Märkliga garanter

Vi är en del som finner det oerhört märkligt att en organisation som skall vara som ett intyg på seriös företagarverksamhet inte har det företag vi frågar om som certifierad utan det är ett helt annat bolags registreringsnummer som fått certifiering långt tidigare men efter att ha gått i konkurs inte inte längre finns. Vi har flera samtal med medlemsansvarig och sedan högsta ansvarige där dom talar om att bolaget inte är registrerat även om det heter nästan samma sak och är med samma ägare. Vi dubbelkollar och får på flera olika sätt detta verifierat.

Det verkar som att organisationen, efter att ha pratat med det företag som inte var certifierat, vänder på det hela och säger att det är felaktigt registrerat och att det är det bolaget vi frågade om som var certiferat och inte som organisationen sa från början (efter samtal vid 3 olika tillfällen ha sagt det motsatta och efter att verkligen ha stämt av i sina register.

Det kommer att bli oerhört spännande att följa faktiskt och jag undrar hur någon kan ta en sådan organisation på allvar om dom inte ens har rent hus i sitt bo.

Det betyder att även dom som skall intyga seriositet är oseriösa. Att det kunde ske trodde vi aldrig men har nu fått det bevisat för oss. Byggbranschen är bra krokig och hur företaget lyckades med detta är fascinerande men med vad vi har varit med om under hela hösten, föga förvånande. det bara bekräftar att det finns gott om fulheter mellan dom inblandade..

Trust

Trust takes a lifetime to build, a single moment to lose and an eternity to gain it all back again if at all that is possible.

Extremism på dekis eller?

Jag tänkte mycket på när vi var aktiva med Farsor och Morsor på Stan och var delaktiga i att vara dämpande och bistå med att motverka, i vissa fall bara hålla koll också, allt beroende på situationen.

I går var det några med och så är det på varje sådana här tråkig sak. Det är sorgligt att samhällets skrala kassa skall gå till att faktiskt skydda dom jag kallar för samhällets nötter och tragikomiska skämt. Ideella föreningar och organisationer får inget betalt men hela apparaten kostar enorma summor. Fika och sådant brukar myndigheterna stå med men det är ju en baggis i sammanhanget av alla kostnader.

Jag hoppas verkligen trenden blir mer varaktig att brunskjortorna är på tillbakagång för ingen med sina sunda vätskor i behåll vill ha nazister på sina bakgator med allt vad det innebär. Vi har för många år och generationer framåt fått betala ett högt pris för vad nazismen gjorde och mäsnkligheten fick sig en, av många, enorma törner.

Ett riktigt bottennapp var antiaktivisternas beteenden, tyvärr som varje gång. Dom visar sig från sin sämsta sida, man kastar inte brinnande föremål eller annat som kan skada människor oavsett vilken sida av staketet man är på och hur mycket man än skulle vilja. Antiaktivisternas agrerande gynnar inte den antirasistiska sidan alls, den skadar den och ger motståndarlaget mer bränsle för deras sak.

På sätt och vis är jag glad att jag inte var med i går men samtidigt så gör ju faktiskt frivilliga organisationer stor nytta i sådana här sammanahang där man jobbar mot våldet.

Livet som en apa

Att vara en apa är min roll i livet, släng åt mig några bananer fastsatta i en lina och dra så kommer jag springande men får aldrig tag i bananerna.