Författare: Carina

har just cyklat iväg till sin första arbetsdag. KA cykeltränade i lördags redan, en tur och retur sväng och den gick bra och fort för att vara första rejäla cykelturen på många år. Vädret är åtminstone cykelvänligt så här på morgonen. Han ringer när han har kommit fram så jag får veta att han kommit fram okej. Det blir en lång dag för honom, han slutar 18:10. Skall bli roligt att få höra hur dagen varit sedan. Min tanke är också att maten skall vara klar när herrn landar innanför dörren.
Jag skall också till jobbet men
har gott om tid på mig. Börjar 9:00 hela veckan och slutar 16:00. Åker bil idag för Mannfred är hemma ensam och det är det längsta han varit ensam sedan han flyttade in för snart 3 år sedan. Jag skall ta med Mannfred dom andra måndagar och tisdagar KA jobbar men inte idag.
Dopet var så fint i går.
Det var 3 barn som blev döpta och två av barnen var tjejer och hade Sofia som del i namnet. Prästen var virrig och svamlade ihop barnens namn så jag tänkte en del tankar. Sedan förklarade prästen att han försovit sig så hela dagen blev fel. När det var dags att döpa barnen blev namnen helt rätt. Inga ljudliga protester hördes heller från barnen, inte ens när deras små huvuden blev blöta. Det finns foton och videofilm från tillfället men KA tar nog sin lilla tid på sig, Mr. Fotomaster.
Tänkte på KA´s grekiska kråkor i hans Centrifug. För att en del skall förstås så är det bra att ha läst min del först eller åtminstone efteråt. Han är så min älskade man. Usch så jag känner mig vingklippt helt plötsligt och det trots att 11 år har gått sedan vi träffades.
Presenten Sofia fick från oss var Ericssonaktier, 50 stycken. Förhoppningsvis blir dom värda något. Ett eget konto har Sofia också, banktanten sa att om det blir utdelning på aktierna så måste det finnas ett konto att sätta in återbäringen på.
Barns utsatthet och missbruk av barn
är saker som sker hela tiden och mer och mer sofistikerat. Barn är sköra människor och behöver vårdas för att växa upp och bli vår nästa fina generation. Barn utsatta för oerhörda trauman blir aldrig hela även om det ibland kan verka så. Sverige är inte ett perfekt land att leva i men än så länge så finns det lite mer omsorg kring våra barn även om en hel del barn tvingas till nästan omänskliga saker, särskilt av myndigheter.
En sak jag inte ”tror” finns här ännu är detta. Vi har ett ansvar även där för det är inte ”bara” Kambodjanska män som köper utan det är vi från Västvärden som är storkonsumenter av barn och befrämjar skövlingen av det finaste vi har. Vi skapar en oerhört oempatiskt värld att leva i genom att missbruka mänskligheten.
Exploatering av barn förekommer även här men det är fortfarande tabubelagt och sker inte alls på det vis som i artikeln ovan tex.
Nu skall jag göra lite nytta.
KA ringde och han är framme och har parkerat sin cykel. Skönt då behöver jag inte vara orolig.
Var rädd om dig och ditt. Tills vi läses igen!

när man går på en trottoar är inte roligt. Gisses vad ont jag har, både på höger och vänster sida och mest på båda armarna. Det är synd om mig tycker jag. Jag vet inte ens hur det gick till egentligen utan helt plötsligt så låg jag där. Jag skulle in på Pressbyrån i Sundbyberg under tiden jag väntade på pendeltåget. Vet inte men mina egna fötter måste ha lagt krokben för mig för fallet var verkligt. Jag tog emot mig med armarna och axlarna på något mystiskt sätt. Båda armarna känns som att dom gått igenom en ångvält och färgerna talar sitt tydliga språk. Båda knäna fick sig en redig smäll även om det vänstra är ondare och tjockare än det högra.
Jo, jag tycker synd om mig vädigt mycket faktiskt men vet att det kommer att gå över om några dagar, hoppas jag. Det körde till i bakhuvudet också även om jag just nu inte känner av något där. Min slutsats är att det är livsfarligt att gå oavsett vart promenaden tar en.
Trots min slutsats
skall vi gå i dag också, inne i stan. Det är Restaurangernas Dag och det brukar finnas gott att tugga på och kanske något gott att dricka till, vi får se, plånboken är lite väl tom men, men. Vi tar pendeltåget in till stan och sedan rör vi oss kring Kungsträdgården för det är där det händer. Mannfred skall med och det trivs han med. Lyckligare gök får vi nog leta efter. Så fort selen kommer fram vet han att det är utomhus som gäller.
Nu skall jag
göra mig klar så att vi strax kan dra i väg. Ha en fin dag och gör det bästa utav den!

även om det ännu ej är någon helgdag. Det skall bli det om två år. Förhoppningsvis blir det lika engagerat som i Norge på 17 mai. Med lika engagerat menar jag inte hela Norges engagemang men kanske medborgarnas för att vara stolt över sitt land är något fint oavsett gul, vit, blå, grön eller vad man nu har för färg. Färgen har egentligen inget med ursprunget att göra heller för jag är lika mycket utlänning som en mörk afrikan trots att jag ser ut som vilken svensk som helst.
Stolthet är en fin egenskap och en sak jag önskar att människor kan både visa och också vara över saker och ting. Stolthet har ingenting med egoism att göra heller som många både säger, tycker och visar. Att kunna känna sig stolt över det man står för eller åstadkommer, oavsett vad det är, är en sak vi alla borde träna mer på. Stolthet är också ett sätt att kunna känna tilfredsställelse. Stolthet är inte något fult utan något fint. Var stolt över den du är, ditt ursprung, det du åstadkommer och det du står för och inte minst tyck om dig för alla dessa saker. Du är alltid unik och ingen är som du.
Skolavslutningarna avlöser varandra
och jag tänker mycket på kvälls- och nattscenerna som föräldrar sällan bevittnar. Antingen för att föräldrar inget vet (har jag svårt att se) eller för att föräldrar inte vill. Att engagera sig i ens barn är en del i föräldraskapet och att blunda för baksidan av det är fel och absolut inte en del i föräldraskap. Ta reda på vad din tonåring gör och se till att du faktiskt är medveten om orsak och verkan. Blunda inte för det som kan tänkas vara jobbigt utan visa att du bryr dig hela vägen. Låtsas inte om att andra håller reda på din tonåring utan gör det själv även om du i din tonårings ögon anses som en imbecill som inte fattar ett dugg. Visa att du inte glömt hur det är att vara tonåring och var engagerad. En liten sak till, snoka inte men bry dig, det är två helt olika saker.
Ledig? Nej! En senare dag? Ja!
Jag har ännu inte fått nycklar men jag skall få. Jag kommer alltså inte in mer än till kontoret och det hjälper inte mig det minsta så jag väntar snällt på att bli uppringd. Då sätter jag mig på pendeln och åker till jobbet.
Fröken ringde också och vi skall göra en snabbvisit hos henne innan jag åker. Kanske har jag inte skrivit det men hon och pojkvännen har nu flyttat in i en 3:a i 2 längor bakom oss. Det blir nog bra med tiden, allt behöver nötas in och två individer behöver träna tillsammans för att kunna mötas på lika villkor. Lite roligt är det också faktiskt för livet rör på sig, alltid.
Vi har också gjort en
liten annorlunda sak till fröken Sofias dop på måndag. Det är ingen tradotionell doppresent och kanske kan den bli en riktig grundplåt till framtiden. Mer skriver jag inte för jag vet att hennes kära pappa läser här ibland :).
Var rädd om dig idag och andra dagar. Tills vi läses igen!

den underbara man han är. I morse gjorde han iordning en liten matsäck till mig och stoppade ner en smörgås, ett äpple, mjölk i en flaska och så några sockerbitar i en påse. KA grejade även väskan där dessa saker fick plats så jag åkte med två väskor. Jag fick skjuts till pendeltåget också vilket förkortade min restid en del.
Arbetsdagen gick bra
även om planeringen uteblev men annat gjordes istället. Rörigt som attan var det vilket kanske inte är annat att vänta och mestadelen av tiden gick åt att lyssna på bl.a. turkiska språket. Annat lyssnade jag på också och så visade jag lite finesser med datorn och bl.a. faxmöjligheterna direkt från datorn. Skrev en beställning och en offert också med min gamla dator så den kändes bekant.
Vi drack kaffe också och då diskuterades massor kring, om och hur det är tänkt att bli framåt. Det verkar som att det kan bli något av allt även om det lär dröja innan ruljansen riktigt kommer igång. En del privatpersoner har redan beställt varor och det kommer fler. Vad är det företaget säljer? Kakel, klinker, mosaik, marmor, fix och fog. Det kommer att utökas med vitvaror till hus och hem också. Företaget har en bra bas att stå på både vad gäller kvalitet direkt från Turkiet) och priser så vill du köpa något hör av dig.
Dagen blev nästan en full en även om det varken blev lunch eller smörgåsen jag hade med mig. I morgon skall jag komma samma tid och då blir det förhoppningsvis lugnare så att vi kan planera lite. Jag måste lägga upp saker och ting i SPCS också så att det finns en grund även där. Det blir enkelt med det mesta eftersom SPCS Administration, löneprogrammet Windows Lön och mina dokumentmallar är där redan.
En internetanslutning skall beställas också så då kan jag kanske ta en tjuvrunda någon gång men det blir minimalt. På sikt är det också tänkt att jag skall presentera företaget och sälja in tanken på en presumtiv ny inköpskanal. Det känns just nu bra men vi får se. Jag vågar fortfarande inte riktigt tro på idéen som sådan förrän jag ser hur det går.
Hem kom jag tidigt
och vi har nu druckit kaffe på balkongen. KA har grejat mer med vårt kök medans jag var borta och gissa vad som ”hittats” i både medicinväg (hängde i en påse bakom en annan påse), ugnsrengöring på burk, tejp och allt annat möjligt och omöjligt. Det blir väldigt fint iaf. En sak är säker och det är alla värmeljus jag envisats med att köpa varje gång det varit erbjudande eller vi varit på IKEA (storpack) kommer jag att få elda på länge. Det är hur mycket som helst trots att jag de senaste åren inte köpt några. KA har protesterat å det starkaste varje gång jag tänkt köpa och jag förstår honom väl.
Semester har vi pratat om
också och det kommer inte att gå vad gäller dagar. Kanske kan vi ta en komprimerad resa söderöver om vi sticker tisdag kväll, direkt efter att KA´s arbetsdag tagit slut, och kommer hem söndag kväll. Inte många dagar och vi skulle noga behöva vila efteråt men tänk om det kan gå. Komprimerat som attan blir det men vi behöver det och vill det. Det blir några hållplatser som är viktiga för oss. KA´s jobb som är 50% är måndagar och tisdagar och ledsagardelen planeras tillsammans med brukarna så där går det att styra en del också (tror vi iaf).
Skulle det visa sig att vi inte kommer iväg så kanske det går att göra tvärtom. Att vi får besök istället om nu saker går i lås.
Nu tänker jag
bidra med hemgöromål så jag återkommer sedan eller något åt det hållet 🙂

och vi börjar med möte för att planera hur det är tänkt att fungera. Gårdagen blev inget jobb alls så den fördrev vi båda vilsamt.
För övrigt är vädret grått
och regnet ser ut att falla vilken minut som helst.
Vi hörs, vi läses och vi URL´as later!

Jag vet inte om jag vill kalla det för arbetsdag precis men på jobbet var jag iaf, hela 1,5 timmar 🙂 Golven i kontorsutrymmena håller på att kaklas så det gick inte att vara där. Gjorde iordning momsrapporten för juni, pratade och bestämde om hur det skulle bli i morgon golven är klara. Får se om ”chefen” ringer mig som överenskommet eller om han glömmer bort så jag får ringa själv. I morgon skall jag iaf lära mig lite om vad materialet är, vad alla sakerna heter och lite kring tillverkningen av produkterna som säljs.
Dagens bästa är iaf KA, igen!
Han har gjort det igen. Ringde på ett jobb, som han blev tipsad av från AF, i morse och skulle komma dit klockan 15. Gissa vem som hade jobb när han gick därifrån?! Jo, Kallemannen hade jobb och börjar där på tisdag (måndag är en röd dag). Det är arbete 2 långa dagar i veckan, måndagar och tisdagar. Antal timmar = 50%´s tjänst så nu är han uppe i totalt 75% i timmar. Återstår bara en liten del till så är han uppe i full tid. Detta jobb är ”bara” under sommaren (31 augusti), eventuellt tom 31 oktober. Stora möjligheter till fulltid till hösten så det blir nog väldigt bra allting.
Jag frågade vad lönen blev och det hade han inte ens frågat efter. Det är Kallemannen i ett nötskal :D. Han ringde och frågade så nu vet vi.
Vi tog våra inga pengar
och firade med en matbit ute i solen, skålade i läsk och det känns väldigt bra. Ett orosmoln återstår dock och det är det tyngsta och faktiskt också det viktigaste men det visar sig med tiden. Vi har åtminstone kohandlingsvapen till hands nu så vi kanske har en chans ändå.
Kort om mycket och litet på samma gång. Tills en annan dag!

och hela jag protesterar hejvilt. Hela natten har jag protesterat i olika drömmar och kroppen kändes lite som att den gått igenom en smärre ångvält. Det hör väl till. Vilken tid jag börjar i morogn vet jag inte ännu men det får jag förhoppningsvis samtal om under dagen. Det kommer inte att bli hela dagar i början och det passar mig alldeles utmärkt så att jag får köra igång sakta. Knopp och kropp har ff inte riktigt kommit ikapp med saker och ting men det går sakta framåt.
Vädret är nästan perfekt
med aningen för många moln men solen är envis och det behövs. Annars är här intet nytt mer än att Kallemannen fortsätter sitt fixande och jag hejar på ;).
That´s all for now!

på flera olika sätt även om jag inte ansåg mig tillhöra de flitigas skara precis. Några knop gjorde jag men knappast några snabba sådana. Att det var en helgdag var inget vi gjorde någon stor affär av alls även om vi åt lite gott på kvällen, Tacos.
Vädret var av den blandade sorten
även om det inte regnade under dagen. Solen kikade inte riktigt fram förrän på kvällen och då var balkongen inget att sitta på. KA grejade en massa med vårt förråd och hittade fler nötter och rester av mössens framfart. Bl.a. en av hans egna stövlar som var full i musskräpsrester.
Mitt bidrag hemma var inget att hurra för för mitt jag gick till stora delar åt att vara förbannad på fröken och hennes oerhörda empatiska förmåga. Hon har empatisk förmåga men inte när det gäller varken mig eller KA utan bara när det gäller alla andra och särskilt henne själv. Svårt att förklara något utan att veckla in mig för mycket i röran så jag avstår.
Frökens pojkvän har köpt sig en bostad i huset bakom vårt och flytten går av stapeln idag och under helgen. Tanken är att paret skall bli sambos. Jag önskar att saker vore annorlunda för då kanske även vi skulle kunna glädjas åt det men, men… Kanske kommer det senare, vi får se vad som händer och fötter.
En skräcklig sak jag
glömt att skriva om och hur jag kunde glömma det vet jag inte riktigt för det kunde ha slutat riktigt illa. När jag kokade köttsoppan häromdagen så vet både KA och jag att Mannfred är viktigt att hålla koll på. Det gjorde jag när jag stod där vid spisen och vips kom det en liten Mannfred flygande med siktet inställt på MAT. Innehållet till soppan fanns i en stor och hög kastrull. Iaf så reagerade jag med att hålla över mina händer så gott det gick över soppan men det räckte inte riktigt till. Mannfred hamnade mellan mina båda händer och gled ner mot soppan. Jag vräkte upp händerna, besticken jag höll i och Mannfred och allt for i golvet, inklusive köttet jag hade gaffeln i.
Skrek gjorde jag också och kände att nej nu djävlar, inte det också. Snabbt som attan kom KA och lyfte upp Mannfred som gick omkring lätt skräckslagen på golvet. Någon liten krabat med en helt otrolig tur är vad som kan sammanfatta hela händelsen för han var inte ens blöt på fötterna och hade alltså inte ens nuddat soppan. Vilken tur och gisses vad dåligt jag mådde för det var så nära, så nära.
Jag begriper inte riktigt Mannfreds envishet att komma flygande mot spisen hela tiden för han har bränt sig på fötterna riktigt rejält en gång redan. Bara det borde få honom att förstå att spisen är farlig och kan göra rejält ont. Kanske är det så att hans namn inte är för inget, rättare hans skämtsamma mellannamn, Mannfred ”bin Laden” Jonsson.
En annan liten, fast betydligt roligare, Mannfredgrej är att när han är ute på balkongen i den större buren. Då har en skata varit väldigt intresserad under de sista dagarna. Skatan har tom hoppat upp på buren och suttit och riktigt studerat Mannfred eller kanske bara de attraktiva fröna. Det är en ung skata och den är inte särskilt rädd av sig heller för vi har kunnat stå och kika på den om vi hållit oss lite på avstånd. Mannfred har glatt visslat vidare även om det varit lite väl läskigt mellan de närgånga besöken.
Nu tänker jag bidra lite
här hemma så jag återkommer senare. En liten parantes också och det är så att om någon vill läsa KA´s så går det bra att maila mig genom att antingen klicka på mitt namn nedan eller skriva i forumläret på hans eller min sida.
Ha en fin dag!

och nu är det onsdag och i morgon är det Kristi Himmel (vilket ingen av oss hade en aning om) och då är arbetsveckan i princip slut. Jobbsökeriet fortsätter och går framåt även om inget riktigt spännande hänt för min del ännu men jag tror att det kommer.
KA däremot har blivit ledsagare och börjar så snart registerutdragen (bra att den brottsliga banan kollas upp för arbete med människor som hamnar i beroendeställning kräver faktiskt en ansvarsfull person) kommit. Nu gäller det bara att komplettera upp med andra vårduppdrag/utbildning genom AF. KA får berätta mer om jobbet för det är hans. En sak dock, gissa om han var full av det när han kom hem igår och gissa om han känner sig glad nu. Lönen är inte heller något att hurra för och människorarbete handlar inte om pengar utan om engagemang i människan. Visst måste lönerna höjas för personal inom vården och lönerna är för låga men var syftet med ett jobb att bli stad i kassan så finns det andra yrken att välja på än människovårdande yrken.
Vi fick besök idag
från City Mail där vi fick en liten present och en fin bukett blommor. Presenten är något jag ”tjajat” (skämtat om) om under en lång tid. Vi fick kramar också. Känns skönt att ändå kunna bjudas på något för det betyder något för oss att vi ändå var speciella. Vi var inga stora distributörer men vi var goda sådana istället. KA hade en egenhändigt skapad följesedel med bla Henning rabatt osv. Många på City Mail har fått sig ett gott skratt när vi skickat följesedlar och också när dom hört Gökarna Jonsson i bakgrunden. Gökarna har också fått sina mutor, Henke tandborstar och Mannfred en ”makarell” eller två.
Presenten är ett presentkort på Strömma Kanalbolaget och det sitter inte fel alls. Kanske kan vi ta oss en sväng i sommar ändå för egen råd har vi inte. Kändes väldigt roligt och Anette med kollegor är vi glada för att vi lärt känna.
Nu har även jag fått
min handlingsplan upplagd men som med KA så söker vi jobb själva och hör av oss om det är något eller bara talar om att det går si eller så. Skönt att vår AF kontakt ser att vi ”kan själv”. KA fick ett litet tips också om ett korttidsjobb här i området som inte finns med i varken tidning eller på nätet. Han ringer på måndag så får vi se. Det gällde 2-3 dagar per vecka nu under sommaren.
Datorn jag använder nu är
KA´s gamla arbetsdator som vi får köpa själva när allt är klart. Den fungerar än så länge iaf. Min gamla är med i nätverket så alla filer finns där vilket känns lugnt och tryggt. Med router och bredband fungerar inte surfandet smärtfritt utan nätet klipps av ofta. Routern har en inbyggd brandvägg men bristen på fast utgående ip och inga DNS´er gör sitt till. När allt är överfört till min dator så sätter vi in 3Com hubben istället för den hakar inte upp sig på varken ipadresser eller annat.
Vi skall dricka lite kaffe
på balkongen och njuta av det soliga därute. Mannfred är redan helnöjd och har suttit och pratat och visslat vädret sin eloge därute i buren.
En liten sak men ack så väsentlig. Fy f*n vad vi är trötta nu, båda två. Orken har rymt och den energin vi hade är som bortblåst. Hoppas jag har piggnat på mig till måndag för då skall jag ju börja jobba.
Till en annan gång 😉