Jag kommer att få gå på schema på ett utav boendena om jag vill. Och det vill jag väl?! Oavsett vad jag tänkt och trotts allt, är det tryggt med fast anställning, väl… Det är inte helt säkert att arbetstiden kommer att bli 100%, troligt är runt 80%. Det är i så fall helt OK, jag har mina ledsagarbrukare . De fyller upp till över helltidsjobb.
Jutsun.
Jutsun blir lidande. Träning måndagar och onsdagar samt, vad man kallar Randori, på torsdagar. Jag kommer att kunna gå knappt hälften av gångerna men det får duga. Jag har inte tänkt att bli världsmästare. Kruxet är andningen och benen. Jag har lite för svaga benmuskler för att orka fullt ut och ibland hinner andningen inte med ordentligt.
FUB-dans.
Raka ryggar, taktfasta skostamp och svepande kjolar. Dansgruppen Vargarna hade uppvisning och några mer stolta och glada människor har sällan skådats. I fredags for brukare L och jag till Fryshuset. Där spelade Arvingarna och sjöng gjorde de åxå. Efter en och en halv timme tog de rast, vila. Under en halvtimmes tid dansade handikappgruppen. Det var roligt och rörande att se. Faktiskt kände jag mej stolt jag åxå.
Dag: 17 januari 2004
Det finns väl bättre
tillfällen att bli sjuk på än när man skall börja ett nytt jobb. Måndag 09:30 är det dags och här sitter jag med sårig näsa och något envist som vill rinna hela tiden. Lite halvmatt men inte tillräckligt för att bädda ner mig och ligga så idag tänker jag göra stan med KA och hans ena brukare. Göra stan och göra stan, orken är inte på topp men en fika blir det iaf. En snabbkur så att jag är pigg på måndag vore inte helt fel men vad. Jag kan bara inte börja med att vara sjuk!
På återseende!