Gökboets samlade uppdateringar

och momsdeklarationen inlämnad elektroniskt efter 14 mödor och minst 150 besvär. Jag svor och svor och svor igen, inte för att det hjälpte något men ändå. Det saknades en liten plugin i IE6 som jag kunde fått för flera timmar sedan via mail om jag bara ringt ESKD´s hjälptelefon lite tidigare. Nu är det gjort iaf och kvitto har jag fått. Det enda som är skumt var när jag kikade på den inlämnade blanketten så var den tom trots mitt kvitto med kontrollnummer. Blir spännande att se om jag får skäll eller om den aktiskt blev rätt bokad trots allt.
Lillfröken har fått ett namn, Sofia/phia
stavningen har vi inte grillat dom nyblivna föräldrarna på ännu. Säkert tycker dom att vi är nippriga fast vi försöker låta dom få sin stund i ro vilket är så viktigt. Lillfröken kommer iaf ner från neonathal ikväll och kanske kan/får vi komma på besök i morgon om Anneli orkar. Hon har det lite jobbigt och dagen till ära har hon fått en rullstol att färdas i.
Tänk vad underbart det är med små och tänk också vilken grej egentligen det är med att föda och ge liv. För många är det en dröm som aldrig infrias och för en del en dröm som tar år att genomföra och med en väg kantad av förluster. Så smått som 500gr bebisar klarar idag livet med hjälp av den teknik och kunskap som finns idag. Det är fascinerande och samtidigt svårt.
När KA och jag träffades var min enda stora och viktiga sak detta med barn. Jag ville ha fler barn. Jag ville det så starkt att när jag träffade nyfödda/små fick jag mjölkkörningar i brösten och det gjorde fasansfullt ont. Fattade ingenting för så kunde man väl inte reagera men det gjorde jag. Det var moderinstikten som sög all kraft ur mig. Det har nu gått över sedan flera år tillbaks och egna barn blir det inte men det finns ju barnbarn att tillgå och förhoppningsvis fler att få. KA hade lagt barnplanerna på hyllan när Stoffe var något år så jag fick ta det som det var och det har jag aldrig ångrat heller.
Mormor tänker jag kalla mig för jag känner mig som Sofias mormor även om jag ej är biologisk sådan. Extra mormödrar har väl ingen för många av, eller? Det kändes knasigt igår när vi skulle köpa mor-dotter buketten för hur skulle vi skriva egentligen. Stoffe är morbror och Tessan är moster (KA har adopterat henne), jag vad och KA, ja där var det enkelt, moffa.
Familjekonstellationer är komplexa men ändå inget hinder om man inte väljer att göra dom till hinder. Fast vägen till ron i blandfamiljer kan i vissa fall vara både svår, lång och tuff.
Min dator hemma
sköter sig inte riktigt utan bara ibland. Trots skärmbytet som gör att det fungerar bättre och ganska länge också men så helt plötsligt fryser den till is och då får jag starta om eller ge upp just då. Antagligen måste vi köpa en ny skärm men ekonomin tillåter inte det nu utan sådant får vänta tills det regnar lite manna.
Födelsedagspresenten som KA
önskade sig bidde inte på rätt dag men lycklig är han ändå och tycker att det är bättre att Sofia får en egen födesledag så slipper dom dela firandet 😉 För den delen så fyller en till år den 14:e, Carra
Nu smiter vi hemåt. Dagen har inte riktigt blivit som den skulle för vi är ff ganska slut av förlossningen trots att vi inte själva var aktiva mer än i själ och hjärta. Det är svettigt att bli morföräldrar det garanterar jag. Mer virriga har väl ingen av oss varit dom senaste dagarna.

äntligen är slut. Vi är helt slut. Tror aldrig jag varit så aktiv utan att vara det minsta aktiv. Det känns som att jag gått igenom en helt egen förlossning nästan och för att inte tala om KA. KA har suttit och studerat korten på den lilla. Vi fick 4 bilder från den lycklige fadern när tösen bara var 4,5 timmar gammal. Hon är så fin lillfröken. Vi köpte en mor-dotter bukett och KA sprang upp med den till den helt besöksfria avdelningen och fick komma in, fusk men rätt. Han smög in lite snabbt och gav en helt slut mamma en stor varm kram och blommorna. Pratade bara lite för Anneli måste få vila. Bebisen ligger på neonathal för observation enbart pga dom höga sockervärden. Lite ledsen är Anneli för att hon enbart fått hålla lilla fröken just efter kejsarsnittet (hon sövdes inte utan det blev epidural) och inte senare.
Detaljerna då?! Jo så här är det, 4905 gr och 52 cm lång, namnlös liten fröken än så länge ;). Alla tår och fingrar på plats och så fin. Ja, jag tjatar men det får jag väl i min tankebok.
Tack för alla tummar som hållits och alla grattisar till oss båda. Vad gäller bilder så får käre Morfar den stora äran att förmedla dom i hans Centrifug.
Angående det där med KA Rusell
så är det så här att KA ville att hans centrifug skulle heta karusell men ingen av oss var 100%:iga på hur det stavades just då när sidan blev döpt och då bidde det centrifug för vad gäller stavning så fanns där ingen som helst tvekan. Nu har KA tagit tillbaks det där med karusell lite eftersom hans sida numera heter Centrifugen av KA Rusell (fyndigt va!?) Du behöver inte skratta, det räcker att han som kom på det gör det 😉

ett flickebarn, förlöst med kejsarsnitt. vikt 4905 gram, längd 52 cm.
Återkommer när tankarna lagt sej (eller återkommit).

utan snopp. Vi vet inte så mycket ännu men snart så. Tills dess!
Det blev kejsarsnitt så nu är det
antagligen strax klart. Vad, hur och alla dom andra viktiga detaljerna (vikt, längd och modell) kommer nog när som helst.
En kortis bara. En liten till kortis om min dator hemma. Den fungerade jättebra med den andra skärmen tills lite senare på kvällen och i morse gjorde den likadant hela tiden så lite hann jag kika på men nu är det kört trots allt där hemma vad gäller dator och jag. Det finns en till skärm som är över från tidigare, den är ännu mindre men vi kan prova så får vi se.
Återkommer så snart jag vet något. Håll tummarna nu så inget inträffar på vägen.

och jag kan varken författa mail eller annat utan vi väntar, vi väntar och vi väntar. Stackars Anneli vilket tufft jobb, ja även för hennes sambo.
Vi börjar så smått båda bli lite oroliga att allt går som det skall men det är säkert normalt alltihopa. En igångsatt förlossning kan ta upp till 24 timmar utan att det är fel för det. Vi kommer väl att sova på helspänn båda två men det är för oss en baggis om man tänker på dom blivande föräldrarna.
Tills i morrn då och förhoppningsvis goda nyheter och kanske också lite mental lugn så att jag kan göra det jag både måste under arbetstid och det jag vill när vi kommer hem.
Natti!

men KA kunde inte hålla sig så han ringde KS (2 ggr med 5 timmars mellanrum) förlossningen och hon ligger inne på förlossningen men det var allt han fick veta vid båda samtalen. Anneli och sambon blir väl galna på oss men vad f*n det är inte ofta det blir ett första barnbarn så DET får dom bjuda på :). Vi stör dom inte utan bara lyssnar med personalen.
Vi har inte fått många knop gjorda
här heller och snart ger vi upp och åker hem. En sak har vi dock lyckats vara med om redan i morse. Datorstrul här på jobbet. Den där skrivarservern som strulade och resultarede i att vi fick köpa en nygammal dator med garanti, den nygamla datorn vägrade starta. Det var bara att åka till datorbutiken så fick dom sätta in ett nytt kraftaggregat (det som ger datorn ström)
Två försenade jobb landar samtidigt,
i morgon och båda kräver manstimmar. Det är två inplastningar med ca 4500 vardera. Två konkurrerande datordistributörer. Vet inte alls hur det skall gå, särskilt med bebisen på g men visst måste det också gå.
Nu får jag försöka sköta mitt jobb en stund till innan vi ger oss.

en fungerande dator. Min dator hemma har snart sagt adjö. Skärmen fryser till och har ibland en vit skärm, ibland en pyjamasrandig skärm och ibland blir den blå. Det är olika varje gång och inte beroende av något program. Ett tag trodde jag det hade med NAV (Norton Anitivrus) att göra för något skumt hände med den också men jag lyckas inte ens avinstallera det programmet för varje gång jag försöker så sk*r det sig.
Ingen bebis har hänt ännu
men den är på G. Dom blivande föräldrarna har åkt till KS och där skall det då ske under dagen. KA är nervös och om jag skall vara ärlig så är väl jag det lite också.
Har rabblat hela min egen förlossning redan i morse och den var tuff för det gick liksom sönder alltihopa men jag fick en fin och stor fröken som tack för vedermödorna och jag skulle aldrig tveka att gå igenom detsamma igen så mig skrämde det inte trots att jag var så ung, 17. Tänk så tankarna far. Jag tänker också på min mamma som var med när fröken föddes. Stackarn stod till slut och höll mig i stortån. Det var en häftig upplevelse för mamma men hon vill inte göra det igen. När hon kom från BB var hon alldeles slut och berättade för andra att hon blivit morfar. Så kan det gå när inte haspen är på 😉
Vi fick åtminstone gjort allt vi
skulle och hade tänkt, tom tvätten blev vikt. Nu måste jag återgår till arbetet för när det liksom har hänt så blir det väl inget mer vettigt gjort idag.
See ya!

mycket gjort. En vända till Jakobsberg är vad det vart.
Carinas
sju timmar i telefon, är det något slags rekord?
Mörkläggningen
i fåglarnas rum funkar bra. Numera får vi sova tills vi vaknar av oss själva.
Veckans tidigare tanke,
var sak måste få sin tid, ska jag praktisera idag. Skriva färdigt i Centrifugen. Fixa morgonbestyr och sedan lite städning.
Just innan jag vaknade
drömde jag om ett telefonsamtal. Jag hade blivit morfar. Inte än, dock.
Min nya telefon,
som jag fick i stället för den jag tappade efter en veckas innehav, är ett tekniskt/elektroniskt underverk. GPRS, e-post, wap o/e www. Nedladdningsbara spel och program. ICQ, Yahoo & MSN via Tipic (ungefär som Trillian). OS = symbian.

men jag gjorde det inte ensam. Jag kommer till vad länge ner. Vi drog iväg en sväng in till Jakobsberg tillsammans med fröken och hennes vän. Det var skönt att komma iväg. vi fikade och tog det bara lugnt. Köpte faktiskt en bok, Harlan Coben ”Berätta inte för någon”. För en till två veckor sedan pratade dom om den boken i Radio Stockholms bokrecensionsstund så jag har letat efter boken sedan dess.
Iaf så på vägen hem
hade vi en diskussion i bilen med fröken och vän där allt togs upp om saker och ting. Vi ställde fram den krassa verkligheten och jag hoppas innerligt att frökens vän nu förstår men vi är väldigt osäkra på om så är fallet. Kanske kan det hjälpa eller så inte. Mer kan vi i dagsläget inte göra just nu. Nu får saker och ting smälta så får vi se om vår strävan har haft någon som helst effekt eller inte.
Ingen bebis ännu
fast dagen är långt ifrån över ännu. Allt kan hända och har inget hänt tills i morgonbitti så blir det i morgon. Läkarna vill undvika komplikationer pga av bebisens storlek och Annelis diabetes.
Rekordet då?
Jo det var så här att när vi kom hem var jag väldigt nöjd och belåten med att iaf ha fått tillfälle att prata med fröken och hennes vän samtidigt. Så nöjd att jag ringer min syster och vi pratade och pratade i nästan 2 timmar. Carina R ringer under tiden så jag lovar att ringa upp när jag är klar. Jag ringer direkt upp till Carina och när så klockan är 23:15 så frågar jag Carina och hon vet hur länge vi har pratat och då svarar hon i 5 timmar. Jag dog… Har jag pratat i telefon i 5 timmar. Vi pratade viktiga ting, roliga ting och frökens ting så tiden bara rann iväg. Middagen (planerat köttfärssås och spaghetti) blev ingen och Kallemannen rostade smörgåsar mitt i allt men dom glömde jag äta. 1 av smörgåsarna åt jag och juicen drack jag men mer blev det inte. Vi fortsatte prata en liten stund men sedan sa vi båda godnatt.
Jag kan prata men inte så och inte så i telefon och inte utan att ens märka att klockan bara försvann. Det var skönt och det var väldigt roligt och jag tackar för samtalet Carina. Hoppas det inte blev för mycket skoskav i öronen. Vi hade faktiskt ett väldigt gemensamt utbyte och vi skrattade en hel del. Spännande saker sker både här och där och överallt. Carina! glöm inte PRV nu 😉
Allt det där som vi skulle ha gjort
igår ligger kvar och väntar på oss i dag så nu återgår vi till tvätthögen och golven. Förresten så har jag världens huvudvärk också men jag har inte ens en droppe alkohol att skylla det på. Kanske är det farligt med juice eller var det samtalet eller…
Ha en underbar dag
och var rädda om er. Mina tankar går till Tuija och Vimsa och här i familjen håller vi allt vi har för er.

och inget har skett med den blivande bebisen ännu. Vi väntar och vi väntar. Hade telefonen vid sängen men det hjälpte inte för den ringde aldrig 😉
I väntans tider skall vi röja lite, minska tvätthögen och fortsätta vänta. Kanske lite inhandling av förnödenheter men vi får se vart dagen landar. Vädret är grått och trist och ingen egentlig inspiration kommer därifrån heller.
Martin, pälsbollen med magkatarr
tycker vi är bra dumma för vi strejkar med fisk. Han kan inte enbart leva på kokt fisk utan måste börja äta annat också. Nu bjuder vi på mosade fiskbullar i buljong och det smakar inte herrn alls. Han tycker vi är bra dumma där han väntar på kokt fisk och lukten säger att det där vi serverade inte är kokt fisk. Till nöds har han tagit en tugga eller två men det är till nöds.
Hoppas vi får lite mer spännande saker
att förmedla innan dagen är över men man kan aldrig veta hur det blir så till senare.