10 tröstare

Fick ett mail av Ordbankaren med önskan om att jag skulle skriva en lista med 10 låtar som jag gärna spelar när jag behöver det.
Först är det så att musik är viktig för mig och särskilt när jag är mindre glad. Oftast blir det bra fart på mig bara jag får spela lite musik som är mig. Jo, en del låtar är mig med hänsyn taget till mina rötter för det präglar mig mest och lyfter också väldigt. Knäpp?! Vem har påstått mig vara annat än det? 🙂
Detta är en blandning av mitt tyckande och kännande.

  • Simon & Garfunkel – Cecilia
  • Jamie Walters – Hold On
  • Uno Sveningsson – xxxxxx
  • Dr. Feelgood – See You Later Alligator
  • Miriam Makeba – Pata Pata
  • Them – Here Comes The Night
  • UB40 – Guns in The Ghetto
  • Clout – Substitute
  • Bert Kaempfert – African Beat
  • Lasse Tenander – Rötter

Att komma före och inte förekommas var frågan.

Vi lyckades komma före även denna gång. Om det är tack var oss själva eller att vi alltid har turen med goda människor alternativt en kombination av båda vet vi inte men det gick vägen.
Banken ställer upp och bostaden är helt säkrad tills/om bostäderna ökar i värde igen. Nu kan vi andas ut och fokusera på att leva utan något som gnager och mal precis hela tiden på den fronten åtminstone. Tänk va, en bankchef som inte vet vilka vi är och som vi aldrig tidigare varit i kontakt, och en trotjänare på banken som vet vilka vi är även om personen aldrig varit vår bankkontakt. Dom vill hjälpa oss att bli av med hela eländet men vi får då vänta tills i höst.
I morgon skrivs det papper och så var det klart för denna gång.

Sorg och glädje vandrar ofta hand i hand

och mest utan att man egentligen märker dom båda så markant. Förenklat kan man kalla det för att livet har sin gång oberoende av dig och mig och också helt oberoende på vad som händer just oss.
Lycka och underverk hos tex Ingrid, grattis och vi håller varenda tumme som finns att tillgå.

Sansat prat i går kväll med en väldigt fokuserad xxxxxx som vill och skall ordna allt tillsammans med Riita, Mias mamma. Mia kommer till Karolinska Sjukhuset den 9:e mars, dagarna efter skall gravplats bestämmas och så är dags för besök på begravningsbyrån. Någonstans är jag mer orolig för hur detta skall landa när det väl landar för xxxxxx är så full av endorfiner att hon inte har ett dugg ont i kroppen sedan beskedet kom. Ont i kroppen har hon alltid och väldigt mycket pga. hennes MS.

Mitt i allt detta skall xxxxxx in på, den sedan länge bestämda, 3 veckors rehabvistelsen på Humlegården som kör i gång kommande måndag den 5:e mars.

I dag eller senast i morgon får vi ett personligt viktigt besked om det gick vägen eller ej med att förebygga hemmet. I sammanhanget känns det ganska oviktigt samtidigt är det väldigt viktigt, framtiden är viktig.

KA har efter något års sämre och sämre mående äntligen fått en diagnos, kraftig och på begränsen till reparabel B-12 brist. Sjukskriven ett par veckor till på heltid och sedan 1 månad på halvtid. Tänk att han redan har känt skillnad i benen och mentalt vet jag att han fick en lisvskjuts för han hade börjat tro att han var knäpp.

Livet fortsätter alltså hela tiden och jag känner mig märkligt nog väldigt distanserad.

Döden är … oåterkallelig och djävligt orättvis

I går kväll var vi på R.E.A med Annica och det var väldigt trevligt och showen var bättre än bra av det vi såg. Mitt i allt vibrerar min väska, turligt nog hade jag handen på väskan och satt och skrattade tillsammans med alla andra. Fröken skriker bara så jag måste ut från Hamburger Börs för att ens kunna höra för det jag hör tror jag inte jag hör.
Jag tror att fröken måste ha missförstått och fattar noll och nada men sakta fattar jag att bästa vän dött tillsammans med brodern på väg till faderns begravning. En omkörningsolycka och döden var momentan. Det var inga fler i bilen. Jag får ut KA från salongen med stora vinkningar och snälla övriga åskådare som petar på honom och vi bara drar därifrån. KA kör men innan det måste vi hitta på bilen i garaget.
Bästa vännen har jag skällt på och bråkat på ganska mycket under åren, när dom var yngre alltså. Det har varit en kontakt som varat i över 13 år och nu finns det ingen bästa vän kvar och heller ingen jag kan bli både arg på, irriterad på, glad på och skratta med. Kvar finns en mamma utan någon förutom egna föräldrar och syster, en mamma som inte förstått – ännu.
Vi var där i natt och det enda som ville ”has” var två paket cigaretter. Fröken med sambo sov kvar och vi gick över gården hem till vårt, vårt som är där och inget saknas mer än jovisst saknar jag frökens bästa vän. Makabert började jag babbla om när dom var yngre och dumheterna dom gjorde mitt i allt i natt hemma hos henne.
Chocken landar nog snart och då finns vi där, när och om det behövs. Om är fel ord för det kommer att behövas men fan vad jag känner mig otillräcklig. Jag försökte kanalisera praktiska saker i natt men vem bryr sig om praktiska ting i sak. Det är svårt att veta vilken fot man skall stå på och en sak är säker, bara vara gäller inget annat spelar någon roll.
Skall försöka få ihop en vettig tanke mer än sammelsurium för nog fasen sjunger det i öronen tycker jag. Jodå, jag har jobbat och KA har hjälpt till så att vi snabbt kunde komma hem igen och finnas till för fröken.

BED, binge eating disorder – kanal5 20:00 i kväll

eller som det för det mesta kallas för på svenska, hetsätningsstörning är utgångspunkten på kanal5 i programmet Outsider ikväll klockan 20:00. Xxxxxxx har inte synts till i trailern men hon är med i programmet för den som vill. Tessan är aningen skeptisk för det hon ville få fram verkar inte vara med i programmet. Kanske blir programmet bra eller så blir det inte det och oavsett vad som blir är hon modig som ställde upp.
Xxxxxxx är i dag fri från BED (några år sedan) men har blivit diagnosticerad med multiple skleros, MS och har den i skov och trots detta arbetar hon som personlig assistent och ja, hon är värd alla eloger för visst har hon svårt med sin MS men vägrar den. I dom djupare undersökningarna som gjorts efter MS diagnosen har underproduktion på sköldkörteln och PCO hittats. Mot underproduktionen äter Xxxxxxx Levaxin men mot PCO finns inget i dag att göra.
Om helgens underbara liberiabarnsträff återkommer jag till, kort och gott har jag bara en sak att säga – otroligt.

Henke Penke is back in town!

(Rättat: 050731, 21:59 Allmän sinnesförvirring eller inte men jag blandade ihop dagarna helt.)
I torsdags förmiddag bestämde vi om Skansendate med Sandra och Jörgen, Bertans och Sessys päron och vi skulle bara göra oss klara så förbyttes missmodet mot nästan euforiskt glädjerus från min sida åtminstone och jag tror jag smittade någon i Haninge.
Här satt jag ganska ynklig och kände mig nedstämd (jag vet, jag är hopplös) så damp det in en kommentar på ett av korten från Hennings hejdåsession. Henke is BACK! skriver Marcus, Hennings riktiga ”pappa” och jag börjar skrattande gråta och nästan gapar åt KA att fixa fram Marcus nummer, jag måste ringa Sandra (har hela tiden velat träffa kär Henning och det har säkert också kakduvan, tillika tjurtofsen Sessy) och berätta om det underbara samtidigt som jag undrade vad som hänt och om han var okej.

Total sinnesförvirring blev det hos mig och tårarna bara rann samtidigt som jag skrattade, märklig kombination kan tyckas men inte för mig inte.

KA kom med numret och jag sansade mig (det är sant) en liiiten aning i telefon med Sandra och så ringde jag Marcus. Stackars Marcus, jag slutade aldrig fråga och ivern stod som spön i backen för träffa Henning är ingen fråga, bara ett konstaterande och då det stora NÄR? KÄNNER HAN IGEN MIG? HUR MÅR HAN? HUR SER HAN UT? osv, osv. Jag fick bilder av Henning men väntan på dessa kändes evig. Kommer att lägga ut dom men vill bara ha ett ok från Marcus först. Vi har inte setts sedan påsken 2003 när vi med stor sorg sa hejdå till Henning, situationen gjorde det ogörligt och då speciellt Hennings krig mot och med KA som stod där med söndertuggade händer/fingrar samt nacke.
Hela hjärnan fick en lätt härdsmälta kan man väl säga (jag hade ingen härdsmälta innan, bara nästan) och vi kom aldrig iväg. Var ju tvungen att dela med mig av infot till Sandra.
Nu bara väntar vi på att träffas. KA undrade om Henke kommer att säga tjena ”pappa” och så komma mot honom för gos för att i samma sekund sätta näbben i fingret. Jag har drömt mardrömmar om Henning där jag efter lång tid äntligen fick träffa honom och då högg han mig i ansiktet för att vi lämnade bort honom och han var så arg på mig. Den drömmen hade jag för flera veckor sedan och har inte med onsdagens besked att göra.
Vi får se när Marcus hör av sig eller ringer och dröjer det till måndag ringer jag igen, inte tu tal om den saken.
Jodå, vi kom iväg till Skansen men om det skriver jag senare. En underbar dag med härliga människor och så rogivande trots knatandet och Ugglaturnéen som vi hörde där vi gick.

Packad, tankad och klar?

Tja, en ren sanning med modifikation är det om inte annat. Båten går klockan 8, KA slutar 6 men skall gå tidigare. Jag måste få en annan CV klar och mailad för den skall lämnas in i morgon men då är jag på Spahotell Nådendal (yes, i morgonrock!) Jag har varit uppe sedan före 7, klev upp med KA men inte för att jag måste men orolig sömn så. Det stör mig för dom senaste nätterna har det varit så där med oroligt sovande några timmar innan radion går i gång, visst förstår jag att det är oro men varför och det gör det ännu jobbigare.
Saker som skall göras innan vi kan åka när KA kommer hem är:

  • Kattlådorna skall skuras ur
  • CV skall göras på ett annat sätt, lite mer intresseskapande
  • Mina saker skall packas (vad skall jag ha med mig?)
  • Extra fisk skall kokas
  • Tvätten hängas
  • Torr tvätt vikas
  • Mannfreds resebur göras iordning
  • Tessan skall ha nycklarna
  • och vad annat jag glömt

Varför det skall vara klart innan KA kommer hem är för att då är det mer eller mindre lite panik att åka mot Silja Terminalen i Värtan. Vi skall vara där senast 19 och på vägen skall Mannfred lämnas av till Paula.
Det skall bli så skönt att komma iväg och tack och lov för MQ erbjudandet och våra tidigare intjänade poäng och inte minst resesällskapet, kravlöst och trivsamt och lika halvgalet. Två nätter på båten och en natt på Spahotellet. Målet är morgonrock och vila och helt kravlöst. KA och jag har inga spabehandlingar på schemat även om det säkert vore skönt men där är den ekonomiska gränsen nådd. Härligt att bada i det varma vattnet och så simma ut i den kalla luften samtidigt som man är varm i vattnet. Vi gjorde en variant så att vi fick en hel dag till på hotellet och åker hem på kvällen istället för på morgonen och det tycker jag är smart. nöjd
Kursen då!
Har varit och är bra. Stackars mina kurskamrater även om jag inte är ensam om att ha munläder. Gissar att dom får ett par sköna och vilsamma dagar nu när jag är borta. Jag har blivit duktigare på att räcka upp handen men har faktiskt stora problem där. Jag vet, jag är hopplös men ibland är det svårt att inte bara komma med det man tycker, särskilt inte när det är angelägna saker. Kanske är det lite för att jag också varit så lite bland annat folk på så lång tid att jag måste få lite utlopp för saker jag känner, tycker och tänker. Jag blir bättre som sagt på handuppräckningen för varje kursdag som gått.
Första veckan handlade om att vi presenterade oss för kursens alla deltagare, vi är 14 stycken. Några har jag känt mig lite på samma nivå med och det är skönt. Mycket matnyttigt har drillats under kommunikativa former och sådant man vet men inte vet hur man skall anamma har getts lite form. Vi har haft en heldag med en bland social kompetens och hur urval kan gå till på företag.
Jag är helnöjd och har ff inga drömförväntningar utan vet att det är eget arbete och i sak endast det som gör skillnaden. Jag har kommit underfund med lite vartåt jag lutar i sak gällande jobb och lite som jag skrev innan som KA menade är nog så jag skall mentalt satsa. (Mannfred snodde just en ostbåge ur påsen, får nog gömma undan den)
Veckan i övrigt
har varit lite surfande och mest felsökningar om och om igen. Nu har jag plockat bort den automatiska länksammanställningen för utan den genereras inga fel men det tog en del dagar av testningar fram och tillbaka. Den pluginen har jag haft sedan jag startade med MT så jag begriper inte varför det helt plötsligt genererar fel. Jag menar att någonting måste ha ändrats på servern men det menar dom att så inte är fallet. Strunt sak samma, nu fungerar min del av MT (enda delen som varit feldrabbad också).
Jag klantade mig riktigt rejält så jag har fått sitta och manuellt plocka bort 1300 gästboksinlägg. Ff är det ca 40 får många men jag hittar dom inte och det gör inget. Lite roligt var det iaf att kika bakåt och jag fick skratta en del åt somligt.
Jag har inte orkat skriva vettiga kommentarer hos en kotte för felsökningen och den manuella raderingen tog all energi som jag hade efter kursdagarna. Har jag glömt något viktigt hos någon så ber jag om ursäkt för det.
KA fyller år i morgon
och Sassa på tisdag så det blir lite extra lyckat med Nådendal. Jag får passa på att gratulera Åse och Carra på 40 års dagen, Åse fyller i dag och Carra i morgon. Välkommen in i klubben TANTERNA! flin
Nej, det var visst en lista jag hade att fixa till. Jo, var det ingen som lyssnade på Karlavagnens snutt? Kommentarer? Åsikter? Den är nedladdningsbar i mp3 format.

Kursen är givande!

500 felet Internal Server Error så det enda som syns är detta inlägg på index och INTE som direktlänk. Får se när minnet utökas eller annan åtgärd tas från supportens sida. Detta kommer att synas här men det kostar ca 6 fel först.

Jag är helt slut och har också blivit ganska ordlös av allt som far runt. En dynamisk kursledare, trevliga kurskompisar som säkert tycker att jag skall hålla käften för dialogen är en stor del av en hel del kursdiskussioner och föreläsningar.

För den intresserade kommer här nu en nedladdningsbar variant av min del av Karlavagnen och det är nu i mp3 format och nedladdningsbar men den är 10mb, varsågod (borta) och god natt!

Första kursdagen gick bra!

Roligt vad det också och det kommer att bli oavsett vad det blir utav det hela. Optimalt så är ett nytt jobb målet men jag nöjer mig faktiskt med delmål som jag skrivit tidigare. Jag menar inte att jag sätter ribban lågt men jag tror mer på att få igång mig först vilket är mitt mål och resten blir liksom bara bonus för ditt är ju min egentliga strävan.

Klasskompisar, fikaraster och lunchrast samt dynamik och inte minst en dynamisk kursledare som faktiskt har egen erfarenhet även på arbetslöshetsfronten och gärna delar med sig.

Radioprogrammet Karlavagnen
som gick tidigare där det diskuterades om kvinnomisshandel har jag äntligen fått skivan på, visserligen bara delen med mig och jag tyckte faktiskt att jag lät ganska klok trots allt. För den som vill lyssna på den snutten kommer nedladdningslänken Här i CDA format, 44 byte det fungerar INTE måste göra om den men till vad vet jag inte.

Long time no write!

Webhotellstrulet gjorde sitt till och sedan försvann lusten helt och hållet och jag funderade om än det ena och än det andra och vet ff inte hur jag skall göra. Vi får la se. Jag har klottrat egna tankar och funderingar sedan januari 2001 och det är faktiskt hela 4 år av svammel men en bra sak med det att det är mitt eget svammel om inte annat.
Under veckan som gått
har jag varit mer än lagligt nojig med tanke på sjuka kära gökvänner inom loppet av bara några veckor och till råga på allt ett gökdödsfall i metallförgiftning samt efterföljande dumma kommentarer på ett forum. Mannfreds bajs har aldrig varit så väl undersökt som nu och så skall det fortsätta vara. Däremot är jag överdrivet orolig när han är lugn och verkar trött och mitt sätt kanske bara blir fel men med tanke på hur fort enterit (akut mag- tarminfektion) på fåglar kan leda till döden så får jag väl fortsätta vara överdriven ett tag tills jag liksom slappnat av. På en del gökar syns inte ett uns av symptom, inte ens trötthet utan pang bara och finns inte fågelveterinär nära så är sannolikheten stor att ingen räddning finns att få trots att allt som går att göra görs.
Kursansökningarna
är gjorda och nu är det bara att vänta och se. Jag hoppas på en av dessa mer än den andra. På tisdag skall jag på ett infomöte om den ena kursen (den jag egentligen INTE vill gå men om inget annat så vill jag gå den). Tänk hur det var när det fanns AMU Center och blev man anvisad en plats så hade man den. I dag så väljs man ut och matchas mot presumtiva arbetsgivare vilket jag egentligen tycker är bra för då är förhoppningsvis fler motiverade deltagare.
En månad kvar på organisationen och sedan är det annat som blir. Skall bli spännande förutom allt annat jag tänker och tycker. Skönt också för jag vill få mina kunskaper mer bestyrkta genom dokumentation eftersom jag ”bara” har mina kunskaper från eget företageri även om dessa kunskaper är gedigna så har jag ingen dokumentation då allt är självlärt den hårda vägen. Fast säker kan jag ju inte vara om att få gå någon av kurserna förrän senare.
Hörselcentralen
har äntligen hört av sig så att KA kan få hjälp mot tjuteriet och det dåliga hörandet. Ett problem bara, det kostar 600:- att få hjälp där. Trodde det gick under sjukvårdskostnader som ingår i högkostnadsskyddet. Hörseln är viktig och han stora problem med tjutandet och hörandet.
Hans ena axel är paj också så bokat besök på ortopeden är fixad och jag skall äntligen följa upp min asthma som inte varit undersökt på minst 7 år. Jag har bara ringt och begärt förnyat recept vid behov. Sist när jag var på närakuten fick jag lite skäll och läkaren sa att asthmans bör undersökas minst en gång per år så nu har jag tagit steget för att sköta den också. Sköta och sköta protesterar säkert några stycken med tanke på min rökning men i ärlighetens namn har min asthma bara blivit bättre med åren tro´t den som vill. Mitt bekymmer om inte annat så någon moralpredikning behöver jag INTE tack. Förresten så kan rökning skydda mot Parkinson.
Livet i övrigt
går framåt och snart har vi 25 år ”kalas”. Om exakt en vecka för 25 år sedan föddes Xxxxxxx en kall och vintrig dag i Kiruna. Gissa om jag inser att jag inte är ung längre. KA och Mannfred har gått till lokala Konsum för viss nödproviant (snus). Mannfred sitter innanför jackan så ingen får för sig att anklaga oss för djurplågeri eller liknande med tanke på att det faktiskt är ett antal minusgrader här.
Minusgraderna får mig att tänka på vännerna nere i Halland som kanske ännu inte fått varken el eller telefon. Tur att där finns ved och något att elda den i och en stark vedhuggare med assistent. Jag tänker på alla dom sitter där i sina hem och inget har av varken el eller telefon och kanske heller inga anhöriga eller andra som finns kring dom. Jag skulle nog bli tokig av isoleringen.
P.S. Jag har kommit upp över 3 miljoner på Pengapop och jag spelade bara en gång den dagen och det gick liksom rätt väg men allt för många timmar tog det. D.S