Taskig timing

går det att kalla många saker men att så snart en förbättring skett kommer bacillen från annan planet och slår ut KA mer eller mindre i 3 veckor och nu också mig.

KA har under dessa veckor blivit bättre och så pang tillbaka och det som var bättre höll inte ens en hel dag. Vi får se hur det går i morgon eftersom han har gett sig den på att han skall klara av att jobba. Han ser helt slut ut och just nu sover.

Att bacillen är mindre trivsam (baciller är väl aldrig trivsamma men somliga kan ju försvinna fort) är att det börjar med sporadiska nysningar och allmänt risighetskänsla till att sakta men säkert öka på med feber, huvudvärk, rivjärn i halsen, hosta och hela allmäntillståndet ur slag. Jag sov till över 10 i dag och har sovit på dagen både fredag och lördag i flera timmar.

En dag kvar bara så kan jag kanske bli fortare frisk. Det finns en hel del som måste göras klart i veckan så det hade varit bra utan ovälkomna gästbaciller.

I morgon skall KA iväg och få sitt socker kollat, om det blir ordentligt eller ej återstår att se.

Mina värsta biverkningar från simvastatinet är i stort sett borta men mycket är ff kvar och det slår hårt mellan varven.

Både KA och jag hoppas kunna återgå till ordentlig träning igen, en gång gick det innan dessa ovälkomna baciller slog ner som en bomb 🙂

Misshandel och kvarskrivning

Misshandel, psykopater, förföljelser osv.

För ett antal år sedan lyckades personen i denna artikel att få just kvarskrivning. Om jag minns rätt (jo, jag vet vem hon är, visste iaf) var hon den första som fick det också och tack vare det har hon och hennes son överlevt i många år. Läkarna trodde hon skulle dö men någonstans fanns det ett barn att kämpa för och hon klarade sig.

Jag begriper INTE hur myndigheterna tänker överhuvudtaget och hur man så lätt kan motivera att man tar ifrån något ett skydd. Saken är ju att det är inte förrän efteråt som alla står där med facit i handen och då är det nästan alltid för sent för personer i hennes situation oavsett antal år som gått. Att leva med ständig rädsla hela livet och se sig om var man än går och heller inte kunna gå på vissa platser

http://dodadekvinnor.aftonbladet.se/2012/11/myndigheterna-vill-inte-langre-skydda-lena/

#misshandel,#kvarskrivning,#myndigheter,#tb

Embedded Link

Myndigheterna vill inte längre skydda Lena
Bilden på Lena togs på sjukhus för 18 år sedan efter ex-mannens mordförsök. Sedan dess har hon levt på hemlig adress, med så kallad kvarskrivning. Nu vill skattemyndigheten ta bort skyddet. – Min ex-m…

Google+: View post on Google+

Man får skämmas!

Vad säger man om den svenska rasismen och den svenska ”titta åt andra hållet” attityden? Jag skäms och begriper inte att ingen annan på bussen inte regerade, det handlar om en kille på 10 år som utsattes för detta i eftermiddag 🙁

”Till dig KÄRRING som talade om för min TIOÅRIGA son idag att han kunde sätta sig på en annan plats i bussen för att du inte ville sitta med ”svartskallar”: Kan du vara snäll och sluta andas, för jag vill inte andas samma luft som rasistiska IDIOTER!!”

Läs Fatou´s eget inlägg om det här, http://fatou.se/2012/11/06/jag-hoppades-att-nagon-skulle-forsvara-mig-men-alla-tittade-bort/

+fatou touray +Stefan Woldekidan +Åsa Magnusson och alla andra som kanske tycker något.

https://www.facebook.com/fatou.touray/posts/10151348445956844

#tb

Embedded Link

Till dig KÄRRING… | Facebook
Fatou Bakotou Touray hat geschrieben: Till dig KÄRRING som talade om för min… Tritt Facebook bei, um dich mit Fatou Bakotou Touray und anderen Nutzern, die du vielleicht kennst, zu vernetzen.

Google+: View post on Google+

50 år blev jag visst

och en överraskningsfest blev det också. KA hade jobbat hårt för att få till något värdigt en blivande 50-åring som han uttryckte det hela. Det viktigaste först, mamma fyllde 69 den 13 oktober så det blev gratulationer till henne också 😉

Skylten fick jag som del av present från D och H, det var riktigt skoj, synd att H var sjuk.

Att något skulle hända visste jag men inte vad. Mamma kom ju redan på fredag och det gjorde även Åsa. Det var en rolig helg och det enda jag hade önskat var att jag hade mått bättre för det hade varit så mycket roligare då. Som jag sa till KA, nu kan vi ha en 50-års fest 😉

Först ut bland alla som grattade mig (fel, mamma och Åsa var först) var Anna och Tomas och dom assisterade också med min och mammas tårtbakande.

Tack vare Tomas och Annas assist blev det helt rätt färg på bottnarna också 😉 Vi lyckades rätt så bra och alla sa att den var god och den fick lite till hjälp av Jocke som tillsammans med Sofia kom med riktigt smarriga smörgåstårtor till ett helt kompani. Han vispade ihop grädden och lemoncurden till ena och grädden och bären till den andra.

Bilden på tårtan är Fatou´s, ärligt stulen från hennes sida, vi hade visst ingen egen.

Jocke och Sofia kom för att lämna 3 underverk till smörgåstårtor innan dom skulle hämta Anneli och komma tillbaks lite senare.

Jag fick en underbar liten nyckelring av Sofia hade gjort åt mig, en krokodil.

Anna och Tomas, Annette, Ola, David och Jakob, Julie, Tomas, René och Elvis var med i tanken (dom var bortresta). To och Thea, Eva och Gunnar, Dino och Helene, Affe, Arto och Martin, Sussie och Tobbe, Lena och Classe, Anette och Lasse, Fatou, Britta och barnen, Anneli, Jocke och Sofia, Stoffe, Åsa och Mamma.

På kortet är jag utstyrd med Lena och Classe´s presenter till Sofia´s stora förtjusning och det är henne jag pratar med

Lägger inte ut några kort på övriga personer eftersom jag inte vet vilka som tycker det är ok.

Fina presenter fick jag också och det kändes så underbart att få känna sig bortskämd och speciell dagen till ära, tusen tack alla. Tack också för presenten från göteborgarna som lillfis säger.

Nedan syns blommor och presenter

Tusen tack alla som gjorde dagen speciell, det var roligt och överraskande. Särskilt tack till KA som fick ihop allt detta mitt i allt med det som var då.