Tja, utsikterna

ser ff möjlig ut och vi är INTE kända för att ge upp i förtid. Solen skiner och musiken dånar och den hjälper åtminstone mig. Syrran och co for strax efter 10:30 och dom kommer att stanna och fika/äta längs vägen och siktet är inställt för ankomst vid 18 tiden. Jag tror inte det blir en sekund över för någon middagslur men vi får väl gå och nana tidigt ikväll om inte annat.
Jag har ff spritt i kroppen men KA går på klister just nu och tankat kaffe har vi gjort så snart rinner det väl ur både öron och mun 😉 Nej, inte sitta här – återgå! Just nu snurrar Smokies ”Rock away your teardrops” och den har fart även om den är mjuk och mysig att lyssna på. Dammtrassan håller faktiskt rätt bra takt till låtarna som varit hittills och spellistan är på över 200 låtar.
Mañana, mañana!
Halfway there!
halvvags_web.jpg

Klockan 4:30

ställde vi inte klockan på men jag vaknade av en kräkande Martin. Inte fy skam med 4 timmars sömn inte 🙁 Kaffet är påsatt och tvättmaskinen snurrar (glömde hänga tvätten igår så det är bara att tvätta om). KA snusar gott och jag är dödstrött men lite kaffe sedan kanske jag piggnar på. Hopp om att kunna sova en timme eller två mitt på dagen finns men vi får se hur det blir med den saken.
Om inte annat så på återhörande/seende/läsande.
Förresten, vädret gråter i dag också.

Bobart?

eller så inte, vi får se när klockan tagit slut inför deras ankomst. Kanske kommer det bildbevis på vår trollerikonster eller så går vi och gråter en skvätt någon annanstans.

Hallens?

kaos ser inte ett dugg bättre ut även om den är mindre. En del skall stuvas in i utrymmen som knappt existerar. Oj, oj, oj – ja man har väl det man ställer till med själv. Bara allt jobb i slutänden inte är förjäves med tanke på kommande besked.

Vi har vad vi gör?

kaos_web.jpg
Detta är vardagsrummet och allt som står i mitten skall snyggt och prydligt in i det rummet som siktas längst bort på kortet. Det rum vi under 1 drygt år använt som förråd och Mannfreds sovrum.
hallen_web.jpg
Vet inte vart dessa saker skall ta vägen och plats i förråden har vi inte. Kanske skall vi försöka gömma dom under vår säng i sovrummet. Vi får la se io morgon. Min syrra garvade åt mig när jag ringde och beskrev hur här ser ut men jag tror inte hon skulle skratta om KA och jag satte oss ner och sa att nu skiter vi i det här.
hit_web.jpg
Det här är rummet som sedan skall bli beboeligt och gästvänligt – helst iaf.

Kaos?

Denna röra är bara en del av röran här hemma som vi skall ha iordninggjort innan min syster med familj och mamma landar här i morgon. Tro om vi kommer att lyckas eller ej?! Klockan är inte miss i nassen men snart fast om vi skyndar oss hinner vi kanske en hel del innan vi somnar stående.

Hallen ser nästan likadan ut och rummet som tömts ekar tomt och där skall det vara fint samtidigt måste vi städa normalt, badrum och så vidare i resten av lägenheten. Tro om den däringa Inga kunde ta och dyka upp här för vi är nöd.

Sofia del 3

nu har fröken åkt hem. Tja, inte särskilt mycket har vi fått gjort och hemmet ser ff ut som en bomb har slagit ner och jag har inte överdrivit det minsta. KA fotar så bildbevis kommer om nu ingen tror mig. Hela vardagsrummet är belamrat med kartonger, prylar och bråte. Hallen ser ut som jag vet inte vad och innehåller en hel del prylar. Mannfreds rum är i princip tomt och nu skall vi torka av där inne och se hur sjutton röran vi har kan stå så att rummet ändå blir beboeligt och relativt trivsamt.
En underbar dag har det varit och knappt en tår. Tre tillfällen med tårar men dom var korta. En var vid en kullerbytta som bidde lite sådär, en var när hon krockade med hörnet av bordet med sitt lilla huvud och en till liten detalj som både KA och jag lyckats glömma (snacka om minnesdemens).
Natten är ung och syrran och co är inte här förrän efter 17 tiden så kanske hinner vi trolla med något magiskt spö tills dess eller så svimmar dom alla och åker hem till Göteborg igen. Who knows men kul har det varit och nöjda är vi och faktiskt även lilla fröken Sofia 1 år och 4 månader om 1 vecka.

Sofia del 2

Mätt och belåten sover nu lillfröken. Det ser ganska obekvämt ut men gott samtidigt. Moffa och hon har ätit eller grisat tillsammans kanske är en bättre beskrivning. Fiskbullar med ris och mycket ris överallt förutom i munnen men båda två såg nöjda och glada ut spillet till trots.
Särskilt många knop får vi inte gjorda även om Sofia assisterar efter bästa förmåga. Det är roligare att faktiskt få vara både mormor och morfar mitt i kartongkaoset och kanske är det kaoset som gjort dagen för Sofia har hittat massor att leka med. Tanken var en liten promenad efter maten men himlen rämnade så det gick inte att genomföra riktigt som det var tänkt.
Nu är det bäst att passa på och fortsätta i röran även om jag iaf fastnar med att studera fröken sovande i vagnen i hallen.

Lycka är

en dammtrasa, åsynen av en pälsboll, en dansande kanin som spelar ballongdansen, en Mannefredde, en våt disktrasa och en gammal färgstänkt Beckers färghink som är tom.
Tänk så underbart ett spontant barnskratt är när åsynen av något lyckogörande är. Sofia har ännu inte gråtit vid åsynen av Morfar och det måste betyda något. pappa Joakim sa hej, vassego och vi ses senare.
(Kunde inte låta bli att skriva lite om lycka, till senare)

Dygnets timmar är för få!

Kunde jag så skulle jag backa klockan utan att det påverkade vad jag gjort så kanske det funnits en möjlighet att vara lite mer färdig fast färdig är jag – för sängen :).
KA har just kommit hem från jobbet och sitter och undrar nog lite var han befinner sig eller så inte men viss återhämtning behövs nog. För vår del är det sängen som gäller. Det kommer en liten fröken i morgon som vi fått den äran att ”barnvakta” och innan hon landar måste det gå att gå i både hall och vardagsrum. Jag har anropat Inga hela dagen men det kom ingen Inga och trollade så det var bara att gneta på helt själv.
Tänk när fröken var liten och mamma pratade om Inga hit och dit och Tessan undrade förundrat vem denna Inga var. Mamma sa saker som att nu måste Inga komma och duka av eller så, särskilt om vi hade grillat tillsammans i Vallentuna och satt där mätta och orkeslösa av all god mat då önskades det efter Inga. Tessan lärde sig till slut att Inga är just inga och innehåller i sig rent önsketänkande.
Förresten hade vi solsken mer eller mindre hela dagen även om molnen gjorde sitt till för att kanske en droppe eller två skulle komma men inte en enda kom.
God natt folkens och sov gott!