändes väldigt bra

och där vill jag jobba! Företaget verkar ha en bra personal politik och stämningen kändes varm. Dom äter faktiskt frukost tillsammans innan arbetsdagen sätter fart på riktigt. Det är flextid så eventuellt strul med pendeltåget skulle inte spela någon roll. Mycket kundkontakter och övergripande ansvar för egen kundstock. Snabba puckar och periodvis övertid. Jag vill ha det jobbet och jag var så full av det när jag kom därifrån att hela jag bara sprudlade. Nu är inget klart ännu men jag vill ändå fast vi får se. Inom ca en vecka bör besked ges, särskilt eftersom praktikveckan måste göras och sedan skall det vara helt klart senast tisdag sista veckan och sista veckan är inte så långt bort, bara 3 veckor kvar på kursen.
Intervju 2 på det andra företaget händer nästa onsdag klockan 17 och det känns roligt att gå vidare.
Glädjen när jag kom hem
förbyttes mot stor sorg. En av våra gamla kunder som vi varit både undulatvakt och kaninvakt åt och som ofta ringde hit på vägen hem har inte hört av sig på länge. ”Bagarberta”, ”Nisse” är två smeknamn och vi har undrat men tänkt att nu har han haft för mycket att göra. Nisse är också en av mina referenser så jag har mailat honom men hörde inget ifrån honom och började undra vad, hur och varför. Tanken att ringa har jag haft länge men inte kommit till skott. Jag ringde i går och hans nummer gick till växeln och jag bara ”har Nisse slutat?”. Nejdå, Nisse har inte slutat utan är sjukskriven säger tjejen i växeln lite försiktigt och jag men oj, hur kan jag nå honom. Berättade om vilka vi var (firman) och hon kände igen och då berättade hon lite och vår Bagarberta ligger i koma sedan mitten på november efter en bilolycka på väg hem. Nisse hade alltid så himla brottomt och vi sa ofta kör försiktigt osv. Nu hjälpte inte det utan skadan är där. Vi skall hälsa på i helgen. Både KA och jag blev så ledsna och jag blev så himla förbannad på Nisse. Fan livet stinker för många och familjen, barnen, huset ja livet och dess förutsättningar för att ha ett bra liv. Vi fick mer information av en av Nisses kollegor och vad säger man.
I natt har jag sovit oroligt, KA likaså och jag är ledsen och glädjen över gårdagens intervju försvann och jag kan inte känna den alls. Makabert nog tänkte jag men vem skall jag ha som referens nu då? Jag menar vi har jobbat med Nisse i så många år, han vet hur jag är på den fronten med kundkontakter. Så blev jag förbannad på mig själv om hur kan jag tänka så när allt han är är en man i koma och familjen står där utan man och utan pappa.
Livet är skört se förfasen till att leva i dag och var rädd om det du har för man vet aldrig när det försvinner.

Huddinge men väl framme så var det Danderyd

och paniken blev ett litet faktum för det är en bit att åka till Danderyd från Huddinge. Vi kom fram ”bara” 20 minuter för sent. Spännande info och mycket att tänka på kring viktop och återbesök den 2 maj. Tänk att kanske livet blir med helt andra möjligheter ändå för fröken. Komplikationer och risker finns det med allt och den fröken föredrog i går är med flest så vi får se om tankeverksamheten gör någon skillnad fram till den 2 maj.
Kursen går framåt
och i dag skall jag på en intervju som kredithandläggare med mycket kundkontakter. Klockan 11 inne på Gävlegatan, spännande. Från förra veckans intervju kom jag med till intervju nummer två men när den blir vet jag inte ännu. Besked under dagen antar jag.
Jag orkar inte riktigt med nätet
som jag egentligen vill och en del av mig prioriterar kursen och den inspiration jag trots allt fått med mig. Känns skönt på något sätt att ha annat som måste gå före och det känns bra att jag inte måste en massa, varken med näteriet eller min egen Tankebok.
KA´s fot är bättre men inte bra, ännu.
I fredags förra veckan blev det in på akuttid igen och då sattes det in en annan sorts medicin, gammal sort men oerhört effektiv, Confortid och så även cortison, Prednisolon. Efter ca 20 minuter av medicinintaget började hans fot att liksom bubbla och värkte som bara den men positivt för något hände åt rätt håll. Kryckor erhölls också och vilken lättnad för KA att faktiskt kunna ta sig fram även om det smärtade massor.
Foten såg bedrövlig ut när vi kom till läkaren och läkaren häpnade men det var ingen infektion utan bara en inflammation vilket var bra. KA är ff sjukskriven så får vi se hur länge det tar innan han kan använda foten på jobbet en hel dag. Detta kan visst ta en tid men bättre det än att att det var permanent.
Nu åker jag snart. Mail kommer, jag försöker att fokusera på det jag måste prioritera, mig själv just nu.

Fredagsfyran v13 -05 – Upphovsrätt

Tema: Upphovsrätt
Den senaste tiden har konflikten mellan upphovsrättsföreträdarna och “piraterna” knappast undgått någon. Därför tar vi en liten “debattaktig” fredagsfyra om detta ämne.
1. Nedladdning av upphovsrättsskyddat material – är du för eller emot?
Rent moraliskt så är jag mot nedladdning men, jo där finns ett stort MEN. Det finns programmakare vars priser är helt orimliga för den lille användaren så att möjligheten att köpa vissa program är ekonomiskt omöjliga. Där ser jag det inte som stöld utan mer som civil olydnad. Sänk priserna så att fler kan köpa giltiga exempler av vad det nu månde vara så slipper dessa programmakare, musikbolag osv att folk faktiskt stjäl deras produkter.
2. Ser du någon möjlighet för branschen att återfå sitt skamfilade rykte efter Antipiratbyrån-skandalen?
Det som skedde låter som en usel amerikansk komedi, intrigen tätnar på ett ungefär. Antipiratbyran har ju misst sin trovärdighet totalt men tiden kanske rättar till detta men det lär dröja länge misstänker jag.
3. Skall det vara tillåtet att ladda ner upphovsrättsskyddat material hur som helst?
Handen på hjärtat så NEJ, jag tycker inte det utan jag känner som så att sänk priserna så att även vi vanliga fattiglappar har råd att köpa egna versioner av musi, programvara, filmer osv.
4. Handen på hjärtat: har du piratkopierade saker på din dator?
Ja det har jag och skäms gör jag ibland men inte tillräckligt för att radera det.

Som pluggande arbetssökande hinner jag inte mycket inte :)

och nu är det sängdags. Jag har suttit och filat på CV och personligt brev/intresseanmälan så att det är nästan perfekt tills i morgonbitti klockan 9 när vi skall ha en företagspresentation på ett presumtivt värdeföretag och eventuellt en intervju, det beror på vad dom tänker när dom ser oss stackare stå där och försöka se prydliga och ordentliga ut. Man vet aldrig, dom kanske skräms och absolut inte kan tänka sig en enda av oss. Roligt skall det bli ändå och om inte så en ny erfarenhet.
Lite skit är det med KA,
rättare sagt mycket för han har ofantligt ont. KA är en man av få ord och han beklagar sig aldrig och nu har han det för illa alltså. Kanske kommer vi inte att kunna åka till Österfärnebo den här gången heller pga av att KA inte kan ta sig någonstans och att smärtorna gör att han inte grejar att vara social alls utan känner bara stor frustration över situationen. Vi får se under dagen i morgon hur det verkar. Hade han kunnat äta acetylsalsylsyra (Ipren och liknande preparat fast i starkare modell) som är antiinflamatoriskt och smärtstillande så hade det gått på några dagar bara för att ta bort det värsta även om han kanske kommer att ha ett smärre h*e ända upp till en månad. Nu är det inte så eftersom KA inte tål detta preparat utan att bli alldeles kliig så han får nöja sig med Doloxene i cocktail med 1 g Alvedon 3 gånger om dagen för att överhuvudtaget orka kommunicera. vi får se vartåt detta landar.
Jag begriper heller inte hur han kunnat få detta om det inte är som en liten varningsklocka på att njurarna är lite på svaj men det får vi se när läkaren återkommer med provsvaren som togs. Akut gikt är oftast en engångsföreteelse vilket vi satsar på stenhårt att det skall vara. Oavsett vad så är KA en syn för gudarna när han försöker ta sig fram på ett ben så i morgon skall jag hämta kryckor så att han kan ta sig någonstans. Han försökte använda våra hjulförsedda datorstolar men det var ingen höjdare precis.
God natt och sov gott och, håll en tumme eller två för att företaget skall kännas rätt och att umsesidigt tycke uppstår.

Om gikt, vad pappa sade och en sak jag glömt.

Inatt hade jag ont i foten. Så ont att jag vaknade flera gånger och när jag väl vaknat så pass att jag skulle hämta värktabletter så kunde jag inte använda foten. Hustrun förbarmade sej och efter en stund kunde jag iallafall hasa mej upp. Värken började redan igår men jag ”tänkte” då inte på den. Ett samtal till vårdguiden gav vid handen att det kunde vara fråga om gikt. Internet, Google, stärkte misstanken och läkaren på vårdcentralen behövde ungefär två sekunder på sej för att bekräfta att så är fallet. Jag har vad man förr kallade ”portvinstå”. Alltnog, det kan gå över på allt emellan en vecka och en månad och kommer det inte tillbaka inom ett år så är det en engångsföreteelse.
För många år sedan
sa pappa där han stod vid köksfönstret:”Klockan är sex och tänk att det fortfarande är ljust.” Det var på våren, naturligtvis, och långt innan Sverige införde sommartid. Jag minns de orden och jag har en egen måttstock på ljusets ankomst. Eller hade, för sommartiden ställer till det en smula nuförtiden.
Så var det en sak till
jag skulle skriva men jag har glömt vad det var. Kommer väl på´t småningom.

Blodpropp trodde jag men det är inte blått

Bara inflamerat rött. Kanske är det gikt KA drabbats av och han har ett smärre h*e just nu. Det började i går morse med vansinnigt ont i stortån som han mer eller mindre nonchalerade under hela dagen och avfärdade med att han måste ha stukat något under natten. Iaf så har han knappt sovit i natt och kunde inte ens gå på foten till toan. Jag rädd och upp och ringde runt och hamnade till slut på Vårdgajden som är enda som är öppet när annat är stäng förutom 112. Enligt sjuksköterskan är det osannolikt med blodpropp utan något som heter gikt alternativt en annan akut inflamation så nu väntar vi bara på att Vårdcentralen skall öppna så KA kan få en tid.
Jag sökte iaf på gikt och det är precis som KA´s stortå och under men hur det orsakas stämmer inte riktigt in på Herr Jonsson vad vi vet, varken alkoholintag eller högt blodtryck men annat finns ju. Vi får se, det syns på blodproverna enligt webinfo jag hittat. Skönt ändå för jag var bra rädd. Det känns som fan själv men jag slipper iaf ha ont i foten.
Jag får be snällt om att få jobba hemifrån för KA kan inte ta sig till VC själv om han inte åker taxi och så roligt skall vi inte ha det. Lite skit är det för vi skall gå igenom dom värdeföretag som finns och ringa/anmäla intresse på dom som verkar intressanta.

Fredagens Så skall det låta imponerade

Rättare sagt Sara Löfgren imponerade tillsammans med Niclas Wahlgren och Anders Berglund. Tyckte andra laget var pinsamheten personifierad för där fanns inget av ge lite och dela med dig utan där togs det av Shirley Clamp. Jag trodde deltagarna fick lära sig att teamet är viktigt och att det handlar om tillsammans och inte som solist. Musikaliskt var Sara en fröjd för både örat och ögat och så leendet som smittade av sig. Så stor skillnad på personer och attityd och det lustiga blev att varken KA eller jag klarade av att lyssna på Shirleys framföranden för hon bara liksom sög ur allt roligt när hon tog sig ton.
Jag såg egentligen aldrig Fame Factory mer än sporadiskt i reklampauserna och har heller ingen aning om deltagarnas muskaliska inriktining men personligen så föll jag som en fura för en glittrande och försynt Sara. Sjunga kan hon dessutom och den musikaliska glädjen hon visade i dom låter hon sjöng var smittande.

Fredagsfyran v12 -05 – Påsk

Tema: Påsk
1. Vad finns på påskmiddagsbordet idag?
Inget särskilt då KA jobbar hela helgen, kanske en liten ostbit till en stunds mys när han väl är hemma igen. Vi fuskade och åt lite påskaktigt i går.
2. Blir det någon utomhusaktivitet i helgen?
Nej, inomhus blir det, klistra plastfickor för ett extrajobb åt en gammal kund.
3. Vad har du alltid velat göra på påsken men aldrig fått möjlighet till?
Åka iväg för en underbar skidvistelse med sol och skidåkning.
4. Vad kom först, hönan eller ägget?
Antingen det ena eller andra och för mig spelar det ingen som helst roll.