Dag: 29 oktober 2002

är över! Det återstår en hel del att göra men jämfört med vad som varit är det ingenting.
Måste nämna att vi får fortsatt praktisk och mental hjälp från Halland. Bella, Igge och Ejas yngsta dotter, är på besök och stannar några extradagar för att hjälpa till. (åsså finns det de som tror att det ska vara besvärligt med sådant besök ;-)) )*vinkar tebax*
Har åxå fått hjälp av sonen, Stoffe, att återställa lokalerna (går jag händelserna i förväg nu?) efter Hennings tuggerier. TACK!

var en riktig katastrof med tanke på allt som skulle fungera och ff inte gör det. En dator kommer ut på nätet, vår växel fungerar icke utan man får enbart upptagetton när man ringer till jobbet. En telelina fungerar och det är faxnumret som vi iaf kunde ringa ur på under eftermiddagen. Telia eller underleverantören drog som en avlöning utan att slutföra sitt arbete så gissa om där blir problem.

Tiden
är alltför knapp för mer än detta men snart kanske vi får en mer normaliserad tillvaro här hemma och på jobbet. Resan gick betydligt bättre än vi var rädda för och kanske betyder det att det inte blir så hemskt ändå med tanke på rusningstrafiken eller så var det lugnt enbart pga höstlovet som ”drabbat” Sverige. Vi är iaf tacksamma för höstlovet för vår assistent Bella gör nytta och tydligen slog hon sin kära mor med lite häpnad (hon bäddade sin säng här;)) (Vår fröken gjorde likadant hos andra då, undra sa flundra hur det går till under tonåren?) Tänk vad ungdomar är ordentligare borta än hemma. ”Pöss”på er där nere.

Gästboken
ger mig nästan lite lätt ångest, massor med obesvarade inlägg men kanske kan jag hinna ikapp i helgen om jag har tur.

Grymt är livet och grymheter är upp till oss människor att göra bättre, förändra och faktiskt också leva med. Det är endast vi människor som kan göra grymheterna mindre grymma genom erfarenhete, moralr och faktiskt också attityd så långt det bara är möjligt.