Kategori: Okategoriserade

och allas vår vardag fortgår som vanligt. Inte riktigt men nästan och antagligen bara i Europa för nere i mellanöstern, USA och en del närliggande länder pågår allt annat än den vanliga vardagen.
Jag har tidigare känt oro och stor sorg över detta med ett till krig. Dom känslorna har övergått i krasst konstaterande att krig det blir det eftersom det har Mr. Bush bestämt och sorgen har mer övergått i ren vanmakt. Jag som 1 person kan inget göra för att stoppa galenskapen. Vad jag än känner för Saddam så drabbar knappast kriget honom som person, snarare alla andra oskyldiga. Hur många kommer att få betala krigspriset utan att den önskade vinsten kommer att infrias? Jag betvivlar starkt på att detta kommer att få bort Saddam men många helt oskyldiga kommer att försvinna. Det priset är tydligen värt det i USA´s ögon och ävenså både Spaniens och Englands ögon. Hur är vi funtade som tar oss sådana rättigheter egentligen?
Människorna i Irak har det svårt men krig hjälper inte dom att återfå sina rättigheter och sina livsförhållanden. Dialog tror jag på och kommer aldrig att sluta tro på och att lösa saker genom att döda andra kan bara skapa mer hat och mer aggressioner mot väst vilket i sin tur generar fler och fler s.k. terroristattacker som i många fall enbart är rena rama desperata försök till självbevarelse.
Krasst sagt och också tänkt så drabbar kriget även oss men på helt andra plan, dom rent egoistiska planen. Världen blir en väldigt osäker plats att vistas i men det är inte det jag menar eller ens tänker på utan konjunkturen, dom ekeonomiska konsekvenserna, konkurserna osv. Här i västvärlden är dessa saker som kommer att öka även om det aldrig kan drabba oss som kriget för civilbefolkningen där nere.
På sikt kan kanske Saddams hot drabba oss på fler sätt än vi någonsin önskat. Vi kan bara titta på och se tiden an för kriget drabbar oss vilken dag som helst oavsett var vi än befinner oss i världen. Makabert men jag kan iaf titta på tv´n och konstatera detta, tänk på alla som sitter rädda för sina liv och bara väntar på smällen. Smällen lär jag slippa här i Sverige åtminstone.
/Dagsfunderingar om kriget som kommer oavsett vad du eller jag vill

som jag har och säkert också du är en märklig detalj. Jag trodde att dessa sidor var till för att beskriva vilka sidor jag gillade att besöka. Jag trodde inte att mina favoriter var avgörande för andra att välja tex mig som favorit. Då blir favoritsidorna enbart en sida för innbördes beundran och inte alls det jag har min favorit sida som. Jag vill absolut inte vara någons favorit enbart för att jag har lagt upp den personens sida som favorit. Det är nämligen rätt fascinerande hur det ena påverkar det andra hos somliga.
Jag har märkt just det jag skrivit om ovan och kan inte annat än skratta lite åt det hela. Antingen så är en sida intressant för mig eller så är den det inte. Inte blir den mer intressant för mig om jag råkar finnas med bland personens favoriter. Antingen gillar jag en sida och vill ha den som favorit eller så inte.
En favoritsida handlar enbart om mina egna preferenser till vad jag gillar att läsa och säger ingenting om min åsikt om personen bakom sidan. Oftast hittar jag en sida som jag av olika anledningar fastnar för och då läser jag den sidan ett tag innan jag fastnar ordentligt och då blir det en favoritsida.
Varför har du favoriter och hur väljer du ut dessa? Vore kul att läsa just dina åsikter så skriv gärna dom i gäsboken eller i mitt kontaktformulär.

allt är undanplockat. Dagen är slut och vi med den ;). Vi hann inte riktigt allt vi hade velat men samtidigt blev det bra iaf.
Förresten så går det alldeles utmärkt att baka bullar utan socker. Jag lyckades med det och ätbara var dom fast dom blev inte särskilt stora. Allt socker missades inte heller. Jag hällde upp det som skulle i och så strödde jag lite över jästen, tillsatte vätskan och mjölet, knådade ihop det hela och lät det jäsa. När jag sedan börjar baka ut degen så ser jag decilitermåttet stå där så fint med sockret i 😉 Bullarna blev jättegoda och dom jäste en hel del men inte riktigt som det var tänkt på plåten.
Det som inte blev klart var tårtan men den kan vi greja en annan dag. Tårtbotten står så fint i skafferiet ändå.
Steken på dryga 1,7 kg tog slut och ävenså potatisen. Kul när det man lagat till tar slut. En hel del ost och kex finns kvar och brien har hamnat i frysen. Det var mysiga timmar med alla barnen här och lilla Sofia.
Min lilla födelsedagsrapport är allt
jag får ihop och nu är det bara att borsta tänderna som återstår. Godnatt och sov så gott!
Till en annan dag, ciao!

mycket av det som skulle vara gjort till i morgon är ff kvar. Hemska tider. Nötsteken är lagad och gräddsåsen klar, allt annat återstår att få färdigt. Vi har handlat och min tanke är ff att leka husmor med bullbak. Vad klockan säger i morgon om den saken lär vi väl upptäcka. Jag skall också lära mig en ny sak, tillagning av Quorn. Vi köpte quornfilér så får vi se om jag lyckas tillaga dessa och att dom blir mer än ätbara. Stoffe är numera helvegetarian så det är väl bara att träna på annan matsort.
Alla medlemmar i familjen som finns i trakterna kommer. Göteborgarna har nog med sitt eget 😉 och vi ses i sommar eller senast på mammas 60 årsdag den 13 oktober. Mycket jämnt blir det i år fast KA är ”bara” halvjämnt eller helt ojämnt kanske är bättre att kalla det för.
Shoppingen i Jakobsberg gick
som vi tänkte och KA köpte sig två pipor i present från göteborgarna. Av mig har han inget fått (jag sjöng och serverade på bricka) utan vi gör en kryssning ihop istället så fort det finns lite i kassan. Den som vill ha en rolig dag kan få låna KA för stolligare person finns inte att få tag på men kul är det. Vi har så gott som alltid roliga saker för oss och får skratta massor (andra brukar skratta också, särskilt helt okända) men det är lite ”värre” än så nu. Det går nog snart över, när det underbara fått lägga sig lite och hjärnan hängt med på att det är så här det är numera, då blir kanske KA lite mer här. Lite babyplagg köptes också såklart även om det var svårt att välja. Det hänger så fint på ett av våra köksskåp och bara väntar på lilla Sofia med föräldrar.
Jo jag såg
både lite här och där. Vadå? Jo Melodifestivalen, Åsas filmrekommendation och också en snuttis på BingoLotto. Vi åt mat också, färdiggrillad kyckling med mimosasallad till.
Kvällen tar för vår del slut här
för vi måste upp liite tidigt i morgon för att hinna allt vi vill få gjort innan alla kommer. (Parantes, KA´s skärm fungerar alldeles utmärkt med min dator 😉 )Natti!

alla ni som gratulerat mej på min födelsedag och till mitt barnbarn! Tack!
Det är fel att säga att jag befinner mej i chock men det känns som att jag befinner mej i ett chockartat tillstånd. Det är omtumlande, euforiskt.
Kontakterna med min dotter Anneli och hennes sambo Joakim har de senaste åren varit sporadiska. Nu har de blivit täta och intensiva. I morgon kommer de på middag, Sofia
följer natuligtvis med. Kommer gör åxå sonen Kristoffer med flickvän samt dotter Therese med sin vän Tommy. En sådan present till födelsedagen har jag inte kunnat hoppas på.

det riktigt spritter i kroppen. +5, sol och blå himmel, snön är så gott som spårlöst borta och bilen den står på parkeringen istället för i garaget. Just detta med bilen är ett vårtecken om något för när värmen kommer är vi alldeles för lata för att använda garaget.
Gårdagen gick som vi hoppades på
och inplastningshastigheten var något av ett rekord. Jag får skylla allt på mitt armbågsskydd 😉 och att käre maken packade upp och lastade ner för det går inte bra för mig med lyften. Jag tom tävlade lite med mig själv för annars blir det så förbenat tråkigt så det finns inte.
Now You see me, now You don´t
händer oftare och oftare och jag pratar om min bildskärm. Den fryser till is och jag vet inte riktigt hur vi skall göra men en sak är säker. Jag får mycket annat gjort när den inte vill. Syns jag inte på ett tag så är det pga detta iaf. KA´s dator kan jag åtminstone skriva ifrån men inte svara på mail eller annat. Jobbets dator finns men vi har jobb upp över öronen så den ger inte mycket tid att ”leka” i.
Idag har vi tråkigt nog
ingen möjlighet att njuta av vädret för vi skall greja inför morgondagen. Stoffes flickvän är jätteallergisk så allt måste vara nästan sanerat tills dess. Jag skall baka bullar också och greja lite annat.
Min dator frös tidigt igår kväll
och då passade vi på att lägga oss tidigt och kröp ner med videokameran och kikade på lilla underverket. KA var alldeles i sin egen lilla värld när vi kom till KS och han hälsade inte ens på varken Anneli, Stoffe eller Jocke utan bara stirrade på lilla Sofia. Det syns och hörs på videon för både jag och Stoffe sa till honom att han inte fick glömma resten av världen. KA återkom till världen och var kommunkativ med alla efter en stund. En nybliven morfars privilegier får vi kalla det för.
Under tiden jag skrev det här så krashade
datorn igen. Jag testar nu med KA´s bildskärm och jag är väldigt glad att jag sparade min kråkor. Jag ger mig för tillfället även om det var många småsaker som snurrade runt i knoppen. Får ta det en annan dag när tid och skärm vill.
Ha en underbar dag
och ta hand om dig, de dina och ditt. Ciao!

du är i en fin ålder och en alldeles perfekt present kom ju vandrande i veckan. Tänk när du är kring 70 åren och ditt då tonåriga barnbarn har faktiskt stort utbyte av dig. Jag älskar dig Kalleman Jonsson och vad säger man mer än GRATTIS!
Även Carra, den sanna rödhättan fyller idag. Hipp, hipp hurra!
Morfar har nu intagit en liten ny plats i världsalltet och har också dagen till ära invigt epitetet gube med hatt fast lite i förskott. Det finns en jätteful hatt KA köpte för en tid sedan och den hatten var i går ett obligatorium. Den hatten är numera en morfarshatt enligt Kallemannen själv. Den gav upphov till många skratt och sätter liksom en liten gloria över dig. Kort blir senare på både hatten och morfar himself.
Trots dagens födelsedagsbarn
så är det inplastning som gäller och inte så lite heller. Mitt armbågsskydd räddar även min möjlighet att bidra för det går jättebra. Vi firar Kallemannen på söndag med middag och tårta.
Nu är det brådis
så till later. Ha en fin dag och förhoppningsvis har även du en vacker dag med blå himmel och sol och också plusgrader. (Vår snö är nästan helt borta). Ciao!

och tur är väl det för det är mycket inplastningar som skall ut och mer jobb ramlade det in så det är bara att tuta och köra.
Vi får den äran
att träffa lillfröken Sofia idag, föräldrarna också. Videokameran, digitala kameran och APS´kameran är med så får vi se om det blir fler alster i Centrifugen senare ikväll. KA har pratat med Anneli och sambon och också fått lyssna på Sofia. KA hävdar att hon pratar och jag säger att hon jollrar men si det vill inte Jonsson lyssna på alls. Fast han är en stollig o nybliven morfar så det får vara honom förlåtet. Det är en underbar man jag är gift med. Så go han är tillsammans med barn olika åldrar så du anar inte. Tom det mest restriktiva barnet blir hans bästa kompis för han gör något som få kan. Han möter dom på exakt dera egen nivå och gör som dom gör. Det är något magiskt att se barn som inte känner oss och är väldigt avvaktande mot andra. Dom barnen liksom blir bästa polare efter bara en kort liten stund.
Jag hamnar alltid liiite utanför men att studera detta fenomen är underbart. Att se KA njuta så av det är också underbart. KA´s minspel är oförglömligt. Jag är glad att det är vi.
Jag har äntligen fått tid för röntgen
av mitt knä, den 23 mars. Magnetröntgen blir det. Hoppas dom hittar något som isf är lätt att fixa för fel är det men vad är en annan femma.
Nu är det strax dags för bebiskikeri
men först skall vi hem och natta våra kära ”barn”, byta om, köpa present i Jakobsberg och så KS nästa.
Till en annan gång!

Sofia. Fyra bilder har jag och här är den andra, tredje och slutligen den fjärde. Observera, stäng ned en bild för att se nästa rätt.
Ser man på, det blev ingen snusdosa som första uppladdad bild, det blev något goare.

och momsdeklarationen inlämnad elektroniskt efter 14 mödor och minst 150 besvär. Jag svor och svor och svor igen, inte för att det hjälpte något men ändå. Det saknades en liten plugin i IE6 som jag kunde fått för flera timmar sedan via mail om jag bara ringt ESKD´s hjälptelefon lite tidigare. Nu är det gjort iaf och kvitto har jag fått. Det enda som är skumt var när jag kikade på den inlämnade blanketten så var den tom trots mitt kvitto med kontrollnummer. Blir spännande att se om jag får skäll eller om den aktiskt blev rätt bokad trots allt.
Lillfröken har fått ett namn, Sofia/phia
stavningen har vi inte grillat dom nyblivna föräldrarna på ännu. Säkert tycker dom att vi är nippriga fast vi försöker låta dom få sin stund i ro vilket är så viktigt. Lillfröken kommer iaf ner från neonathal ikväll och kanske kan/får vi komma på besök i morgon om Anneli orkar. Hon har det lite jobbigt och dagen till ära har hon fått en rullstol att färdas i.
Tänk vad underbart det är med små och tänk också vilken grej egentligen det är med att föda och ge liv. För många är det en dröm som aldrig infrias och för en del en dröm som tar år att genomföra och med en väg kantad av förluster. Så smått som 500gr bebisar klarar idag livet med hjälp av den teknik och kunskap som finns idag. Det är fascinerande och samtidigt svårt.
När KA och jag träffades var min enda stora och viktiga sak detta med barn. Jag ville ha fler barn. Jag ville det så starkt att när jag träffade nyfödda/små fick jag mjölkkörningar i brösten och det gjorde fasansfullt ont. Fattade ingenting för så kunde man väl inte reagera men det gjorde jag. Det var moderinstikten som sög all kraft ur mig. Det har nu gått över sedan flera år tillbaks och egna barn blir det inte men det finns ju barnbarn att tillgå och förhoppningsvis fler att få. KA hade lagt barnplanerna på hyllan när Stoffe var något år så jag fick ta det som det var och det har jag aldrig ångrat heller.
Mormor tänker jag kalla mig för jag känner mig som Sofias mormor även om jag ej är biologisk sådan. Extra mormödrar har väl ingen för många av, eller? Det kändes knasigt igår när vi skulle köpa mor-dotter buketten för hur skulle vi skriva egentligen. Stoffe är morbror och Tessan är moster (KA har adopterat henne), jag vad och KA, ja där var det enkelt, moffa.
Familjekonstellationer är komplexa men ändå inget hinder om man inte väljer att göra dom till hinder. Fast vägen till ron i blandfamiljer kan i vissa fall vara både svår, lång och tuff.
Min dator hemma
sköter sig inte riktigt utan bara ibland. Trots skärmbytet som gör att det fungerar bättre och ganska länge också men så helt plötsligt fryser den till is och då får jag starta om eller ge upp just då. Antagligen måste vi köpa en ny skärm men ekonomin tillåter inte det nu utan sådant får vänta tills det regnar lite manna.
Födelsedagspresenten som KA
önskade sig bidde inte på rätt dag men lycklig är han ändå och tycker att det är bättre att Sofia får en egen födesledag så slipper dom dela firandet 😉 För den delen så fyller en till år den 14:e, Carra
Nu smiter vi hemåt. Dagen har inte riktigt blivit som den skulle för vi är ff ganska slut av förlossningen trots att vi inte själva var aktiva mer än i själ och hjärta. Det är svettigt att bli morföräldrar det garanterar jag. Mer virriga har väl ingen av oss varit dom senaste dagarna.