Månad: maj 2006

Understundom tager jag mej inte en genever utan känner jag mej nöjd. Understundom känner jag en inre styrka som jag inte känt tidigare. Den kommer över mej rätt som det är och jag försöker ta den till vara och bygga vidare på den. Inget är gratis så jag kan inte luta mej bakåt och tro att känslan förblir permanent. Det är inte att tro den finns kvar utan att jag får jobba för den.

Det var 1994 och Kristi Himmelfärdsdag – en torsdag och om några timmar skulle vi gifta oss. Klockan 9 denna dag för 12 år sedan skulle jag in till vår dåvarande granne Lotta som dagen till ära skulle fixa mitt hår (hon var och är hårfrisörska). Natten hade varit alltför kort och så sov KA och jag på köksgolvet på en enkelsängsmadrass för lägenheten var full av föräldrar och syskon samt några barn.

Jag var inte ett dugg nervös men det slog mig senare när vi kom fram till kyrkan och jag väntade på att Helge skulle föra mig fram i kyrkgången. Just då slog det mig och knärna vek sig nästan. Helge hade ett fast grepp om min högra arm och jag andades psykoprofilax hela vägen fram och gifta blev både KA och jag, tänk va!

Fler familjefoton i allsköns röra finns i Gökalbumet

Jag har läst, tänkt och kan för mitt liv inte acceptera ens tanken på vad som har skett med Bobby och många andra liknande Bobby. Jag har svårt att ta till mig den totala avsaknaden av vad som verkar vara känslor när mamman berättar vad som hänt, det är precis som att hon berättar utifrån sig själv på något vis, som om hon vore avstängd.
Jag har läst böckerna om Dave Peltzer som Dave skrivit själv, Bobby kommer aldrig att kunna skriva något själv för han finns inte längre i livet. Människor är vidriga och vi är människor, vi måste reagera mer, bry oss om mer och faktiskt, hemska tanke, lägga oss i mer och det gäller både barn och vuxna när vi får en känsla av att något är fel, låt det inte stanna vid bara den känslan bry dig om gör lite till.
Vendettabettan har satt igång en säkerhetsgrej för barnen. Det kostar inget att engagera sig men utan engagemang blir kostnaden enorm. Tycker symboliken med säkerhetsnålar var suveränt och ganska logiskt när jag läste hur hon hade tänkt med nålarna.
Så lille Shaun då som verkligen har hamnat i kläm, där måste myndigheterna sätta stopp, det är helt sjukt att det går att dömma ett sådant domslut som strider mot det uppenbara. Det känns som att engagemang á la Kimberley behövs igen. Det var år 2000 Kimberley blev ett namn i var mans mun.

men så är det och läse-/kommentarskretsen den krymper snabbt om vi nu räknar bort spammarna och robotbesökarna som tar vad dom vill ha 🙂 trodde dom.
Inget nytt under solen egentligen mer än att kär make faktiskt har uppdaterat, kors i taket. Synd har det varit om honom och nu syns det mer i färgskalan att något hänt för det mesta av svullnaden har gått ner. 3 titanskruvar har han numera i käken och det var en väldigt spak make jag gick och hämtade på käkkirurgen på Karolinska Sjukhuset. I går morse såg han ut som att han varit på skönhetsoperation och förstorat både läppar och vänstra kinden och i dag har svullnaden gått ner en aning och istället syns ett ordentligt blåmärke under vänstra ögat.
Helgen blev en solig sådan och jag bidrog inte något egentligen mer än egen vila men jag har förhoppningen att med några lugna veckor med mental ro så kommer även jag med energi och geist åter för jag saknar mig själv på den fronten faktiskt. Just nu är jag bara så dödstrött och det beror antagligen på allt som varit och en del som är och så har allergin slagit till med god kraft och det tar all ork det också. Dubbla doser tabletter, kli i ögonen, stick i näsan och fan och hans moster hela tiden.

Det är inte bara på himlen som molnen lättar. Jag inser nu hur bekymrad jag varit för skruvarna. Tre stycken. Titta på bilden. Det ljusgula är tandben, det rosa/lila är tandkött, fixtur är skruv, distans är något som skruvas på senare och på den skall nya tanden sitta. Skruven är inte liten. I mitt fall borrades och skruvades det in tre stycken efter det att tandköttet skrapats loss från tandbenet. Fy f—n! Men nu är det gjort och såsmåningom försvinner svullnader och värk.

Bilden är lånad från Tandläkargruppens hemsida. Tack för lånet!

och solen skiner, kär make har en ledig helg och kanske, kanske kan vi få njuta av vädret också.
(Bara lite svammel så här innan avfärd mot arbetet) Jag ligger efter med mail men hav förståelse.

Jag behöver hjälp med att hitta var jag kan köpa billig rulltobak. Tidigare har jag fått hem tobak från Göteborg där min mamma köpt 100 gram rulltobak för ca 60:- Jag måste hitta någon tobakist, butik eller kiosk i närheten där jag kan köpa sådan tobak. Det är svensktillverkat och helt acceptabelt att rulla cigaretter på.
Nu har jag 3 paket kvar och dom räcker i 3 veckor och jo jag behöver kunna köpa fler. Kan någon tipsa mig om vart jag skall vända mig så blir jag väldigt glad. Jag vet att fabriken (eller vad det nu är som tillverkar den här sorten) säljer till ställen i Stockholm men jag vet bara inte vilka.
Jo, jag borde sluta röka istället men nu är det inte vad jag undrar över så det är inget alternativ i dagsläget åtminstone.

Jag tänkte mycket på förr när KA och jag var Farsor och Morsor på Stan (det var så vi träffades) och vi nattvandrade under helgerna hela året men särskilt mycket under lite större helger och oftast var det tråkigt nog bra fest väder som resulterade i mer fylla och mer bråk och fler hamnade på Maria Ungdom. En typisk sådan helg var just Valborg.
Målet var att dämpa, att vara vuxen men samtidigt stötta inte fördöma. Det var roligt även om det var tungt en del gånger för det var en hel del trasiga barn som inte hade något särskilt engagemang hemifrån. En del barn sökte sig till oss vuxna som inte moraliserade utan fanns där.
Jag minns flera särskilda tillfällen men ett speciellt. Det var två flickor som hade försvunnit (rymt) från en annan ort i Sverige, långt från Stockholm alltså. Det var under Vattenfestivalen och det kryllade av folk precis överallt. Det var under Vattenfestivalens början (något av dom första festivalerna). Någon av flickornas föräldrar har kommit upp och går med en av våra grupper. Vi hade fått bilder av Socialen eller Polisen att kika på och sedan gick vi i mindre grupper runt och höll ett vakande öga på de ”halvvuxna små”. Jag minns det så väl, mitt i allt kaos och på väg från Sergels Torg ner mot Kungsträdgården så ser jag flickorna. Jag ser dom mitt i allting och blir först osäker men så vet jag att det är just DOM, ingen annan reagerar först.
Tänk den känslan iaf att vi lyckades ”rädda” tjejerna och flickorna kom lyckligt iväg med sina föräldrar utan att ha kommit till någon större skada. Jag var salig i flera dagar för den känslan var ganska stor. Det var yngre tonårstjejer som ville till Vattenfestivalen och inte fick. Jag har för mig att dom kom nerifrån, närmare Göteborg. Det hade inte hänt dom något heller och det var nog det bästa.

eller fel, dagen tog aldrig slut. Men känslan över Valborg existerade inte så dagen var liksom inget märkbart för min del. KA jobbade och övriga familjen gjorde egna saker så det var bara jag här. Så ensam har jag nog inte känt mig på länge, det blev en aning tycka synd om mig själv där jag grejade mellan låtarna som spelades på min dator med att torka av skåp och golv och spela spel på datorn. Man kan känna sig oerhört ensam fast man inte är det men insikten av att varken KA eller jag egentligen har några kaffekompisar som man kan ta en snabbfika med, beklaga sig tillsammans med eller göra annat vardagligt var väldigt påtaglig igår och det kändes jobbigt för min del och nu när jag tänker på det så är det jobbigt också.
Socialt umgänge är viktigt men samtidigt är det svårt när man, som både KA och jag, faktiskt är kräsna och jag iaf backar undan där jag inte känner mig hemma. Det vore roligt att kunna fika med någon som kunde finnas mer i närområdet eller bara ta en promenad på kvällen. Samtidigt så är det så att är man som jag så finns det lättare saker i livet 😉 Tur att jag har ett jobb som är ganska roligt även om jag får jobba mer än skäligt. Med tanke på jobbet så kom jag ikapp under lördagen men det tog också dryga 5 timmar av dagen.
På kvällen började det låta som att någon stod och rev och slet i saker som dunkade mott väggarna och fler än jag reagerade för efter ett tag var vi några som stod och glodde på balkongerna men inget synligt syntes så jag antar att det var rejäla ”bomber” som small även om det varken luktade eller syntes något. Skumt för med den effekten borde det ha luktat rejält med krut.
En långhelg med åtminstone en ledig dag tillsammans, idag, och det känns bra. Jag liksom tappar mycket fart när jag är solo och får inget gjort, inte på det sättet jag skulle vilja.