Kategori: Blogg100

Efter att ha varit helt utan smärtstillande och Gabapentin i ca 1,5 vecka så har jag fullt utvecklad smärta och är nästan där när jag satt och grät i oktober förra året med den stora skillnaden att jag vet, tror mig iaf veta, vad vissa symptom är.

Kroppen däremot har reagerat så att den är där den var förra året när jag till slut tog mig till läkare, varenda muskel från geniknölarna i bakhuvudet och ner mot svanken gör så satans ont på muskelvis, det är nästan så man inte får ta på mig 🙁 Muskelsmärtan är på g nedåt längs benen men inte alls farligt, iaf inte ännu.

Mina händer bränner och är väldigt onda/ömma, det är tom så att en fingertopp på höger handen svider precis som att jag skulle ha haft en brännblåsa, dom övriga fingertopparna är bara ömma, iaf än så länge. Armbågarna är så trötta och ömma men ingenting har dom där domningarna som var när det var som värst innan jag fick hjälp och mediciner

Mina fotproblem började ju med att jag helt plötsligt hade kuddar under hälarna och det kom ungefär samtidigt med den ömmande punkten vid bh-bandet. Som jag minns det reagerade jag på båda sakerna ungefär samtidigt så sedan mitten på september kom dessa saker.

Mina fötter bränner så ända in i och det är hemskt ont. Man kan likna det lite som att om man gått en hel del dag och handlat och fötterna är helt slut och brännande fast det räcker med att jag har fotsulorna lutande nedåt, dom behöver ibland inte ens luta mot marken :(. Det gör också detta om att jag skall stå och arbeta till ett omöjligt helvete men jag försöker och så säckar jag ihop för varken fötter eller rygg pallar stå och så sänker jag mitt skrivbord och försöker jobba men då börjar hela vänster sida domna från skinkan ner till tårna, jag jobbar på lite och knatar omkring och sedan höjer jag bordet och ibland klarar jag att stå riktigt länge stående.

Nu när jag sitter så pulserar det i delar av fötterna och det känns uppåt från hälarna uppåt en bit på vaderna/smalbenen.

Sedan det märkligaste av allt som jag nu är väldigt fundersam till vad det egentligen är. Den där punkten vid bh-bandet som började som en öm punkt förra året i september men nuförtiden ställer till ett rent helvete varenda satans natt och flera gånger per natt också. Smärtan den genererar sitter i ett bra tag efter att jag klivit upp och duschat och rört mig, det kan hugga bara av att jag andas, det är som knivstick och ibland som att jag har ett hemskt håll efter att ha sprungit mig halvt ihjäl. Det väcker mig flera gånger varje natt och jag måste försiktigt vända mig och göra vad jag kan för att lindra men det är näst intill omöjligt.

Det som blivit nytt, dvs som inte var innan jag började äta smärtstillande och Gabapentin är känselbortfallet i delar av ansiktet. Det är lite som när bedövningen släpper men utan att det pirrar. Det är inte hela tiden, det kommer ibland och ibland sitter det i länge och ibland bara kommer det och så är det borta. Det är på olika ställen i ansiktet, strax ovanför vänstra ögonbrynet, på högra kindbenet neråt mot käken och ibland på vänster sida precis vid underkanten av höger käke.

Oavsett vad så är det många olika saker. Delar beror på diskbråcket i C6-C7 och förträngning i kotorna ovanför C något, orkar inte kollar på pappret. Det som sitter i ryggen beror tydligen inte på det och det gäller visst också mina fötter.

Jag börjar ju få stora problem att få kroppen att hänga med på en hel arbetsdag så får jag snart inte hjälp vet jag inte vad jag gör 🙁 Vet heller inte om tröttheten som drabbat mig och gör det svårt att vara vaken en hel dag har med allt detta att göra eller inte, det har iaf blivit riktigt illa på den fronten senaste veckan 🙁

Vad gäller Pitbull så fortsätter fjäderexplosionen, kika på Gökalbumet, lägger in en liten bild från dagens fotosession 🙂 här

Inlägg 44 av 100 #blogg100