Blogg100
Var ut med vänner och åt en god bit mat och pratade om allt och inget i går. Det är skoj att ses med jämna mellanrum och vi har alla jobbat tillsammans.
Vi var på The Public, ett relativt nytt ställe i Sundbyberg. Det var jättecharmigt ställe och maten var god men sällskapet var bäst. Det ligger i gamla Signalfabriken som gjorts om med butiker, restauranger och tom gym. Väldigt välkomnade ställe med charmig inredning och trevlig personal.
#blogg100 inlägg 6 av 100
Några veckar har gått med CPAP´en och det går åtminstone framåt. Jag upplever inte att jag alls är piggare men det börjar kännas i kroppen att det har blivit bättre.
Däremot ser jag ff ut som en liten michellingubbe och det tar väl några dagar till efter min stora dos med kortison jag fick äta i 5 dagar. Lungorna pep tydligen för mycket enligt astma- och allergiläkaren.
Det blev ett stort litet missöde under 5-dagars kuren också, det blev fel tabletter en av dagarna och jag reagerade kraftigt och likt när jag åt simvastatin som förstörde senare halvan av 2012 fram tom våren 2013. Tack och lov gick det bra, det kunde ha gått betydligt mycket värre för hjärtat rusade och hela kroppen kändes som kokt och värken jag fick då har släppt och det känns riktigt bra i kroppen.
Jo, träningen har vi återupptagit igen och det känns bra. Mina reaktioner på kortisondosen förra veckan (inte felmedicineringen) gjorde att det gick inte att träna, mådde som en trasig maskin och skakade en hel del.
Veckan före det var vi sjuka både KA och jag så ingen träning på över 2 veckor kändes i musklerna. Det är kul att åka iväg dit och köra maskiner och gå i ca 1½ timme. På det igen så snart vi åter är hemma från Göteborg.
#blogg100 inlägg 5 av 100
När uteslutandet sätts i system att det går inte, det passar inte, det skall göras annat just då, ja men bara om det blir inom den tidsramen eller så sägs det ja och sedan blir det inget utan att man varken hör av sig eller dyker upp, eller så svaras det inte alls utan man bemöter med tystnad. Ttill slut någonstans så ger man upp och inser att där finns inget mer att vara del i.
Beroende på hur, var och kanske bara att, är det ofta som att förlora någon men skillnaden är att här lever det som sörjs över och den processen är svårare än definitivt dödsfall i många stycken. Innefattar det även fler som kommer i kläm av det hela blir det genast bråddjupt och ogreppbart i många stycken. Förstår inte hur man kan låta andra, oskyldiga betala ett så dyrt och faktiskt oersättligt pris genom att inte tillåtas vara delaktig.
Ofta går man då igenom en sorgeprocess och den har ju sina olika faser, mellan varven gås dessa igenom med vissa bakslag. Under perioden med djup, djup sorg har man fullt upp med att simma uppåt även om det hänger blytyngder i benen och man kommer aldrig upp till ytan men så – är man ändå där och då kommer nästa steg, ilskan. Iskan är befriande, den förlamar inte, den får ingång en om den inte är vänd mot en själv.
I ilskan kommer tex tankar som ”kommer aldrig att kunna förlåta det som gjorts” och ältandet och alla frågetecken får ge vika och till slut planar även det ut och det skapas ett annat sorts liv som trots allt kan vara gott.
#blogg100 inlägg 4 av 100
Mycket ägg var det här.
Kurt och Mannfred har gjort det igen. Nu ligger det 1 ägg i holken, det kom i kväll.
Vet inte riktigt hur vi skall få bukt med detta alls. Mannfred behöver vila lite längre än 2 dagar mellan holklivet.
Det är med dom som mycket annat här i Gökboet. Galenpannorna tar liksom över vad gäller tillvaron över lag.
Undrar när det blir mer normalt och mer som det borde och kan vara på alla sätt och vis?
#blogg100 inlägg 3 av 100 (det var ingen som sa att man måste skriva intressant för att vara med)
Det osagda som ändå sägs!
I diskussioner sägs ofta men det har personen inte sagt och det har ju inte sagts. För mig personligen är det sagda sällan hela sanningen, många gånger är det som aldrig sägs mycket tydligare. Det man visar är många gånger viktigare än dom uttalade orden.
För mig är handling som visar på det som i ord inte är sagt alltså ändå ett sätt att säga. En del aktar sig för att säga vissa saker men det hjälper föga när alla handlingar ändå klart säger det outsagda.
Att säga en sak men med handling på olika plan visa det motsatta är att vara oärlig och ljuga, både för sig själv och andra. Vågar man inte stå för sina egna ord är det bättre att låta bli att påskina något som inte är.
Var sann mot dig själv, både i ord och handling, hyckla inte för en vacker dag slår det tillbaka. Viktigast av allt är ändå att inte spegla dina lögner på någon annan för det slår också tillbaka.
Låter det rörigt så läs igen men sakta, det är ganska logiskt när man tänker efter.
#blogg100 inlägg 2 av 100
Tänker haka på men hur långt jag kommer detta år återstår att se, kom inte särskilt långt förra året. Orden fastnar både då och nu och jag vill så gärna återfå dom men det verkar sitta långt inne men det har ju sina orsaker 🙂
Ett roligt initiativ av Fredrik Wass på Bisonblog. Häng med du också och det handlar inte om att bajsa ur sig så mycket goja som helst utan mer om att skriva något varje dag.
#blogg100 inlägg 1 av 100
Var det åtminstone. Tur det för mina vindbyxor var kvar på jobbet. I går var -15 och i morse ”bara” -9.
Solen värmer både inom- och utombords.
29 av 100 #Blogg100
Inte ens det gick särskilt bra. Efter fika och några affärer tog orken slut. 1 och 0, 5 timme.
Begriper inte var orken tagit vägen. Behöver ha nya byxor, fungerade skor och några överdelar.
Jag vill ha tillbaka min ursugna/bortdränerade energi som varit borta länge nu.
26 av 100 #Blogg100
Ett hett och kärt tugga-sönder objekt är tandkrämstuberna i badrummet.
Kurt och Mannfred var ute och det lät som att båda var i köket. Så fel både KA och jag hade, dom var båda i badrummet och tandkrämstuberna är nu både mindre i format och ganska avgnagda.
Tips för framtiden, tuber i hårdplast!
29 av 100 #Blogg100
Fast kanske kan jag inte kalla det #Blogg100 längre eftersom jag inte skrivit något på 2 av 3 dagar men det är ju en kul grej så jag kör.
Känns bra att både bokslut och annat är klart så kanske den onormala normala vardagen kan ta vid igen. Träningen skall ske 2-3 dagar i veckan och nu kanske tiden till det kan fungera också.
I det som är vår vardag numera finns det många bra saker vi både kan göra och gör. Det är rätt fascinerande hur man skapar egna konstellationer när det som var inte längre är.
Det blir några stycken iaf och det blir skoj, ser verkligen framemot det, en dryg vecka kvar bara.
Nu skall jag ta min tomma hjärna och masa mig in i duschen med Kurt (Mannfred envisas med att ligga och fortsätta ruva fast det inget blir)
27 av 100 #Blogg100
