och kan stå så kan jag twista med benen åxå. Det ser åtminstone ut som att det är vad Sofia tänker där hon sitter. Sofia har nu hunnit bli 6 månader och älskar gröt.
Författare: Carina
En lång men kul dag är slut
och snart dags att krypa ner i sängen. Inget särskilt är gjort egentligen förutom en massa larv och bara vanliga skämt mellan KA och mig. Nu under sena eftermiddagen och kvällen har jag gjort om hela Gökalbumet med annan layout och också ändrat den till en annan plats. Kanske skall den hamna på en annan plats igen men vi har inte bestämt oss ännu. Det blir isf under en subdomän men det lär vi märka lite senare.
Jag har försökt implementera php funktioner på albumsidan men det vill sig inte trots att sidorna iaf slutar på php där. Jag blir väl kompis med scripten till slut men jag gillar inte att det tar så långt tid innan jag får till det.
Mannfred har inte varit riktigt
klok på människovis idag men säkert på gökviset. Burarrest flera gånger och så lika tokig på direkten. Det är ren och skär livsglädje in absurdum för oss men inte för dom.
Middag
blev inget av för vi liksom glömde bort men en rejäl frukost blev det. Tessan var nere men det bidde inget annat än diskussioner och dumheter och usla är vi som aldrig ställer upp. Ibland undrar jag om det är ett litet barn eller en mindre vuxen.
Livet är inte lätt alla gånger, that´s life.
-3 grader och sol
var det stora delar av dagen idag. Katterna tycker att det är väldigt kallt ute för det är snabba vändor ut och så in igen. Fisktjuvar är dom också. Idag satt Maja vid kastrullen med den kokta fisken och fiskade ur kastrullen för att få tag på fiskbitar. Det är fotat också men bakgrunden kanske blev aningen för mörk. Det är iaf huvudet som går neråt i kastrullen, här.
Om jag drar
Hmm
Att lyckas kan ibland vara att misslyckas
i ens egna ögon men inte andras. Ta ett exempel, igår bakade jag det jag kallar för kärleksmums, KA kallar det för Dalarutor och en del andra kallar det för mockarutor.
Vår visp finns inte mer, den elektriska alltså, så jag använde mixerstaven (en sådan mackapär med ett skafthandtag och kniv längst ner innanför en förlängning av skaftet som skydd) men det blev inte särskilt bra. Jag försökte få alla ingredienser att blanda sig och tyckte det såg bra (handvisp grejar inte min arm). Slängde in smeten i en lagom form och började med glassyren (tycker det blir godast på en varm kaka för då blir det liksom indränkt i kakan istället för bara utanpå).
Kakan blev inte högre och när den väl togs ut och var klar hade den inte ändrats i storlek alls. Jag öste på glasyren och den var lite väl kletig, det blev på en höft med måtten för jag iddes inte läsa receptet ordentligt. Glasyren smakade inte vad den skall heller vilket var lite skumt men, men… Kakan svalnade och blev ätbar och då insåg jag att jag inte hade vaniljsocker i glasyren vilket var orsaken till smaken och så syntes alla ingredienser som låg i lager i själva kakan. Misslyckad kaka som KA påstår var god.
Ett annat exempel är parkeringen idag
som resulterade i böter. Vi var på skolan och på ena rasten ändrade KA på p-skivan så att det skulle vara rätt tid. När vi kommer ut ur klassrummet så syns en böteslapp på vindrutan. Ja och gissa vad, p-skivans tid hade ändrats till fel tid pga ett tankefel. Den stod på 17 och det var två timmar från tiden när den ändrades. Den skulle ha stått på 15 och tiden räckte då 2 timmar framåt, till 17.
Jag skal skriva en skriftlig reklamation med den riktiga förklaringen. Lite onödigt med 400:- i böter för en giltig parkering dessutom fast där fanns ju ett litet tankefel.
Skolan var rolig annars och det är intressant att lära sig om olika sätt att vara och varför samt hur man kan förändra.
Snäll?
Åsa har ett sätt att aktivera min cell däruppe. Vad gäller ordet snäll så menar jag inte människor som gör bara goda saker utan människor vars syften är goda. Ordet kanske mer borde vara godhet. Människor som är goda kan göra fel och saker kan bli fel, resultatet kan ibland bli olyckligt och i en del göra andra illa eller liknande. Det handlar om med vilka syften man har när saker görs. Är syftena goda så är det vad jag menar med snälla människor.
Det finns människor som gör goda saker i syfte att framstå som goda men som i sig har onda avsikter och då är dom inte goda. Det finns även människor som framställer sig som goda och gör som att dom är goda men har helt egna syften i tex självförhärliggande, tex se på mig jag är bra och den är usel för den gör aldrig något. Då är det helt i egensak en person gör något och det är heller inte en god/snäll människa i mina ögon.
I övrigt har inte särskilt
hänt och ingenting vet vi mer än innan. Tiden tickar det är väl allt egentligen. Inte många dagar kvar av oktober och då borde det liksom inte finnas mer tid med okunskap kring framtiden.
Bilen är inlämnad på reparation efter krocken som var. Fröken skall på intervju i morgon förmiddag om jobb i en butik. KA har fått bra respons och bra utlåtande på sina timmar som PA så det kommer att bli fler timmar där vilket känns kul för både plånboken och sjävförtroendet.
Mannfred sitter på mitt huvud och putsar sig. Än har han inte bajsat men det kommer fast jag har blivit duktig på att vrida huvudet rätt så att det träffar golvet vilket är lättare att torka upp. Martin är fisksugen så jag måste koka mer. KA är på ju-juitsu träningen, på tal om den så har han redan, efter bara 4 veckors (2 ggr per vecka) träning fått rejäla (väl synliga) muskler i axelpartiet vilket han är stolt över.
Min förkylning har satt sig i bihålerna och i luftrören så det är dags för penicillin men dom hade ingen tid för mig idag så tomorrow. Det går över, jag får akta mig för att böja huvudet bara och tänka på att ligga högt för andningen som fungerar bättre då. Röka kan jag ff så illa är det inte än iaf 😀 Jag vet men det är min egen dumhet så jag tar den.
Rätt nöjd med saker och ting annars och vad som blir blir, vi får göra det bästa utav det bara. Det kan vi åtminstoen påverka, resultatet av resultatet.
Nej nu blir fiskkokning och en kopp kaffe annars kan jag sitta och skriva svammel hela kvällen.
Förståelse och toleranser
är väldiga svåra bitar för en del. Mina ord i rubriken är en förutsättning för att vi människor skall kunna leva tillsammans, då menar jag grannar, arbetskamrater, folk ute i samhället likväl som jag menar i hemmet. Varför är det det så svårt att ha förståelse för andra, att kunna se bakom, att tåla att vi inte är likadana? Jag har svårt att förstå att vi som påstås vara så smarta med stor hjärna som förmår tänka inte kan göra bättre i från oss.
Nej, det är inget som hänt mig som gör att jag skriver detta utan mer tankar som kommer och går. Jag vill förstå vart empati, respekt, förståelse, tolerans och ömsesidighet tagit vägen för ute bland människan verkar dessa saker inte finnas särskilt gott om.
Jag vill inte leva i ett så krasst och enkelspårigt samhälle som inte kan se till individens olikheter och också kunna lära oss jämkning, dvs jämka oss tillsammans. Vi är alla kuggar i ett stort hjul och kuggarna behöver både smörjas och nötas ihop för att dom skall gå jämt. Visst händer det saker som får kuggarna att trilskas men då smörjar man lite och så går dom bra tillsammans ett tag till.
Vill vi inte utvecklas och växa tillsammans och som konsekvens gå genom livet ensamma och bittra på allt och alla? Jag vill utvecklas och jag vill iaf tro att jag försöker men jag är långt ifrån en felfri person så jag gör fel och jag försöker lära mig av mina fel. Tänk om vi alla kunde ta vår erfarenhet och faktiskt anamma något därifrån i vardagen, på jobbet, i relationer överlag med andra människor och samtidigt vara lite ödmjuka. En så enkel sak som att faktiskt kunna le vid möten med andra ute på stan, andra helt anonyma, är värdefullt.
Ge lite av dina goda sidor och känn att det faktiskt genererar något i retur. Kanske inte på en gång men på sikt. Sedan finns det en liten regel jag iaf märker av mellan varven. ”Snälla” människor får ofta mycket skit av andra och får också ofta bära andras misstag och anses många gånger vara skuld. Varför det är så är relativt enkelt som jag ser det. Dom som inte är av den ödmjuka sorten vägrar se fel hos sig själva och kan därför inte annat än dömma andra. Det var aningen förenklat men grunden är där.
Gårdagen bara försvann
och fort dessutom. Frost började dagen med och ingen isskrapa fanns i bilen. Mitt plastfodral till ciggen gick att använda, tur att jag röker :D. Det var TT för mig trots inte riktigt kry, KA hade sin första dag. KA släppte jag av på vägen till TT. Jag åkte hem 12:30, hämtade KA strax efter 15, handlade och så hem för matlagning. Av matlagningen blev det inte mycket för klockan var en del när vi handlat färdigt. Vi valde att värma den färdiga risgrynsgröten för det gick snabbast så KA skulle få i sig något innan det var dags för dansen med ena brukaren.
Mannfred och jag
blev kvar hemma tillsammans med en fisksugen Martin och tjuvätarna Maja och Gubben. Mannfred stte sig bekvämt till rätta på mitt huvud och han och jag satt och nickade till framför datorn. Insåg att kaffe behövdes och lite aktion.
Jag satte mig framför tv´n en stund och kikade på 5:an och så helt plötsligt var KA hemma igen. Tydligen hade dom (brukarens gruppboendepersonal) beställt färdtjänsten hem till 21 redan. Det var nog skönt för KA eftersom han skulle jobba idag. Det var Arvingarna som spelade på Fryshuset och jag vet inte om det blev hysteriskt eller ej bland publiken. Killarna i bandet har även dom blivit äldre och kanske tappat sin hysteriska flickpublik.
KA har åkt för 1 timme sedan
och smörgåsarna glömde han på bänken. Vitaminerna fick han iaf i sig och en puss och kram innan han gick. Gissa vad han försökte vara tyst som en mus när han tassade upp men jag var redan lite vaken eftersom jag legat och hostat långt innan klockan ringde.
Det är faktiskt lite mörkt ute
ff och klockan är ändå 08:40. +2 grader och lite rått ute. Löven ligger otroligt vackert överallt och inte många är kvar på träden.
Nu skall jag se vad jag kan hinna greja här hemma innan min gode man är hemma igen. Lite tvätt, lite dammtorkning, bädda sängen och så lite mer av sådana vardagliga ting. Tanken är också att ha någon mat klar när han landar eftersom den andra brukaren är preliminärt inbokad idag. Vi får se vad som händer och fötter.
(del 2) Kursen var kul
och jag tror att den kommer att vara väldigt givande. Den ger även betyg vilket inte jag tänkte på innan. Tro om det kan bli MVG eller om det blir G? Vi får väl se. Böcker är inhandlade och det blev två olika. Eftersom vi båda läser samma ämne kan vi turas om med båda böckerna som i sak behandlar samma sak som grunderna i Psykologi.
Nästa vända blir på måndag klockan 13:30 – 17:10. Då skall vi presentera oss och också gå in med egna reflektioner och tankar kring det föreläsningen i dag handlade om. Så kommer det att vara alla kursveckor. På torsdagar är det föreläsning och på måndagar är det mer fördjupning och eget arbete kring det förelästa.
En del nya uttryck och ord rörande SALUTOGENES och sådant som hör dit. Maskrosbarn har jag referenser till tidigare men satte aldrig det epitetet på mig själv men tydligen hör även jag dit. Ett annat uttryck och också begrepp är KASAM som på svenska betyder känsla av sammanhang. Massor med nya och intressanta saker blir och särskilt kul att plugga med KA.
Vi skall iväg en sväng
och kika lite på IKEA för trots både dåligt mående och annat så är det skönt att liksom göra något även om det kan tänkas banalt att lufta fötterna på IKEA. Egentligen så har jag större lust att bara lägga mig ner och sova men det kan jag göra i natt, efter 24 om jag är uppe tills dess.
Rökning är både dyrt och osunt
och vad gäller dyrt går det att göra något åt saken. Det finns en tobakist i Göteborg, nära Backaplan, som säljer egentillverkad tobak. Den kostar bara 55:- per 100 gram vilket är 2,5 ggr mer tobak för vad 40 gram kostar här, 57:-. Det betyder att mitt dyra onyttiga nöje kommer att kosta ca 250:- per månad och det har vi faktiskt råd med. Nu köpte vi på oss 5 sådana paket så det räcker ett tag men sedan får mamma eller syrran köpa och skicka upp. Tobaken smakade först fan men efter några bloss så dög det hur bra som helst att röka. Skit är skit och billigare skit är faktiskt bättre även om det bästa vore att sluta röka. Det kommer det med någon gång.
KA skall börja som
personlig assistent till en MSsjukman i helgen så i morgon är det introduktion mellan 8 och 15. KA hinner hem men sedan är det dans med en brukare klockan 18, hem ca 23:30 och så påett igen i lördag klockan 8. Det blir nog bra i slutänden detta och det känns bra för KA även om han just nu inte är frisk han heller.
Javisst ja, IKEA var det!
Roligare saker finns det
än att vara sjuk. Jag förstår heller inte för jag har ju nyss varit sjuk och jag är inte sjuk vanligtvis. Försöker få lite ork och energi från någonstans eftersom skolan börjar klockan 12. Det är bara 3 timmar men iaf. Särskilt populärt blir det kanske inte heller men jag kan sitta tyst och snäll så märks det kanske inte så mycket.
Nedresan blev sen och aningen rörig
eftersom fröken ville åka via Borås och då särskilt Cellbes. Cellbes hade missat ett paket och det kunde vi få hämta. Det gick fortare än vi först trodde. Resesällskapet kunde vi ha satt munkavle på. Som vanligt kördes det fel i Tingstadstunneln och vi for runt samma gator och sedan ut via Backaplan. Jag begriper inte varför jag alltid kör fel där.
Mamma och moster hade maten klar och väntade på oss när vi kom fram. Vi lastade av Tessans packning hos syrran och så åkte vi till mamma för att äta.
Lördagen var tänkt för lite blomsterinköp och så ett besök hos Arto och M. Dagen började först med allmän allsång (när jag låg i sängen) av tanterna och KA och Mannfred var med på ett litet hörn.
Jag hade bett KA att inte säga ett smack om att jag fyllde år och det gjorde han inte heller men det visste dom båda ändå. Kaffe, bullar, sällskap, gott mousserande vin och en present.
Tiden var emot oss men det var skönt att vara där den stunden som blev. Sheeba (deras kära pälsboll) brydde sig inte alls om Mannfred utan den ena satt i mitt knä och den andra där han trivs bäst, på huvudet. Märkligt ändå men jag tror katter trots deras jaktinstinkt begriper att vissa fåglar liksom tillhör familjen. Sheeba hade inte en enda tendens till att ta Mannfred även om hon kikade lite slött.
Åter hos mamma blev det mat och så väntade vi in lillebror som skulle komma vid 20 tiden. Syrrans barn och Tessan kom ungefär samtidigt och så blev det lite tårta kombinerat med trivsel.
Söndagen var vigd åt mamma och hennes stora dag (fyller den 13:e, måndag) Syrran och hennes sambo hade redan fixat maten och tillbehören så hjälp ville dom inte ha. Det blev en fin dag för mamma och glad var hon när dagen var slut. Vi blev så mätta så ingen orkade med osten med tillbehör. Presenterna fick mamma under söndagen och glad blev hon. Teater på fredag, Galenskaparna på Lorenzbergsteatern, pengar, vacker tavla och mer pengar. Nu kan hon köpa dom målartillbehör hon själv önskar vilket var tanken.
Måndag tog jag en plasttulipan och sjöng en snutt för mamma. Trots att jag var upp tidigt var hon redan vaken. Tulipanen gick hem iaf vilket var bra. Vi tog det lugnt hela dagen. Vi åt god mat och sedan kom syrran med familj och Tessan så firade vi med tårta och så den goda osten som blev över dagen före.
Det är inte alla som firar i 3 dagar men det blev lite så denna gång. Så var det dags för hemfärd. Tanken var att åka förbi Tiina men vi trodde inte hon ville ha bacillbesök så vi lät henne bestämma det själv. Orken fanns inte egentligen och KA som mådde minst dåligt körde hela vägen hem. Det gick relativt smärtfritt trots munkavleönskan på hon därbak. Jag höll på att dumpa henne i Örebro men hon fick stanna kvar.
Livet är inte lätt alla gånger även om man gör så gott man kan.
Nu måste jag ta mig i kragen för minuterna försvinner och snart måste vi dra till skolan.
En sak, tyck inte synd om mig för det gör jag väldigt bra själv just nu ;).
Hemma sedan ett antal timmar
om än en aning bortkopplad. Förkylningen har brutit ut i full kraft sedan i går kväll och bilresan hem var jag sovande den mesta tiden. Post i brevlådan, presenter, diktböcker, vykort och så tråkiga räkningar. Tusen, tusen tack för grattisar i gästboken och för det som låg och väntade på mig som riktig post. Ingen nämnd och ingen glömd, jag tackar personligt senare när okren i knoppen återkommit. Lotten är inte skrapad ännu och chokladen är inte öppnad men det kommer, glad är jag och glad blev jag.
Jag återkommer med reserapport när knoppen känner sig lite mer kommunikativ.



