Författare: Carina

får man väl skriva även om det för vår del del kunde ha varit gladare. Ingen lön förrän på måndag, 18 kronor på kontot. Hela kroppen reagerade för det är tommare än tomt och lite sill och potatis hade varit gott och gärna en jordgubbe eller två.

När väl insikten lagt sig och kroppens värsta reaktioner gett med sig fanns bara tröttheten kvar. Kändes aningen motsägelsefullt att önska trevlig Midsommar när jag gick från jobbet. Kände bara avogt med vad och med vem men jag log.

Det regnade åtminstone inte när jag gick till stationen även om det gråa passade ihop med humöret. Man får se det så här, det är ledigt och det är skönt. Ja ledigt för mig men KA jobbar.

Jag skall inte klaga egentligen men det kändes inte så lite besviket. Vi våldgästar fröken med pojkvän några timmar tillsammans med Riitta efter att KA slutat sitt pass i eftermiddag. Det skall bli extra trevligt att äta god mat i trevligt sällskap där en mage har fått lite andra former 🙂

Ingen nattvandring med Farsor och Morsor på stan i helgen, det finns knappast några ungdomar ute på stan denna helg. Behoven finns istället ute på skärgårdsöarna, tyvärr. Nästa helg skall vi ut och gå och då blir det tredje gången (vi gick förra fredagen) och vi borde ha kvalificerat oss till att få på oss jackorna igen.

Jag önskar innerligt att dom vuxna som nu tar sig en nubbe eller dylikt tänker till en extra gång för när fyllan kommer in försvinner ofta det roliga med en helg som Midsommar borde vara. Inte sällan är det barnen som får betala. Jag hoppas också att om du ser eller hör något inte väljer att blunda för du kan göra en skillnad där andra far illa.

Det jag skrivit kring mina tankar om pedofiler (uppdaterat 2007-06-22 10:05) har inte försvunnit men jag kom av mig och nu redigerar jag det och skall snart lägga ut det.

P.S. Bananasplitt och ett glas vitt vin är faktiskt en väldigt god kombination. D.S

(Detta började jag skriva på för några veckor sedan men det blev bara liggande)

Så tänkte jag förr för jag ansåg inte att dom hade existensberättigande. Inte en tanke hade jag på att en pedofil faktiskt är en människa och att pedofilen inte valt sin sexuella läggning. Jag kan förstå den första rationella tanken att bränna på bål men om man tänker en liten sekund till finns det mer än så att faktiskt bry sig om. En sexuell läggning är inte självvald utan man föds så, åtminstone så långt vetenskapen vet idag.

Pedofilföraktet skiljer sig inte mycket från det förakt som rådde och faktiskt fortfarande (på många håll i världen och ävenså i Sverige) råder gentemot homosexuella, särskilt männen. Många dömer ofta också manliga homosexuella och misstänkliggör dessa män som påstådda pedofiler. En manlig homosexuell har inget med pedofili att göra. Manliga homosexuell gillar män och det har ingenting med övergrepp mot barn att göra.

Jag läste aldrig sidan det diskuterades om men jag läste en hel del bloggar och reagerade starkt på lynchmobben och den totala glömskan av att det är en människa bakom den sexuella läggningen, inte en sak. Det är inte många pedofiler som utagerar sin sexuella läggning men dom behöver kunna möta andra i samma sits för att förhoppningsvis få hjälp i att hantera sin läggning och inte gå över gränsen. I att möta andra menar jag inte för att bejaka sin sexuella läggning utan att hindra den i sin linda.

Det är något av det vidrigaste som finns där en pedofil utsatt barn för övergrepp så vem sjutton vågar säga att dom är pedofiler? Det är enormt stora skillnader i att vara pedofil och att agera ut den läggningen. Vore jag pedofil skulle jag inte säga det till någon om jag inte hade andra jag kunde prata med som befann sig i samma sits. Gränsen är hårfin i vad som är accepterat och inte accepterat.

Övergrepp mot barn är ALDRIG okej. Att försköna det hela med påståenden att barn gillar det är att förneka det faktum att barn generellt förlitar sig på vuxna. Ett barn är alltid i beroendeställning gentemot en vuxen och kan verka gilla både det ena och det andra, särskilt för att bli omtyckt, känna trygghet, få en kram osv, osv. Övergrepp mot barn har ingen fast magisk gräns som är svart eller vit, det kan vara allt ifrån fotografier till faktiska sexuella handlingar.

En pedofil behöver tillgång till förebyggande vård för att förhoppningsvis aldrig bli en utagerande pedofil. Många pedofiler vet med sig att det är fel och för somliga räcker det som broms i förverkligandet. Jag ser pedofili som en sjukdom som likt andra former av missbrukssjukdomar behöver verktyg för att bemästras. Det viktigaste där ser jag att en pedofil måste ha insikt och för att få denna insikt är vård en väg att gå.

En liten onödig parantes kanske, en pedofil är inte alltid en man, det finns kvinnor som är pedofiler – glöm inte det.

Jag har ingen lösning på problemet med pedofili eller hur man bäst skyddar våra barn jag tror bara inte att varken lynchning eller kastration av pedofiler löser problemet. Vad gäller frågan om yttrandefrihet så kan jag inte se att befrämjandet/berättigandet av sexuella övergrepp mot barn handlar om yttrandefrihet. Att skriva om pedofili i sak och kanske föra en saklig diskussion kring hur man motverkar utagerande pedofiler är en sak men att skriva förskönande omskrivningar för att göra det okej att bejaka sin pedofila läggning ser jag som uppmaning till brott.

Läs vad Tonårsmorsan skrev om det hela.

Först måste jag skriva att jag hittade detta när jag letade efter ett företag i Norge och så råkade jag hamna på sidan Underholdning.no Jag har frågat om jag fick "stjäla" men inte fått svar och det verkar som att sidan gått i träda. Har någon något emot det så får någon säga till. Bara för sakens skull så är jag inte duktig på att skriva norska, jag har bara gått i åttan i norsk skola, men läsa och prata är inga som helst problem.

För den som inte kan norska kanske det inte är särskilt roligt men både Tessan, KA och jag garvade som bara den och KA är svensk men drillad av mig.

"Tvilsomme bedrifter og produkter

                     

Hvem i huleste er det som frivillig vasker tallerkener, glass og bestikk med et uidentifiserbart middel kalt Euro-Tiss? Vi bare spør av ren nysgjerrighet. Selv semi-anonyme alkoholikere med stinkende joggesko av merket Alkis må forstå at det ikke er å foretrekke. Vi er derimot litt mer usikre på oppvaskmiddel-preferansene til leserne av den islandske avisa Sosialurin. Men nok om oppvask. Golfsesongen er her, og Underholdning.no vil komme med en anbefaling av et golfhotell der i alle fall de fleste av våre mannlige lesere vil trives: Grand Hotel Pupp i Carlsbad i Tsjekkia er stedet! Imidlertid er det lite som tyder på at elever og lærere ved danske Bøgballe Friskole er i målgruppen til Grand Pupp. Muligens vil de sette større pris på en ekskursjon til Kuk Electronics hovedkvarter i sveitsiske Appenzell? Ikke vet vi…"

Continue reading

blev det. Roligt var det att se "gamlingarna" (Farsor och Morsor från när vi gick). Många ungdomar och rätt god stämning gjorde att läget kändes rätt så lugnt. Någon enstaka mindre incident men annars lugnt.

Det blev en hel del gående och det känns men mest i fötterna, får ser hur det blir i morgon bitti (rättare sagt, senare idag. Kom hem strax efter 03:00) Motion helt klart. Samling 19:30 och avslut efter 02:00, en helkväll med andra ord.

Sängen ropar på mig och jag på den. Det var bara skönt att ta en kopp kaffe, dricka vatten och kika runt lite på webben.

God natt!

Ikväll blir det nattmangling som börjar 19:30. Får se hur länge vi har fötter och höfter att knata omkring med tanke på att det är typ hundra år sedan sist. 1994 eller 1995 var det och f*n minns när det var. Vi är färskingar så vi börjar som sådana. Några av dom "gamla" är kvar och det skall dessutom bli roligt att träffa dom.

En skolavslutning från då när vi var aktiva höll vi stånd till ca 4 snåret på morgonen men det var då det. Då var det mycket på Djrugården nu är det helt annorlunda. Vi kan inget om hur det funkar därute nu men får lära oss.

Är du intresserad av hur våra ungdomar har det och kan tänka dig att vandra ute på stan där det händer så kontakta Farsor och Morsor på stan.

det var kul, nu är det sängen som gäller.

God natt!

är vi och nu väntas det bara. Pälsbollarna är redan på plats på lyxhotellet. Det skall tydligen regna nere i Göteborg i morgon och det passar väldigt bra med klänning och sommarsandaletter fast "paraflax" finns ju också att tillgå.

Hm, konstigt KA´s kostymbyxor hade krympt en aning, det måste vara ett väldigt konstigt märke 🙂 Det var runt midjan, resten sitter perfekt. Själv har jag ett par väldigt gamla men effektiva gördeltrosor (man har utanpå sina vanliga) så att jag kan se ut som folk i morgon.

Smaka på Stockholm vankas runt hörnet och om säger om det inte regnar på söndag och vi är hemma i vettig tid på lördag så skall vi dit för söndag är enda tillfället vi kan tillsammans. KA jobbar både tisdag och onsdag när jag kan.

Have a nice rest of the week

och särskilt dom mammor som inte längre har någon som kan gratta dom på sin dag.

Tänker på Mias mamma Riitta och andra mammor i samma situation, där inga barn finns kvar, eller Tuija, där några barn finns kvar. Inte att förglömma mammor som förlorat sina små innan det var dags för dom att komma till världen. För föräldrar som förlorat barn (födda eller ofödda) blir sådana här dagar särskilt svåra om dagen i sig ens tillåts att finnas.

Oavsett hur förlusten har uppstått och ålder på barnet skall barn inte dö före sina föräldrar, naturen är så att gammal går först. En sådan förlust är oftast en naturlig process och därför något många som gått igenom en sådan förlust "lättare" kan förlika sig med och kanske också leva med. Min älskade Mormor

Jag inbillar mig också att när svårt sjuka barn dör är det också en mer hanterbar förlust, dvs det är mer logiskt när allt annat är uttömt, när sjukvården gjort sitt och inget mer kan göras, barnet har det svårt och det som återstår är lindrig innan det är dags att säga adjö. Jag vill tro att dom föräldrarna, nära anhöriga, under resan dit får en chans och verktyg att kunna hantera döden när det oundvikligen kommer. Kanske läker dessa föräldrar i sorgeprocessen som pågår under tiden det svårt sjuka barnet lever. Jag menar läka med att man får förlika sig med det oundvikliga, man får en chans att ta tillvara på det som alls är möjligt så att när döden kommer kanske har en bas att börja ifrån för att kunna fortsätta leva med eller utan andra barn.

Det omvända är svårare för mig att försöka förstå, alltså barn som förlorat en eller flera föräldrar. Hur gör dom när deras kompisar, klasskamrater osv grejar i skolan, på dagis eller liknande för att fixa något åt mamma eller pappa? Ett helt annat ämne som jag är tacksam över att inte ha erfarenhet av och inget att fördjupa mig i idag.

Grattis alla mammor och låt dagen vara din hur du än gör den din.