Kurt och Mannfred har fått sin första bebis #blogg100

Lite strul med en DDosattack hos Binero ställde till det så nu blir det inte många ord utan snarare bilder på ett litet mirakel här hemma hos oss iaf.

Kurt och Mannfred är ett par sedan 2007 och redan december 2008 kom första omgången ägg. Vi har vant oss vid att Kurt och Mannfred lägger ägg varje december och följande januari sedan tar vi holken tills slutet på augusti och det har aldrig blivit mer än obefruktade ägg. En gång har ett ägg varit befruktat men fostret dött innan.

I fredags när vi kom hem var jag i köket och det pep så där märkligt. Kollade in och Mannfred låg på äggen och kikade på mig och det fortsatte pipa sådär ynkligt. Det låg en liten caiquebebis där och pep tillsammans med dom resterande 5 okläckta äggen.

Helt makalöst är det. Ettans äggskalsrester.2015-02-27 16.42.34

I går, på inrådan av veterinär lyfte vi upp den lilla och kände om den var varm, vilket den var. Dom kan inte smälta maten om dom är kalla heller och det behöver vara en viss luftfuktighet och värme för att det skall funka. En liten bild på det unika har du här.

_DSC8480_1

Bebisen är nu 2 dygn gammal och kritiska perioden är några dagar till. Inga utomstående får komma in förrän det gått 2 veckor om lillen klarat sig så långt. Se lilla snutten nedan

1 av 100 #blogg100

Tack för dom här åren Tobbe

I morgon är det din begravning Tobbe!

Tänk så livet är orättvist och så oberäkneligt. Tänker på din älskade hustru, barn och barnbarn och vännerna som saknar. Du var en så otroligt varm och god människa med helt galen humor, du hade också världens otur och skadade dig alltid på något helt omöjligt sätt oftast. Vi har skojat om att du måste ha många liv. Du och och din underbara familj reste och levde i nuet

Många år sedan vi först ”träffades” via nätet Tobbe och din hemsnickrade sida, långt före dagens bloggar och när internet var i sin begynnelse för alla här i norden, år 2000. Det fanns något som kallades dagboksrejv, Netnäsa, DPN, Succe, knacka egna hemsidor med hjälp av Annika Tigers HTML-guide, klädnypedrog osv, osv. Ja du, mycket har hänt sedan dess och åren har visst också hänt.

”And if I go,
while you’re still here….
Know that I live on,
vibrating to a different measure
– behind a thin veil
you cannot see through.

You will not see me,
so you must have faith.
I wait for the time when we can soar
together again,
– both aware of each other.
Until then, live your life to its fullest.
And when you need me,
just whisper my name in your heart,
…I will be there.”

Tack för dom här åren Tobbe Rapp, vi ses!

Tobbe

Grattis alla pappor

Stort grattis till alla pappor och må dagen bli som du önskar dig den. KA sover så gott, hoppas jag, efter nattens arbete. Själv fixar jag lite, tänkte baka lite och plocka undan så att vi sliper snubbla på vår fina röra vi har här 😉

Med glimten i ögat

Eventuellt kommer det några barn senare i eftermiddag för att fira KA.

Varit uppe sedan strax efter 6 en söndag morgon är inte det roligaste men vad är väl en sovmorgon. Skulle iaf önska att jag fick sova ordentligt någon gång för roligt är det inte att alltid vara så satans död i kålan.

 

 

Tankar finns det gott om men svårt med orden

Tankar finns det gott om men svårt med orden

Senaste åren har varit, och fortfarande är, svåra, Sorgeprocessen har varit otroligt svår och nästan omöjlig att jobba sig ur. Sommaren har, tillsammans med KA och nära vänner och bonusfamiljen, lyft mig ur det tyngsta men vägen är ff lång.

Minsta lilla ger enorm turbulens i det lilla stadga kroppen fått. Kroppens inre stresscentrum reagerar för minsta lilla och det gör även det onda i kroppen, det jag oftast annars kan hantera. Tacksam ändå att den där trögheten, trötta hjärnan med tillhörande konsekvenser som bara fick ihop äpplen och päron 🙁 börjat återhämta sig. Jag känner mig inte helt korkad längre men visst…det tar sig iaf.

Höstmörkret har landat och snart är den fina vackra snön här, jag älskar det vita men inte sörjan.

KA och jag har fått fingrarna ur och gör iordning ”min” afrikahörna. Livet är mycket just nu på många plan.

Är oerhört tacksam för vår bonusfamilj och tillika bonusbarnbarn.

Tänk, att efter drygt 2,5 år har vi varit och fikat med Julia på ”vårat” fik och det trodde vi aldrig mer skulle hända. Det är stort det.

För övrigt så är livet här och nu, det som är borta kan du aldrig återfå så var rädd om det du har, i morgon är det för sent.

Remember when

är också smärtsamt ljuv på något vis. Texten är fin och jag känner oerhörd sorg och saknad men ändå är den fin och full av värme.

”Remember the sound of little feet?” Yes, I do and I miss that person so much, the person who used to be the one with little feet. Men som det är livet rusar sin väg och kvar finns bara minnen.

”Remember When”

Remember when I was young and so were you

and time stood still and love was all we knew
You were the first, so was I
We made love and then you cried
Remember when

Remember when we vowed the vows
and walked the walk
Gave our hearts, made the start, it was hard
We lived and learned, life threw curves
There was joy, there was hurt
Remember when

Remember when old ones died and new were born
And life was changed, disassembled, rearranged
We came together, fell apart
And broke each other’s hearts
Remember when

Remember when the sound of little feet
was the music
We danced to week to week
Brought back the love, we found trust
Vowed we’d never give it up
Remember when

Remember when thirty seemed so old
Now lookn’ back it’s just a steppin’ stone
To where we are,
Where we’ve been
Said we’d do it all again
Remember when
Remember when we said when we turned gray
When the children grow up and move away
We won’t be sad, we’ll be glad
For all the life we’ve had
And we’ll remember when

When you say nothing at all

Dom orden kan betyda mycket och också vara väldigt dubbelt. För mig är orden sorgliga och samtidigt så fulla av kärlek. Ser jag på KA och vet att ”you say it best when you say nothing at all” och då menar jag hans underbara ansiktsuttryck som faktiskt säger, ”jag älskar dig”.

Förundras många gånger över att hans faktiskt orkat med han ganska hopplösa fru som är väldigt envis men så fylld av kärlek.
Här är videon med orden han sjunger

Vissa saker får man på köpet vissa kan man välja

Det man får med sig från början och det man skapar efterhand är 2 olika saker men ibland vävs dessa samman. I vissa skeenden i livet blir det som alltid funnits en svår tung börda och i vissa fall går det att leva med detta men i andra inte alls.

Det som är häftigt är att man skapa sig egna delar i livet som lyfter, fyller och berikar och inte bara äter upp en och trasar sönder en.

En riktig skön helg har vi haft

Vädret var på top så vi for till Norrtälje i lördags och American Carshow för att kika på många fina bilar och ävenså några fina båtar. Som tur var var det inte så hett som det varit tidigare i veckan för då hade både vi och gökarna Jonsson försmäktat på denna ö.

Man skulle nästan bli rik om vi sa 5 kronor kortet men dom flesta frågade snällt så det kändes okej. Mannfred som vanligt på huvudet och Kurt på axeln. Som tur var överröstade inte Mannfred musikerna som spelade även om hon visslade som attan när dom spelade. HepStars spelade denna gång, förra året var det Boppers.

Denna låt var den som fick mest ovationer:

I går, söndag, kom Maria och Stefan och åt lite grillat med oss och sedan tog vi våra hojar och for iväg till Dino och Helene och sedan drog vi alla 6 till Sigtuna och åt lite våfflor. Riktigt roligt med Dino som mångårig mc-åkare som visade oss lite tips och trix även om ingen av oss förstod ett dugg först.

En härlig söndag med skratt, vänner och solsken. Bilder kommer måste bara redigera lite 🙂

Rullistan som är

Nu är listan så långt klar och den är också digitaliserad så att vi får med den på respektive rulle. Skall bli så roligt med dessa filmer. Hoppas så att dom motsvarar våra förväntningar.

Jag har, för många, berättat om lillebror Bjarne och hans röda burk med Ritz Crackers han alltid sprang omkring med och den finns med. Sekvensen där ett av mina favoritkort på oss syskon finns med (där jag står och kikar på dom små knytena och ser undrande ut, ca januari 1965). Många sekvenser på Cheeta och oss barn och så min älskade Bambi, (orsaken till att jag som köttätare vägrar rådjurskött).

Installationen som hövding är såklart med på film också.

Tänker mycket på att mamma faktiskt är så ung, bara 19 år, och flyttar från Kiruna till nattsvarta Afrika utan att kunna någon som helst engelska. Tuff tant min mamma.

Vill sitta i lugn och ro med mamma där hon berättar det hon minns om varje film så att vi får med det innan vi alla har glömt.

1963 Sverige 3 personer i skogsbrynet. Mormor och morfar, kusin Tomas, mamma jag och några andra i en kyrka? Laxforsen? Faster Greta? Mamma, mormor och morfar i Gamla Stan
1966 Liberia Våran orm. Lac? Morfar. Monrovia
1965 Liberia Farmor, farfar, mormor och morfar kommer på besök. Dom landar på Robertsfield. Vi badar i röda poolen vid huset i Buchanan.
1965 Liberia Farmor, mormor och jag badar i havet. Ylva, Bjarne och jag vid filten. Mamma, mormor och farmor fikar
1966 Liberia Cheeta, Ylva, Bjarne och jag med Isaac. Vi allihopa i skrindan med Cheeta. Vi på beachen.
Liberia Hamnen i Buchanan. Vi på stranden
1969? Liberia Vi flyger från Liberia, Ylva och jag har norska bunader på.
Norge I Narvik, farmor och farfar med vänner och Anki plus en bebis
Liberia Vi badar på beachen. Besök hos Isaac. Farvälkaffe med Jenny Sundells familj. Största skeppet i Buchanan, 104 tusen ton.
1965 Liberia Farmor och mormor badar med kläderna på . Besök fiskeby. Ylva och Bjarne.
1966 Sverige/Liberia Kiruna Järnväg. Ombord på propellerplan. Vi i Liberia och på beachen.
Ghana I Tema, Ghacem bilder från planten
? Pool och folk, San Augsutin? Lac? Berg
Ghana En orm, piggsvin. Picknick i Aburi Gardens och mamma med sin sedvanliga kepa 🙂
1967? Liberia Mamma och mormor. Morfar och lilla ”pippi”apan. Vi barn gungar. Mormor på market.
Liberia Cheeta i sandlådan med oss barn.
1968? Liberia Mormor och morfar på besök hos Isaac, På beachen. Ormen
Liberia Restaurant Karl och Karin. Malmbanan i Buchanan
Ghana Larteh och installationen av pappa och Thor Kjelsaas
Las Palmas San Augustin i fina kläderna mamma sytt åt oss
Liberia/Kiruna/Ghana Cheeta och vi åker skrinda. Vi är på beachen. Bjarne springer omkring med sin Ritzcrackers burk. Kiruna, Bjarne med lapp på ögat. Ylva och Bjarne åker skrinda och mormor o morfar drar. I Liberia igen, barnkalas. Midsommar och min älskade Bambi. I Ghana första huset i Community 4.
1963/1965 Norge/Sverige/Liberia Pappa och jag. Skeppet Nordnorge. Farmor och Gunn-Beate, tante Rigmor. I Kiruna, Laxforsen? LKAB. Liberia ca 1965 Cheeta och vi barn.
Norge Narvik, Anki badar?
? ?