Kategori: Okategoriserade

(jag kan visst inte räkna) Det kommer att kännas skönt för entusiasmen försvann iom bristande respons så nu ser jag det bara som ett led i allt annat. Det kan tyckas hemskt att jag skriver så här men det kan hända att saker och ting drar ner en istället för att engagera och så har skett med mig. Jag har lärt mig en hel del och en av sakerna är att det inte hjälper att vara engagerad när sedan det skall ges respons för att kunna göra något bra av saker och ting och det ej kommer sådan så blir resultatet istället en fadd smak i munnen.
Matchas jag mot någon behövande med mina kunskaper (som kan vidareutvecklas) drar kursen igång den 7 mars och jag satsar på att så sker. Håll gärna en tumme eller fler.
Annars är det inget med något
just nu utan det liksom lunkar på. Jag har ännu inte kikat på antispamfixandet eftersom det krävs ändringar och det gör sitt mot alla huserande under domänen Gökboet och för att kunna implementera detta måste alla liksom vara med. Jag får skicka ett påminnelsemail till alla berörda eller drabbade kanske man skall säga det för spam har vi alla fått även om det för min del varit lugnt under veckan som var. Törs knappt tänka tanken för då slår det väl till igen.
Jobbet väntar och jar är antagligen hemma sent ikväll men sedan är det typ helg förutom att jag skall till farbror doktorn för den årliga (borde ha varit om inte annat) asthmakontrollen. Skall bli intressant att se när jag är hemma idag då med tanke på det strulande pendeltåget – igen.
-3 grader, frostigt och ljust ute.

Då är ju liksom helgen snart slut ju 🙁 Helgen har försvunnit utan att vi egentligen hann med riktigt. Maten har tagits fram och vi skall göra det enkelt för oss – värma den. Det är förra veckans ”pasghetti” och ”öfferssås” som en liten sa, ”min” lilla rättare sagt, Tessan alltså då en gång för länge sedan. Jag hade stora ambitioner för helgen och särskilt gårdagen eftersom KA böt Tessans födelsedag mot denna lördag. Tro mig när jag säger att många inte knop inte blev gjorda alls. Ambitioner är bra när man genomför dom men att bara ha dessa hängande över huvudet gör ingen glad, snarare tvärtom.
Jag är så trött
så det finns inte ändå lade vi oss relativt tidigt om vi jämför med dom senaste veckornas sena sänggående trots mening med tvärtom. Jag gör som vanligt, skyller på Gubben för han har gjort som han brukar och spunnit och trampat om vartannat under natten.
Gubben börjar bli gammal
även i kroppen och inte bara i år. Han är ju snart 15 år, den 22 april fyller han år. Vi bor på nedre botten och i normalfallet när han vill vara kvar lite längre än Martin och Maja så tar han sig in via fönsterbläcket och den öppna vädringsluckan i sovrummet. Dom två sista gångerna han inte velat komma in trots att jag nästan ropat mig hes så har han efter en liten stund stått och jamat nedanför fönstret trots att vädringsluckan är öppen. Bara på med något på överkroppen och ut utan varken skor eller annat och ropa in honom från balkongen där han då kommer springande och glatt jamande. Skulle ngåong råka se mig där mitt i natten utan något på varken benen eller fötterna i kylan fick dom sig säkerligen ett skratt ellet två.Vi har lite tur för vi bor i hörnlägenheten och ingen störs direkt av mina rop runt hörnet även om jag ibland kanske låtit mycket ”miss i nassen”. Jag har undersökt honom och både klämt och kännt men ingenstans reagarerar han på något särskilt vis så jag tar det som åler helt enkelt eller kanske är han lite slö men det tror jag inte för det är längre att springa runt än att hoppa upp.
Där har KA lite tur eftersom han hör så illa för han hör inte Gubben säga till och kanske är det det enda man kan säga är tur med att höra illa för han tycker det är jobbigt som attan. Särskilt tjutandet när han är trött är inte roligt men nu är det inte så långt kvar tills läkarbesöket så kanske han får vettig hjälp.
Jag skall implementera
en funktion i kommenterarerna så att alla dessa äckliga spammare bromsas för det är så onödigt att behöva rensa bort dessa hela tiden. Tom mitt Tipsa script får sig smörj och det kommer massor av tomma tips mail till mig, det bevisar ännu mer att spammandet går på automatväxel och ingenting annat.
Till later!

Tänk att så lite kan vara så underbart och fullt av underbara glada känslor. Grekiskt? Nej, Så skall det låta och självklart Martin Stenmarck och Robert Gustav(?f)sson och Som en boll kommer jag tillbaks till dig. Gisses vad underbart och så bra dom sjöng, eller vad jag nu skall kalla det för, ihop dessutom. Martins otroliga röst och söt är han också men båda sakerna har jag tyckt sedan första gången jag hörde hans röst och såg hans charmiga leende på Så skall det låta. Jag gillar hans sätt att sjunga på och så avslutades det med ELO´s Rockaria från svunna tider.
ELO var stora när jag kom till Sverige som blivande 15 åring. Jag hörde en låt på radion för ett antal veckor sedan och som var från då och som jag faktiskt inte hört på 100 år ungefär. Billy Porter med Mick Ronson och vad har den med det hela att göra dårå? Jo, alltid när vi gick till ”badis” så satte alltid Rosa eller Cattis på Billy Porter så den blev liksom en badislåt och deras samtidigt. Lite löjligt roligt faktiskt och det var ELO´s fel som fick mig att tänka på det nu. Jag var tvungen att ladda ner den (personligt bruk) och lyssna och hemsk är den egentligen men jag fick typ glada ben eller vad jag nu skall kalla det för.
Pigge Werkelins sida,
ior.nu har för en del dagar sedan även fått en gästbok. Nu är det tjafs i den gästboken om syftena med en del kvinnors skriverier och att enda målet verkar vara en ny man typ. Det ifrågasätts och det grejas. Hur sjutton kan man göra så i en sörjande människas gästbok som inte var menat för sådana saker som dumheter? Några har skrivit att dom använder W Ulrikasprejen på tjafsarna i Pigges gästbok. Jag har svårt att förstå den totala respektlösheten som finns och vi människor faktiskt tar oss rätten att bråka i en för oss okänd människas gästbok. Det finns nötter och det finns nötter men det är övermaga. Särskilt med tanke på syftena Pigge angett till att han har sidan ior och varför det finns en gästbok för det var aldrig menat för bråk, snarare empati och omtanke om sina nästa.
Vadan detta, 3 saker på rad? Jo, jag testar ett fenomenalt verktyg för att se hur det fungerar och det verkar fungera bra även om jag inte fått ihop alla detaljer ännu. Verktyget heter w.bloggar och finns här att hämta för den som vill. Goder natt och sov så gott!

Det är söndag kväll och jag har inte gjort ett skapandes grand förutom att funderat, varken på allt eller det mesta utan på mej och min utpräglade undvikande attityd. Nog om det nu men det är vad den här dagen gått åt till förutom att jag setat vid datorn. Kanske heter det inte ”setat” utan ”suttit”? Skriver jag ”setat” i fortsättningen så är det ”suttit” jag menar. Nu är jag så trött så jag kan seta här och flamsa om setande och annat men tyst nu min mun så får du socker eller …
Om att jag ska i säng.
Ska som sagt i säng snart även fast jag inte börjar arbeta förrän 14.00 imorgon. Ska nämligen börja läsa en ny bok. En om Harry Bosch (tror namnet stavas med sch). Änglar och Demoner var väl bra. Bättre än jag trodde efter att ha läst de allra första sidorna. Att slutet inte förvånade gör inget.
Om vad jag är glad åt.
Jag är glad åt att han som la ned sitt skrivande på internätet häromdagen återupptagit skrivandet igen. Han skriver som jag själv skulle vilja skriva. Om sej själv och om annat runtomkring som berör honom. Han är en jäkel på vad som händer runt omkring.
Om hur jag mår.
Jag mår ganska bra, håller jag på att acceptera mitt jobb, efter över ett år? Kanske, det är bl a det jag fundrat över idag, samt mitt hållningssätt därstädes. En hel del finns att säga och det ska jag väl, någon gång…kanske…
Om att jag inte ska skriva mer nu.
Näe, nu lockar boken så, g´natt!

Jag har fått ett par mail med uppmaning att skicka det vidare och också helst skriva under. Jag vet att många reagerar mot att mail skickas vidare även om dom är för en viktig fråga så jag gör som så att jag klistrar in texten och vill någon hänga med på en proteslista så kommentera inlägget eller skriv ett mail. Kontaktformuläret finns i navlisten ovan eller så klickar du på mitt namn i detta inlägg.
Jag tycker som så här att en 13-åring inte är ansvarig för sina handlingar och eller beslut på det viset som en vuxen. En 13-åring är inte vuxen, ser inte alltid konsekvenserna av dåliga beslut och kan alltför sällan riktigt skönja handling och konsekvens. Just att hon dessutom var berusad borde i det här fallet ha vägt ännu tyngre och ännu mer så på grund av hennes låga ålder.

SKRIV UNDER & SKICKA VIDARE!
”Pappa, mina trosor sitter bak och fram”, sa hon.
En 13-årig flicka åkte den 19 augusti in till Motala för att lägga undan ett par byxor i väntan på barnbidraget. Vid tiotiden på kvällen ramlade hon in genom dörren: ” Pappa, mina trosor sitter bak och fram”, sa hon.
Tingsrätten dömde fyra män (30, 26, 22 och 16 år) för grov våldtäkt. Hovrätten friade två av männen och mildrade domen till sexuelltutnyttjande för de andra två.
Nu har en insamling gjorts för att familjen ska få råd att begära en ny
rättegång via Högsta domstolen. ”Min dotter fick straffet”
Nu har en protestlista startat för att vi nu kräver hårdare straff mot ALLA sexuella övergrepp, det finns inga förmildrande omständigheter och det ska inte heller gå att fria gärningsmannen ifråga och skylla på att någon hade högt promille i kroppen! Vi kräver skärpt lagändring NU! Och vi kräver att männen i Motala får sin dom och att det INTE skylls på att flickan hade fått i sig alkohol!
Detta kommer att skickas till hovrätten, Högsta domstolen, Motala kommunfullmäktige ,tidningar , politiker, statsministern och justitieministern Tomas Bodström.
Det får inte fortsätta så här- nu måste vi… FOLKET – PROTESTERA!!! Det är både kvinnor, flickor, och framför allt våra barn det handlar om, så skriv nu på !!!
Var 100 :ade person som skriver på, skicka ett mejl till person nummer ett på listan = xxxxxxxx

Jag surfade runt lite och såg att Nina gjort nästan samma som jag och kanske är det fler än jag sett. Nina hade också dagens Metro artikel om Motalaflickan.

Tema: skrivprocesser
1. Varför har du valt just bloggen som uttryckssätt?
Ett enklare sätt att skriva tankar och funderingar på, sidorna skapar sig liksom själva.
2. Vad gör du de dagar då inspirationen till att skriva tryter?
Skriver ingenting alls för det är inte ATT skriva som jag är ute efter utan att skriva det jag tycker, tänker, känner, har lust till och vill sätta ord på.
3. Är bloggen det enda stället du skriver på, eller skriver du någon annanstans också?
Jag skriver bara här.
4. Vilket av dina alster är du mest nöjd med?
Vilka alster? Mina ord och tankar ser jag inte som alster.

(Flera dagar sen men jag skrev detta i söndags men, men)
Femman går och handlar.
1. Färskvaror eller frysvaror?
Både och. Till mat är det mest färskvaror och är det extrapriser på saker och ting så köper vi gärna frysta saker vi ändå skall ha
2. Bäst-före-datum; lag, guide eller dekoration?
Tja, guide och även dekoration. Men jag dubbelkontroller alltid.
3. Glass; liten, dyr och exklusiv eller billig storpack?
Beror på till vad. Lite trevligare och kanske mysigare tillfälle en lite exklusivare annars är storpack väldigt gott.
4. Mjölk; röd, grön, blå eller gul?
Röd till kaffet och blå (lättmjölk här i länet) till dryck
5. I kassan; på rad med tungt först, brödet sist och streckkoden mot dig eller allt huller om buller?
Jag är noga där. Tungt först sedan mindre och mindre känsliga varor och alltid med streckkod åt rätt håll, försöker vara hjälpsam.

Jag är som jag är och inte alltid som jag borde och nu har jag tom skrämt slag på KA, nästan åtminstone. Hittade en webradio från Ghana med radiosändningar med både musik och tal. Talet är hemskt, det är hederlig pigeonenglish och jag fattar knappt vad dom säger. Jag som kunde prata även denna variant av engelska en gång i tiden. För den som inte skräms så kan man provlystna. Sidan finns här att lyssna på för den som kan tänkas vilja skratta lite. Det låter förskräckligt och KA trodde att det var på något av Ghanas alla olika stamspråk men så är det inte. Trots dom många år sedan jag faktiskt varit i Ghana så är det nästan lite som hemma hur konstigt det än kan tyckas. Jag reagerar likadant på dofter och mat från Liberia och Ghana. För den nyfikne så bodde jag i Tema, hamnstaden i Ghana och Buchanan i Liberia. In alles bidde det 14 år i Afrika, tack för den tiden Helge.

Jag tycker och tyckte
att det är jätteroligt med denna radio eftersom detta är något jag vuxit upp med. I Liberia var det också pigeonenglish men det var en annan variant av samma slags broken english. Broken kallas det eftersom orden tappar början och/eller slut och ibland sätts dom avkapade ihop och kan också betyda flera saker och då är det ännu viktigare att höra meningen för att kunna få med sig sammanhanget av det konstiga ordet.

Ett stort aber
finns iom med min uppväxt i ett annat land med annat språk osv, mitt eget språk. Talspråket är en baggis för orden dom kommer men det skrivna. Jag är inte duktig på varken norska (mitt riktiga modersmål) eller svenska i skrift. Många ord är ganska lika på norska och svenska men dessa stavas helt olika och en del ord är lika men betyder något helt olika och då kan saker och ting hända :). I bland avstavar jag helt fel men jag klarar mig och jag hoppas ju att om någon inte förstår vad jag pratar om så frågar dom förhoppningsvis. Mig veterligt så har jag inte haft problem med det språkliga i kommunikation mer än då den skrivna.

Det är lite märkligt ändå
för när vi kom till Sverige, jag skulle fylla 15 år då, så var det väldigt viktigt att skriva som det låter och det gjorde jag men gisses vad fel det blev. Jag hade dessutom just gått 1 år i norsk skola (8:e klass) och där fått lära mig skriva behjälpligt på norska så var det dags att lära sig svenska också. Fy vilken röra, soppa och smet. Begriper ff inte hur jag kunde få en 3:a i svensk gramatik, jag som tom hade engelska meningsuppbyggnader på svenska. Verben hamnade på fel plats och orden delades upp med bindestreck och så komma både här och där.

Nej dags att lämna dagens nostalgitripp för nu. Fröken väntar så vi ses, läses, höres eller något ditåt.

och när ingen annan råd finns än att få i sig en öl (som är en dryck jag avskyr) så att man kan få rapa så är det ett smärre h*e. Så bidde det lagom tills jag kom hem igår. Antal Novalucid var många, alldeles för många men jag höll på att avlida i smärta som det kändes. Ingen Proviva fanns hemma, ingen Club Soda och inget som lindrade utan smärtan bara eskalerade. Stackars KA blev alldeles stressad och visste inte hur han skulle hjälpa mig.
Det exploderade när jag kom hem men jag hade förkänningar på vägen och gjorde vad jag kunde med Novalucid. Borde ha tänkt på att köpa Proviva men det är länge sedan det varit så illa. Turligt nog försvann det mesta under natten och jag hade bara aningar i magen som sa ”var försiktig, akta dig för kaffe, rök inte så mycket osv”. Det gick bra ändå och jag klarade dagen. Borde nog ha köpt Proviva men glömde bort det. Får se till att köpa det i morgon.
Två tårtor
skall göras iordning åt fröken för vi icke festprissar skall fira damen en dag i förskott med Tessans underbart goda morotskaka, mina tårtors, kaffe, läsk och presenter.
Frökens presenter
bidde armband och halsband i bismarck och av lite tjockare modell, en natt för två på spahotell Skepparholmen samt 700:- till spabehandling och vill hon göra mer för hon bidra själv (skickar inte upp detta förrän lördag eller efter presenteriet). Lite tur måste man ha och det ramlade in ett erbjudande om bo två betala för en så vi slog till. Vi är några som har skramlat till gracerna för att det är roligt att kunna ge något större för 25 år är ändå rätt stort när man är liten 🙂
Alltså när jag var 25 år var Tessan faktiskt hela 8 år och jag kan inte tänka mig fröken som mamma ännu men om jag skall vara riktigt ärlig så kunde inte min mamma (som blev mormor till Tessan när hon var 36) tänka sig mig som mor vid 17 års ålder heller. Tur att vi inte alltid sitter med facit i handen utan får treva oss fram lite försiktigt för en sak är säker resan är värd det även om vägen är bra krokig många gånger och motgångar stärker trots att man många gånger önskar vara utan många erfarenheter.

I går var jag på infot om den ena kursen och det var väl okej. Kursen har plats för 12 – 15 deltagare, kurslokalerna var förberedda för 70 deltagare och vi var så många så att dom fick dela upp infon på två lokaler samt att vi var hur många som helst som tog in extra stolar och eller stod och lyssnade. Tro hur många av oss alla som ens kommer att kallas till någon form av första intervju. Urvalet går precis till som vid en anställningsintervju. Hittills hade över 200 ansökningar kommit in och det var kanske så många som var åhörare totalt sett.
Efteråt insåg jag att jag borde ha skrivit om mitt faktiskt sociala jag och att jag är en problemlösare som gillar att ta tag i saker och ting osv, osv. Men min ansökan är redan inlämnad och om den biten skrev jag inget alls.
Om den andra sökta kursen vet jag fortfarande ännu ingenting och min handläggare på AF lovade höra av sig snarast. Jag får väl ringa henne i morgon och fråga om, hur och vad. Handläggaren slutar på fredag för att arbeta på en annan Arbetsförmedling. Undra vem jag får då. Turligt nog är den tidigare ökända handläggaren på AF inte kvar där längre så honom riskerar jag inte att tampas med men det blir väl en ny stjärna i någon form.
Bilen krävde ett nytt batteri
så det var till slut bara att införskaffa ett sådant men vi fick medlemsrabatt vilket inte gjorde något alls. Får se om det går bättre och vi (KA) slipper ha både laddare, kabel och gott om tålamod varje morgon. Jag måste ge kär make en stor eloge och jag är så glad för att han fixar och jag får liksom vara bekväm. Tänk att sådant grejade jag alltid själv förr men det var då det.
KA är arg
men det tog några timmar och tankar för honom att bli det (han har lång startsträcka för det jag kallar att bli arg men som han i princip aldrig blir). I morse när han precis hade kommit innanför dörrarna på jobbet kom en boende farande som ett jehu och KA han inte lägga bort sin mobil och andra saker utan fick lägga dessa där det gick för att ta hjälpa denna boende att komma loss. På sekunden så for mobilen i golvet med hjälp av den boende som viftar mot allt som finns inom räckhåll. KA hade valet att hjälpa henne eller se till att hans mössa, mobil med mera kom ordentligt utom räckhåll och på den rätta platsen men valet var inget val i sak, människor går före.
Det är en dyr mobil som var något av det sista som köptes in innan vi insåg att vi måste lägga ner och vi kommer aldrig att kunna köpa en likvärdig med vår ekonomiska situation. Även om vi kanske kunde ha levt på luft så prioriterar vi inte en sådan telefon, för oss är det en once in a lifetime grej. I sak är det INTE därför KA är arg heller utan mer flatheten och noll responsen om att ersätta mobilen och motfråga från en chef om varför mobilen var med. Grejen är att KA ofta söks av arbetsgivaren för att hoppa in extra och eller ändra pass osv via just mobilen och det händer ofta att inköp bes om när KA är på g till jobbet och utan mobil hade det inte varit möjligt.
Detta med mailen
som ibland fungerar och ibland inte gör mig snart tokig och jag antar att det INTE är enbart webhotellet utan en kombination som det verkar vara av min dator och serverstrul. Jag skall strax starta om datorn för mina försök med cmd arp -d* fungerar inte. Lusten med datoriet försvinner mer och mer för det är inte roligt när det är en massa strul som man själv inte kan påverka.
Skall alldeles strax in i duschen och sedan en tidig kväll för mina ögon vill inte vara vakna riktigt.