syns är flytten klar.
Kategori: Okategoriserade
När detta syns är flytten genomförd
Och då kan saker och ting äntligen återgå till det mer normala på denna sida.
Jodå, jag har cykeltränat – liiite
och mer blir det i morgon har det bestämts och då blir det en längre runda än idag som bara var på ynka några kilometer. Det var både lite uppför och lite nedför och så plant. Jag tröck fel på cykeldatorn så hur jag långt jag egentligen kom vet jag som sagt inte. Ingen mjölksyra i benen, inga onda knän men jag känner av det i armarna och det begriper jag inte för inte sjutton cyklade jag med armarna utan dom användes bara till att hålla i styret. Jag har insett att det inte är särskilt praktiskt att cykla Tjejtrampet med en vanlig damcykel även om den är av modell nyare (helt oanvänd i två år, då vi köpte den för lönen vi fick av konkursförvaltaren, förutom ett par rundor den sommaren).
I morgon skall jag ta på mig mina knäskydd så att jag grejar det utan att ge upp i förtid. Det skall bli lite kul. Cyklar vi till Bro fram och åter så är det drygt 7,5 kilometer gånger två. Jag gissar att jag är helt slut efter en sådan tripp men jag måste greja det annars grejar jag inte loppet på söndag.
En liten eloge mindre onda ögat måste jag ge mig själv, kläderna som legat ouppackade sedan vi for på kryssningen till Åbo i mars har jag äntligen vikt in och lagt där dom skall ligga. KA tittade storögt på mig och undrade vad som felades och för att göra ännu mer av det hela så tvättade jag både i går idag och har också faktiskt hängt tvätten. Skämt åsido men ändå inte för det har varit segare än f*n själv och jag har inte sett velat se den fina högen som ville in i garderoberna och på rätt plats.
Dags att nana, natten är sen ändå så till another time and another text, bye bye!
P.S Låtarna som syns högst upp kommer automatiskt när jag spelar musik i Windows Media Player via en funktion i w.bloggar, kul tycker jag åtminstone. D.S
Fredagsfyran v20 -05 – Fotografering
Tema: Fotografering
1. Vad innehåller ett lyckat fotografi?
Som amatörfotograf visar det vad jag vill ska visas och jag har inga andra krav än så.
2. Vilken utrustning behöver man för att fotografera “på riktigt”?
Idag räcker det men en systemdigitalkamera som visserligen kostar skjortan men om det med riktig innebär systemkamerans funktioner så är en kombination som jag ser det bäst.
3. Fotograferar du någonting själv?
Inte längre och jag förstår inte varför jag inte har lust för förr fotade jag allt och lite till och älskade det.
4. Var hittar man inspiration till att komma igång och fotografera själv?
Ja det undrar jag också för jag vill ha den åter.
Övervikt, bemötande och fördomar
Under årens lopp har det uppmärksammats om attityder mot överviktiga/feta som generellt sett går ut på att dom är lata och dumma och skulle dom råka vara sjuka så är det fetmans/överviktens fel och absolut inget att ta på allvar mer än att motionera och eller att äta mindre och varför inte helt sonika ta kontakt med Viktväktarna.
Aftonbladet har i dag en (av flera artiklar om överviktiga) artikel om Maria som särbehandlas hos doktorn och möts av attityden att just fetman är hennes sjuka och inget annat. Visst får hon, som andra, berättade vad som felas och så kommer det där med fetman upp.
Just det där vet jag så väl vad gäller fröken och då när hon åkte in akut (KS) för hennes konstiga symptom med bomull i huvudet, skakningar i kroppen, svårigheter att gå och domningar i hela högra sidan av kroppen. Hon bemöttes med att hon är ju överviktig så det måste vara därför. Det djävliga i kråksången var att det veckan efter (2:a akutbesöket) togs lite på ett helt annat sätt (en engagerad läkare) och då gjordes både magnetröntgen, testades med värme och kyla samt skrevs in på neurologen för både lumbal punktion samt djupare undersökning av neurlog.
Slutresultatet har vi alla för frökens del, hon har MS som går i skov. Nu ett år senare har hon mycket rester av det skovet och sannolikheten är att dom kommer att bestå för ofta när rester är kvar efter ca 1 år så stannar dom kvar. Det betyder att frökens försök till hjälp redan för snart 5 år sedan då det sades vara B12 brist inte togs på allvar och orsaken till det vet vi inte men säkerligen hade det med läkarens attityd redan då. Inga undersökningar gjordes och ett enkelt blodprov hade visat att där inte fanns varken B12 eller Folsyra var bristvara hos fröken och att djupare undersökning var av vikt.
Många kunniga får inte heller jobb på grund av det ofta vid anställningsintervjuer ses på som dålig arbetskraft. Jag kan förstå företag som räds eventuella kostnader pga eventuella sjukdomar och eller förslitningsskador som beror på övervikten men samtidigt så kan rätt man på rätt plats vara värt så mycket mer. I dag är det än mer problematiskt att få arbete rent generellt och ännur som överviktig för att nu räds företagen dessutom dom ökade kostnaderna som dom drabbas av vid sjukdomar och långtidssjukskrivningar. En hel del måste ha med fördomar om att feta är lata och dumma och därför platsar dom inte hos oss kan jag tänka. En annan an av artiklarna speglar Reiner får inte jobben trots han kompetenser som tagit honom till anställningsintervjuer.
Så var 17:e mai slut

utan vare sig norsk flagga, 17:e mai tåg eller kuligheter på Skansen. Någon gång skall jag väl komma dit också men gärna med min familj.
Sverige bevakar firandet och det är roligt eftersom jag kan hänga med på ett annat sätt för jag är väldigt norsk trots att jag bor här. Några artiklar för den som råkat missa begivenheten och kanske är intresserad ändå. Expressen, SVD, DN och Aftonbladet. Jag ids inte leta reda på dom andra länkarna för jag sparade dom ju inte innan.
Rätt kul ändå för i dag har vi varit förlovade i 12 år, 1 år mer än som gifta. Det roliga var att vi var i Oslo då hos föräldrarna innan dom skildes och jag bröt kontakten med faderen. Nog blir det någon fler gång till Oslo 17:e mai men då kanske vi kan vara i Oslo och bo på något bra och billigt ställe om inte annat finns ju tält även om allemansrätten inte riktigt finns i Norge.
IDAHO – den internationella dagen mot homofobi

Sorgligt att detta skall behöva manifesteras år 2005 med alla kunskaper vi har och dom möjligheter vi har/har haft att möta det som är utan att döma ut andra för vem dom älskar/vill vara med eller står för.
Natti och sov gott!
Hallen ser riktigt fin ut!
Trots att vi inte gjort annat (vi och vi, KA) än att demontera det gamla och sätta ihop och montera upp dom nya hatthyllorna och ställt dit dom två nya skoställen/sittbänkarna. KA tyckte att vi kunde borra och prova oss fram innan vi målar tak, väggar osv så att det är färdigt och under tiden ser det riktigt fint ut. Han är verkligen flitig min man. I morgon är det 17:e mai och då förlovade vi oss för 12 år sedan.
Vi inhandlade lite tillbehör till hallen i går men glömde spegeln så den åkte vi och hämtade i dag. Det kommer att bli riktigt snyggt när det är färdigt. Då kan vi säga att vi har faktiskt fint i både sovrummet och hallen istället för bara sovrummet. Med fint menar jag fräscht, helt och relativt nytt (som inte stenålders)
När vi ändå var på IKEA Barkarby gick vi in på cykelaffären och inhandlade knästöd åt mig. Jag provade funktionen i butiken och det blir nog bättre än bra, jag behöver knappt skjuta fram benet själv det liksom rätar ut sig automatiskt liksom så. Dom hade en cykeldator för 59:- som jag köpte med mig så kan jag se hur långt jag grejar att cykla innan det är dags för slutprovet den 29:e. På morsdag av alla dagar, det blir en fin present det, rumpblåsor och hjärtinfarkt 🙂 Hejarklacken är ju med och tur är väl ändå att fröken är ledig den helgen så hon kan få sig många skratt på köpet.
Ett stort grattis till Åsa på ynglingadagen
(Dags att ge sig om nu bara webhotellet vill stå mig bi. Funkar det så blir det 3 skriverier som skickas upp idag även om dom skrivits innan det syns.)
Femman v.20 2005
1. Blunda en kort stund och lyssna, vad hör du?
Min käre makes stön och stånk och det behöver jag inte blunda för att höra 🙂 Jag hör också Mannfreds förnöjda kuttrande där han flugit in i buren för att inta en till hörandes god måltid av rutten frukt och andra goda rester
2. Blunda, vrid huvudet fram och tillbaka, öppna ögonen på måfå vad ser du?
Del av väggen och köksfönstret och utanför att det mulnar på riktigt ordentligt.
3. Blunda, sträck ut din hand tills du vidrör något, vad kanner du?
Ena garderoben i sovrummet
4. Ta ett par andetag, vad luktar det där du är just nu?
Jag känner tillstymmelsen till trädoft från garderoben men kanske är det önsketänkande
5. Känn efter, känner du någon smak och i så fall vilken?
Kaffesmak, jag har nyss hällt i mig lite
Ingen åkte in i kägelbanan :)
och kanske är orsaken till det att vi inte bowlade eftersom herr Jörgen bidde sjuk. KA satte igång med ihopmontering av (ja, så illa är det för vår del) två stycken hallmöbler som stått i kartong ända sedan förra året, närmare bestämt sommaren 🙂 Nu måste vi bara ta ner dom sakerna innan vi kan måla och lite till av färgen vi köpte vid samma tid förra året. Detta gjorde att vi kom iväg aningen senare än planerat för att åtminstone få till en FRIH-träff med både gökar och päron utan bowling.
Vi stannade till på vägen och införskaffade lite lätt föda bestående av grillad kyckling, spjäll, dallassallad och mimosasallad och lite läsk. Det uschliga hade vi redan i bilen och det var i första hand meducinen till sjuklingen (whiskey, tillbehören till tänkte vi ta från sjuklingen själv, som socker, citron och hett vatten) och så min ena flaska Sambuca som jag ville bjuda på. Vi trodde herrskapet gillade dallassallad så av den sorten tog vi lika mycket som av mimosan men det visade sig att bara den ena av mötesparterna gillade dallassallad men jag åt också och den är god.
Det var mysigt att ses för det var ett bra tag sedan sist och både Hebbe och Mannefredde skötte sig förutom att Jörgen fick sig ett nyp när Mannefredde var lite surig på Hebbes fina slottliknande bur. Sessan är svårflörtad tyvärr men någon gång skall väl hon våga komma och inte bara backa undan. Felet är att vi ses för sällan Sessan och jag och då blir hon ju inte van heller. Sassa och Jörgen fick till det väldigt bra med fotona och som vanligt ser man KA´s underbara sura miner (han har svårt för att se glad ut på kort och f*n vet varför för glad är han oftast, ni skulle se bröllopskorten och minerna *asg*)
Det blev kort men sent ändå för herrskapet, särskilt med tanke på att det var sjukt. Jag tror att vi alla var precis lika pigga men livgivande och lyftande för hjärnan. Innan vi for hemåt så var det provning av cykelbyxor med mjukt i rumpan som Jörgen frivilligt lånar ut. Vi skrattade gott åt mig med dom på och bara bh på överkroppen. Tro om det hade skapat ögon på vägen och så helst Mannefredde på axeln och Sassa bogserande. Jo, hjälm fick jag låna också så nog skall detta gå vägen. Måste bara träna lite också.
Mannefredde sussade så gott innanför min jacka redan innan vi hunnit från orten och då ringde fonen och… Jodå, jag hade glömt mina nya läsglös så det bidde helomvändning men det gick vägen för det var precis innan den stora trafikleden norröver.
Tjejtrampet är om endast två veckor *skräck*
och jag har inte cyklat en enda gång, fy sjutton men det löser sig kemiskt. Antingen så får Sassa bogsera mig eller så dör jag på fläcken. Roligt skall det bli och så får vi se hur jag överlevt, ryggläge eller hästgång. Knäskydd måste jag köpa, skydd och skydd men stöd som gör att jag kanske klarar att cykla dom där milen det handlar om. KA och jag skall/skulle ut och cykla ”varje dag” var det bestämt och så i helgen men hur det blir vet ingen för vi skall bowla eller om det kallas för förtäckt pratstund. Vi får se vem som hänger med klotet in för bowla kan jag inte men jag har provat det. Skratta kommer vi att göra och DET är värt allt, även en tur i käggelbanan. Sällskapet är ju inte fy skam heller fast dom tänker rymma till annan stans om husköperiet går i lås och här hålls tummar, tassar och klor att det skall gå i lås även om det är långt bort.
Efter intervjun i onsdags dök jag upp hos Nina och där satt jag tydligen fast tills det var dags att hämta KA som skulle släppa av mig hemma och sedan åka till ett annat boende och jobba extra. Det var trivsamt, roligt och gott. Nina, kaffet var inte alls starkt! Stackars Levent, han fick nog både öronskav och annat.
Planerna för dagen var många och jag har inte gjort en enda hittills, precis som vanligt med andra ord eller så inte. Ha en trevlig helg och jag skriver, på återläsande till annat tillfälle.
P.S. Solen skiner men graderna är inte särskilt många. D.S.
