Skrämmande eller ej?

Tja tänker jag och samtidigt inser jag att jag har ingen aning bara att det är otäckt. Det finns något som heter PCO (förkortningen är sådan) Polycystiskt ovarialsyndrom och kan förklaras med många äggblåsor. Tjejer och kvinnor har ofta cystor, vätskefyllda och blodfyllda och för de flesta är cystor bara en liten parantes men sedan finns det andra som absolut inte har problem som är övergående.
Av PCO kan man få ökad hårväxt, oftast av manlig typ, håravfall av manlig typ, acne (inte bara i ansiktet utan på alla möjliga och omöjliga ställen på kroppen), övervikt och en hel del till saker men dessa jag beskrivit är dom vanligaste. Till dom mindre vanliga finns det en hel radda saker som fick mig och övriga medlemmar att häpna samtidigt som vi fick ett antal jaha upplevelser.
Ätstörningar, emotionell instabil personlighetstörning, övervikt, hårväxt och förlust, sköldkörtelvärden osv, osv. Man hajar till och tänker fy fan vad det finns saker som är något allvarligt egentligen.
Hela raddan med saker som kan inträffa vid PCO har jag hittat här, Susannes PCO-sidor, se den under den korta listan. Förklaring på orden finns på Susannes ordlista Det finns en patientförening där mer information kan fås, http://www.pco-s.com/.

    EN FÖRENKLAD SYMPTOMLISTA

  • Oregelbunden menstruation med långa intervall eller utebliven mens (gäller alla kvinnor med PCO-S)
  • Infertilitet till följd av utebliven ägglossning
  • Ökad tendens till acne i vuxen ålder
  • Ökad behåring av manlig typ
  • Tunt huvudhår hos unga kvinnor eller håravfall av manlig typ (ovanligt).
  • Minskad känslighet i vävnaderna för insulin, något som kan leda till typ 2 diabetes
  • Övervikt med framför allt bålfetma ( Midja/höft förhållandet > 0,8)
  • Ätstörningar
  • Godissug/sockersug egentligen sug efter kolhydrater

  • EN FÖRDJUPAD SYMPTOMLISTA
    HYPERINSULINEMIA

  • Konstant behov av kolhydrater
  • Insulinresistens
  • Glukosintolerans
  • Konsentrationssvårigheter
  • Oregelbundenhet i blodsockret
  • Högt kolesterolvärde
  • Ökad risk för att utveckla diabetes
  • INFERTILITET

  • Störningar av menstruationen
  • Amenorré
  • Oligomenorré
  • Ingen ägglossning
  • Förstorade äggstockar
  • Hormoniell obalans
  • Ökad risk för missfall
  • ÖSTRONDOMINANS
    Låg progesteron nivå (pga utebliven ägglossning?) ger oavbruten östronproduktion

  • Hög halt av kroppsfett (ca 50-70% är överviktiga)
  • Endometrios (livmoderslemhinnan växer utanför livmodern, oftast på äggstockarna)
  • Depression
  • Migrän / huvudvärk
  • ”Low-thyroid symptoms” (Symptomen förekommer även om värdena på prover är normala och leder till fysisk och mental försämring. Oavbruten östronprodukrtion påverkar sköldkörtelns [thyroid] hormoner så att de inte fungerar normalt)
  • LÅG ÄMNESOMSÄTTNING

  • Oförklarlig och okontrollerbar viktökning / övervikt (vilket leder till att mer östron produceras, och blir en ond cirkel)
  • PMS symptom
  • Dålig matsmältning
  • Emotionell instabilitet, irritation, djup depression
  • Förändringar i personligheten
  • Svullet ansikte och svullna händer och fötter
  • Slokande, svullna ögonlock
  • Hård i magen
  • Fysisk / muskel svaghet
  • Intolerans mot kyla / hetta
  • Låg kroppstemperatur
  • Alopecia
  • Gles hårväxt
  • Långsam puls
  • Sömnsvårigheter / insomnia
  • Uppsvälld (av salt och vätska som stannar kvar i kroppen)
  • Grov, torr och fjällig hy
  • Trötthet
  • Minnesförlust
  • ÖKAD HALT AV MANLIGT HORMON

  • Hirsutism
  • Höga halter av fritt testosteron
  • Alopecia
  • HÖGT BLODTRYCK
    HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR
    DIABETES
    FEMALE RELATED CANCER

Fjärilshuset

har jag aldrig varit på tidigare men nu skall Mannfred och jag dit. Det är någon papegojinfo grej och Herr Bert och Mannfred skall vara upplysningsgojor bl.a. Jag antar att att det är vi päron som får göra grovjobbet och gökarna får ta åt sig äran av nöjes- och charmdelen för roa sig kan dom och charma är för herrarna en baggis.
Jag är långt ifrån frisk,
det här har varit ett helsike och jag undrar när jag börjar känna mig okej. Tungt i systemet och alla andra besvär är kvar men feber har jag ingen även om det gränsar till det mellan varven. Närjouren säger att det ff bara är virus trots färg på det ena och det andra. Kanske är det dumt att åka till Fjärilshuset men både Mannefredde och jag mår nog bra av att komma ut och orkar jag inte får vi åka hem tidigare fast just nu känns det som att jag vill gå och lägga mig igen.
En gång hade vi
två rätt roliga hängväxter som hängde i köksfönstret. Nu har vi två växter som hänger i fönstret varav den ena ff är rolig och den andra bara sorglig för där hänge en liten tunn sak på ena sidan av krukan för resten har Mannfred friserat. Dessutom gillar han att hänga och slänga i krukan som en slänggunga och det ser roligt ut, kanske skall vi permanenta den nya modellen av blomman 🙂
Den andra blomman har allt häng snurrat runt krukan för jag hoppas att den klarar sig från Mannefreddes vilda eskapader. När Herr Bert med päron var på besök frågades det om blommor och Mannfred och nej han hade aldrig förstört någon blomma men nu har han det. Kanske skall vi vara glada att det än så länge bara är en blomma.
Här är vintern
inte ännu om man med vinter mäter kyla. Förra veckan var det kallt med frost och fönsterskrapning men dom sista dagarna har det varit fuktigt och även regnat en del. Vädret kanske passar en dag som Allhelgona. själv har jag inga traditioner alls för en sådan här dag och jag är glad så länge jag inte behöver ha det för jag tänker inte på Halloween utan mer på alla döda.
Såg att jag hade inte skickat upp tidigare skriverier så nu gjorde jag det. Det har varit strömavbrott som drabbat Surftown och en del hotellgäster så jag skyller på det jag och orken.
Ha en bra helg, vi läses.

Utan gränser/hämningar

kan man väl säga att många barn är ofta både på ett positivt och uppfinningsrikt sätt. Barn ser lösningar som baggisar ofta och är kreativa. Artikeln jag läste i Expressen visar på detta på ett, för mig, härligt sätt. Nu är problemet inte ett vanligt barnproblem kanske om vi tänker på barn som inte bor som barnen i artikeln vill säga. Jag drömde om hästar också.
Textsnutten jag klistrat in får mig att nästan se en VW Bubbla (äldre modellerna, originalet alltså) åkande, en typ Herbie, om man nu bortser från ordet galopp. Att få upp henne i galopp är svårt. För det krävs både nedförsbacke, solen i ryggen och hemlängtan.
Beskrivningen kunde verkligen ha gällt en kompis bubbla för många år sedan och det ösregnade på vägen mellan Kiruna och Gällivare. Vi var på väg till Midnattsolsträffen (MC träff). Torkarna var trasiga och ville inte riktigt, fläkten ville inte riktigt, det var ruggigt och kallt och det gick sakta. Jag tror det tog nästan två timmar av motorväg att åka 11 mil. Tja, vad säger man? Vi var tvungna att stanna ofta för vi såg inte särskilt mycket av vägen. Det var iaf roligt trots alla hinder på vägen för att inte tala om knotten när vi väl kom fram och alla bett jag hade.
Herbiefilmerna har jag sett vid flera olika tillfällen och den där lilla bubblan älskade jag. Antar att jag inte är helt ensam om det för då fanns inte så stort utbud och det som visades sågs av flertalet antingen det var på bio eller tv. Tänk egentligen hur man kunde samlas i samtal om det och det från den och den filmen på ett helt annat sätt än i dag. Vad annat kan det bli med två kanaler på tv och få filmer som visades.
Barn är iaf små underverk som aldrig upphör att beröra och, om vi vill, förbli unga i sinnet.

Könsrasist

är ett ord som föll mig i smaken så där PANG! Jag hörde ordet alldeles nyss i Radio Stockholm där Liza Marklundintervjuades angående den serie hon gjort och som börjar visas i kväll. Serien handlar om våldet mot kvinnor, kvinnomisshandel. Dokumentären heter Lite stryck får dom tåla. Jag missade i vilken kanal men det går att se på Tv.nu. Skall bli intressant att se dokumentären. 3 onsdagar på raken och det avslutande programmet skulle bli med någon form av debatt om jag förstod saken rätt.
Tillägg: Såg att Trueto hade skrivit om samma program och också när den visas och i vilken kanal, Tv4 klockan 21.
Jag förstod även det Liza sa om att det viktigaste budksapet med serien är att visa att det är vanliga kvinnor som misshandlas och vanliga män som misshandlar. Ingen misshandlare har en stämpel i pannan där det står AKTA DIG, JAG ÄR FARLIG. Ingen kvinna ser ut som att hon är av en särskild typ som blir misshandlad. Vanliga människor på ytan alltså, det kan vara din granne, din arbetskamrat, din väninna osv utan att du ens i fantasin kan tänka dig att just han eller hon är en av dessa människor.
Liza ansåg Margaretha Winberg vara en könsrasist då hon lägger ansvaret för kvinnomisshandel på männen. Liza kommenterade vems ansvar kvinnomisshandel var med orden: ”ett kollektivt allmänt ansvar oavsett kön” Det är precis som jag tidigare skrivit angående det individuella ansvaret fastt tillsammans som grupp oavsett med eller utan snopp.
Könsrasism låter ganska logiskt och det kan passa många fler situationer än kvinnomisshandel. Ta tex alla jämnställdhetsfrågor där könet är den springande punkten och där man förfördelas pga av/tack vare sitt kön.

Ingen infektion, bara virus

eller som sköterskan sa, när så många har samma symptom brukar vi kalla det för influensa även om det inte är Den som är på gång som drabbar fler och som vi vaccinerar mot. Sårig och röd i halsen (mycket), hostigt (lite) slemmigt (mycket), snuvigt (javisst) och så schack och matt rent allmänt. Jag kände mig ändå tacksam för att jag inga mandlar har för då undrar jag hur det hade gått att svälja när det svider så ända in i baljan och tom kaffe svider.
CRP 25 och halsprov ingenting alls. Bronkitliknande ansåg läkaren men inte känns det raspigt i bronkerna heller men, men. Jag är tungandad men det är ju så när man har asthma och blir täppt i systemet så det tog jag inte särskilt hårt, jag är van. Acetylsystein (billig variant av Mykomust, stavning osäker på båda) som är himla bra som slemlösande och så Molipect som är både hostdämpande och slemlösande men jag är inte så hostig fast KA är så han får ta lite medocin.
Vila, alvedon, medicinen, vila och vila mera är receptet. Samtidigt så blev jag besviken för hade det varit riktiga bakterier så hade penicillinet vänt på steken på ca 1 dygn och det hade varit ganska bra som läget är nu.
En annan sak jag känner lite glädje över mitt i detta är att jag faktiskt är snuvig så att det inte blir som förra gången det var rejält sjukt, ingen snuva men besök på HIA och med, som det sades först, hjärtinfarkt som sedan visade sig vara hjärtsäcksinflammation. Man får vara glad för det lilla säger jag och lägger mig ett tag.

(2) Halsen år sårig

och penicillin krävs antagligen. Har en väldigt konstig och raspig/hes/pipig röst sedan jag kom upp i morse men det satte i gång redan i går men blev riktigt djäkligt under natten och är nu i sitt esse. Ringde jouren i Jakobsberg för mest troligt har jag fått någon luftvägsinfektion men dom ville att jag skulle vänta till i morgon eftersom deras tider så gott som var slut och halsprov inte är säkert förrän efter 3 dagars elände. Detta trots att färgen på eländet definierar infektion, det gäller både näsans och halsens produktion. Vad jag är less. Orkar sitta en liten stund, gå och sätta mig någonstans en liten stund, ligga lite osv, osv. Vi får se i morgon och måtte natten gå bra för hostan sliter sönder inredningen även om jag inte hostar hela tiden. Jo, en sak till som jag tydligen orkar och det är att gnälla och rösten förstärker mina klagomål.
Söndag var det visst
i dag också och VINTERTIDEN är åter. Klockan är alltså 17:11 vintertid och har du inte ställt om din klocka är den 18:11. Summan av tiderna är 1 timme plus att sova på för den som sover efter klockan vilket jag för länge sedan slutat göra så jag hade ingen glädje av någon extra timme.
Skall upp och äta lite, KA har stekt bitare och kokat potatis. Om jag orkar skriver jag mail senare ikväll men jag lovar inget.

En viktig protestlista

hittade jag hos Walentine.com. Jag trodde nästan att det han skrev var skämt men sedan insåg jag att så inte var fallet.
Citat: I Sverige får homosexuella män inte lämna blod, bli organdonatorer eller spermadonatorer. Dessa beslut är tagna av socialstyrelsen med bakgrund av att man menar att risken av att drabbas av AIDS är större i dessa grupper.
Jag tappade hakan för vad är det för skillnad mellan oskyddad sex mellan gay, lesbiska, transexuella hetero? ”Förr” (myten) var det ju bara homosexuella män som fick AIDS idag får man AIDS oavsett vem man har sex med. Det smittar ju ändå och sprids ändå och det spelar sexuell preferens absolut ingen roll.

Att förvånas, eller?

Ibland blir jag oerhört förvånad och det är ju på sätt och vis bra för då händer det något som inte är väntat vilket kan lära en saker om man nu vill. Jag har skrivit om detta tidigare men det är ett tag sedan nu. Kommunikation är en interaktion mellan människor på olika plan som kräver deltagande. Deltar man inte så är det ingen kommunikation utan det blir snarare en monolog till andra som kanske försöker kommunicera eller så inte. Är önskan att få till en kommunikation måste man själv vara delaktig i annars är det bortkastad energi, bortkastat engagemang och vad allt annat som också är bortkastat.
Samma fenomen inträffar i interaktion mellan människor, det kräver ett deltagande oavsett syftet med interaktionen för den spelar ingen roll i sak. Antingen så har man en sådan eller så inte. Med interaktion i det här fallet menar jag någon form av relation. Relationer innebär inte giftermål eller samboskap utan i möten skapas relationer, en del kan fortsätta och en del blir inte mer än just det mötet tex. Allt är relativt och förändras hela tiden.
Interaktion mellan människor kan leda till mer, av både positiv och/eller negativ karaktär. Detta ”mer” skapar ofta förväntingar på den man interagerar med. Jag har förväntningar på människor jag möter och som jag interagerar med. Vissa förväntningar kan vara allt ifrån en fikastund, ett grattis på födelsedagen, uppmärksamhet, engagemang, vanligt bemötande osv, osv. Det finns en uppsjö av sätt att bemöta varandra på oavsett relation/interaktion.
När jag börjar märka att något inte är som det verkar blir jag fundersam och undrar vad jag själv har gjort. Tror jag mig veta att jag inte gjort något blir jag först och främst besviken, när besvikelsen gått över blir jag sur och sedan arg. På mitt vis försöker jag markera även om min ”motpart” inte alls märker detta. Oftast märker motparten ingenting och till slut blir det som verkade vara något absolut ingenting alls istället. Av den interaktionen blir det inget mer är den då mest naturliga vägen, ett avslut.
Oavsett vad för sorts interaktion man haft anser jag att man bör meddela sig med sin ”motpart” när det hela liksom ebbar ut (oavsett orsak) eller tar en annan vändning och det mer av respekt för individen än något annat. Respekt för andra borde vi väl ändå alltid kunna kosta på oss, eller?! Förresten är jag arg annars hade aldrig orkat sitta och skriva detta nu. Det retar mig också att jag är arg men det hjälper inte för arg är jag iaf och det stör mig, har gjort det ett bra tag.
Kan det vara att man förväntar sig att människor skall stå för det de förmedlar och säger/antyder/syftar till och på så vi ingjuter det i en? För mig är svaret givet och det är JA. Det är det som stör mig för jag vet ju, jag har varit med för länge för att inte veta osv och vis av erfarenhet så borde jag veta. Resonemanget gäller ju inte enbart mig utan det gäller nog de flesta av oss ute i vida världen.

..VARFÖR alla snälla killar är tysta?

(Jag lånar rubriken från Shw hoppas det är okej)

Mina tankar gäller kring Shw:s två texter med medföljande kommentarer, ett och två. Jag är helt överens om att det mesta av våld i hemmet sker av män mot kvinnor, dvs kvinnomisshandel. Våldet kan vara i både psykisk och fysisk form. Liten parantes; baserat på egna och även andras verkliga erfarenheter anser jag att den psykiska kostar mer människa och gör ondare längre samt att den tar längst tid att läka om ens alls. Jo, jag har varit misshandlad av både en sambo och förälder och båda har varat ett tag, det ena betydligt längre än det andra och lägger man sedan till lite rädsla ända upp i vuxen ålder så…

Till saken, Shw efterfrågar var dom snälla männen tagit vägen då det gäller att ta ställning mot våldet mot kvinnorna. Jag är av åsikten att det måste vi alla göra oavsett om vi har snopp eller ej. Att inte reagera/agera/markera/säga ifrån är på sätt och vis också att säga okej och då även indirekt medverka oavsett ens egna intentioner. Den åsikten har jag alltid haft men på senare tid har jag fått mildra den en aning trots att det ligger sanning i den. Det kostar människor som agerar, reagerar osv mer i dag än det gjorde tidigare. Rädslan för det som kan ske ökar markant i dagens samhälle och gör mest troligt att vissa inte törs ingripa oavsett form.

Jag har själv förbannat flata och fega grannar då när det begav sig. Jag förbannade mina grannar väldigt och jag drog alla grannar över en kam och inte bara männen för i mina ögon är vi alla lika ansvariga för att förändringar i attityder som finns sker. Vid en av gångerna jag misshandlades av min s.k. sambo minns jag att en s.k. kompis/vän (också vän till han som slog) till mig låg i soffan i vardagsrummet när jag blev slagen i köket. Jag såg att soffliggaren både såg och hörde men han valde att bara ligga kvar. Efter det kom soffliggaren aldrig mer in i mitt hem (det var MIN bostad). Den killen var en sådan där mespropp/ynkrygg som inte skulle säga ifrån om något överhuvudtaget fast kanske han har vuxit till sig. Det han gjorde var faktiskt att delta i misshandeln av mig trots att han aldrig slog men hans icke reaktion var ett indirekt godkännande. För mig spelade det ingen roll att det var en han som låg i soffan utan det var att någon INTE gjorde något.

För mig handlar samhället vi lever i att vi, människorna/individerna, gör något mot kvinnomisshandel, barns utsatthet, det eskalerande våldet i gemen och andra likvärdiga skeenden. Att bry sig om och ta avstånd är viktigt och det görs på så många olika sätt, en del står på barrikaderna, en del ingriper aktivt i situationer, en del markerar med små ord vid möten med andra och en del gör ingenting alls som kan liknas vid att stå och titta på och då igen indirekt faktiskt medverka till att det som händer händer.

Det finns många män som aktivt tar ställning mot tex kvinnomisshandel men de märks inte i stora massan fast där finns det ju givetvis undantag, se tex artikeln om Piteå-män tar upp kampen mot våldet. Det finns män som ser avståndstagandet till kvinnomisshandel som självklart även om de själva absolut inte gör något som helst väsen av sig i det stora men i det lilla, närområdet, vänner, på jobbet osv.

Min uppfattning är att vi behöver de av oss som står där på barrikaderna och skriker, vi behöver de som knappt märks och vi behöver de som mer handgripligen markerar men ingen av sätten är sämre än dom andra. Jag tror också att skall man få mer engagemang så kan man inte såga det ena sättet framför det andra utan våra olikheter måste få mötas och först där kan vi tillsammans få till något bättre och i den tanken menar jag alla oavsett kön.

Jag vet att KA med sitt lugna och mjuka sätt får fram sitt budskap mer än jag lyckas med då jag är väldigt het på gröten i heta ämnen som tex kvinnomisshandel men bådas sätt behövs för att vi skall nå framgång. Det patriarkala beteendet är fel och måste ändras på av oss alla.

Kanske är jag ingen feminist med dessa tankar eller så är jag helt okunnig i sakfrågan och bara lägger ner energi på att debattera och inte agera i andras ögon men detta är min uppfattning och skall jag kunna göra något konkret måste jag faktiskt utgå från min verklighet, min erfarenhet och mitt kunnande för en sak är säker, jag vet mycket om ämnet kvinnomisshandel trots att jag inte arbetar med och eller utgår ifrån statistiken. Det viktigaste av allt är att se alla möjligheter och inte förringa något/någons sätt.

(Kanske står det knasigheter men jag får läsa ordentligt i morgon, måste i säng nu).

Tycker lite synd om mig själv

för här är det förkylt och rödnäst av bara den. Det bidde inget jobba i dag utan jag sov stora delar mitt på dagen istället. Just nu sitter jag här och är mör i baken och resten av kroppen. KA blev lite sämre i dag igen så han blev hemma från jobbet han också.
Det känns tråkigt, trist och sårigt. Saknar faktiskt pappersnäsdukar med mentol i för dom öppnade systemet så det kändes betydligt lättare att andas. Brukade andas in mentolen innan jag använde näsduken till det den är till för, tro inget annat. Jag gruvar mig lite för natten iom med min asthma men det går ju det som allt annat. Så det bästa när det gäller sårigheter, Inotyol, allas vår barnrumpesalva är perfekt även för såriga näsor på vuxna.
Har i flera dagar tänkt skriva om trösklar som känns omöjliga att klättra över och det kommer väl senare i kväll eller i morgon.
Här kommer några väldigt bra länkar för diverse små webverktyg.
-> Color palette
-> Iconico
Ha en fin fredagskväll!