Gubben kelsjuk Julen 2006

En liten detalj, tröjan är av den papegojtugg- och bajsvänliga sorten, ful som stryk i både form och helhetsintryck mao.

Gubben och jag Juldagen 2006

Under hans sista år var det alltid i soffan han var mer gossugen än annars. Detta från att alltid ha varit gossugen och att alltid ta sig tid för det optimala goset.

Gubben

21 juni 2006 tog KA detta kort och några till när herrn i huset strosade runt och inspekterade lite. När Gubben föddes (1 av 4 kullsyskon) såg han ut som en liten hare med sina otroligt långa vita bakhasor.

Inget Salem

för mig i dag och det känns surt och trist men vad kan jag göra när jag inte orkar annat än att ligga, snörvla, snyta, hosta och ligga lite till. Man får se det positivt, KA är bättre även om han inte är helt och hållet bra. Han skall iväg och jobba 12 – 21:45.

Jag som inte brukar bli sjuk har nu varit/är det 2 gånger denna höst/vinter. Jag tycker synd om mig själv, väldigt mycket också. Var tvungen att vara hemma från jobbet i går och det trots att jag inte har tid med tanke på mitt nya jobb, mycket skall vara avslutat och inget skall ligga och skräpa efter mig. Min nuvaranda arbetskompis sa att jag slappnar av och då är man mer utsatt.

Det började redan i onsdags eftermiddag/kväll med stick i halsen och känslan av att det låg minst ett hårstrå där. I torsdags jobbade jag men det var på gränsen vad jag mäktade med. Oavsett vad så måste jag vara på jobbet på måndag så vi får hoppas på något underverk under morgondagen för idag mår jag sämre än i går och skall snart gå och lägga mig igen.

Min tanke var att skriva lite om Kurt Grönstedts ”Mamma”, Malena som gick bort i tisdags kväll efter en lång tids kamp mot sin cancer men jag vet inte vad jag skall skriva. KA hittade ett bra kort på henne från en av träffarna på Sjöistoriska sommaren 2005 så jag skall skriva något men orden är svåra och värst av allt är att vi inte hann ses något mer efter sista träffen på Fjärilshuset i september. Den gången grät jag efteråt för det är hemskt att se någon försvinna framför ögonen på en.

Sängen nästa, till senare.

Äntligen kan jag andas ut

Det har känts som att hålla andan hur länge som helst och både tangenthäftan och tunghäftan har suttit i. Nätterna har varit jobbiga och tankarna har snurrat men till slut så…

Tänk att börja nytt år med nytt jobb och ett som jag så gärna ville ha också och inom den branschen jag så gärna vill jobba. Som bonus är nya jobbet där jag vill jobba också. Allt på en gång och till Kista bär det av efter Trettondagen. Vad jag skall göra förtäljer jag så snart jag har fått se min nya arbetsbeskrivning men det är en kombinerad ekonomiadminstrativ tjänst med sådant jag gillar mest – att få saker att fungera för är det något jag är bra på så är det att lösa problem.

Bra villkor också och jag är supernöjd. Stackars KA har hållit andan med mig så han tog liksom slut när jag ringde och berättade. Så slut så han fick lägga sig och sova lite. Visserligen borde han ha gjort det ändå eftersom han faktiskt är sjuk och hemma med dunderförkylning, röst som låter som en raspig jazzskiva, huvudvärk och feber.

Tänk så bra det kan bli och i ärlighetens namn är det också det enda jobbet jag ville ha och också sökte och fick komma på intervju för. Först till ett bemanningsföretag och sedan till företaget i sig och dom ville ha mig. Jag är bra helt enkelt.

Tack för all tumhållning och hemliga knep för något måste det ha varit 😉