Månad: oktober 2007

men jag är inte riktigt kompis med mig själv så vi får se hur dagen går. Om inte annat får jag åka hem tidigare.

Det börjar bra dessutom, det är lövhalka med förseningar som följd.

Viktigt är för er som huserar på Gökboet att vi har flyttat till en ny server så ni måste kolla er mail för rätt webmailadress. Jag hoppas att mitt mail kommit fram så att ni vet detta, annars får ni höra av er.

att äntligen börja bli människa igen och kanske också äntligen kunna använda MT som det är tänkt. Vi har flyttats till en ny server som har både PHP5 och MySQL5 och tanken är att börja köra fastcgi men det orkar jag inte bry mig om just nu. Minnesresurser ströp saker och ting så att det mesta gick trögt om det alls gick. Otroligt skönt med suverän support på ett suveränt webhotell, Binero (f.d. Aleborg)

Tuffa dagar har det varit och turligt nog (hade så ont på vänster sida vid örat uppåt och nedåt sedan tisdagen så jag hade inget val) blev ett till läkarbesök i fredags och då konstaterades öron- och bihåleinflammation och att jag var mer än risig. Ny medicin, Spektramox skrevs ut men jag fick något som börjar på B istället. Spela roll vad men det funkade för jag har börjat känna mig som människa igen. Tack och lov, så risig har jag inte varit på många, många år.

Vem är jag som klagar när det för andra bara går en väg. Vi går alla den vägen men för en del är den vägen betydligt mycket kortare än önskat, behövt, velat osv, osv. Jag har så svårt för just detta när man vet att döden väntar runt hörnet, hur sjutton skall man vara, vad skall man säga, vad fan finns det att säga. Jag blir bara så ledsen så jag vet inte vad jag säger utan orden bara ramlar ur min mun eller så tystnar jag. Vi skall hälsa på men några bacilldjäklar kom i vägen och man besöker inte någon med baciller som tar ifrån det lilla av kraft som är kvar. Det känns som att tiden bara rusar iväg och jag vill inte komma för sent. Livet är orättvist och ganska makabert ibland, rättare sagt hela tiden men det är bara när vi ser det på närmare håll som vi reagerar på det.

Nu skall vi säga hej till syrrans 2 ”barn” som precis har kommit upp från Göteborg eftersom dom har lov nästa vecka.

Ja, det vill säga om det syns under carina.gokboet.nu

TEST

Inte skit bakom varken spakarna eller rattarna utan något med perl och MT är typ surt 🙁

och samvetskval är ingen bra kombination alls fast kvalen försvann efter läkarbesöket och orken likaså. Just nu sitter Kurt och Mannfred på min skärm och putsar sig. Vi har precis ätit det som var tänkt som matlådor men som blev lunch/middag istället.

Ingen halsfluss men nog känns halsen som många halsflussar 😉 Halsen såg inte bra ut enligt läkaren men inga streptisar trots det skrev hon ut penicillin som jag skall äta för enligt henne så visar det riktigt onda och sväljproblemen på att det är en infektion. Jag bad att få något så att jag kunde lindra smärtan men hon menade på att efter 2 dagar med penicillinet så är jag bättre. Hoppas det för jag mår klart sämre.

Det är synd om mig och faktiskt också KA som är sjuk och sjukskriven av läkare veckan ut och han ser ut som jag känner mig. Han var hemma hela förra veckan också. Nu håller han på att passa upp på mig som kan sova hur mycket som helst fast inte ändå för kroppen värker något så f-t. Ynkedom är det här.

Om detta funkar att skicka upp så kanske jag kan få ihop något om Furuvik som jag hade tänkt lägga ut den 11 oktober och lite annat också men inte ikväll. Jag har varit uppe i nästan 1,5 timme men nu får det bli en tandborstning och sova mera.

skit bakom rattarna kanske.

Något verkar vara generalfel och kanske, krävs det en ominstallation men jag har inte tid som räcker till alls. Vart tar den vägen tro?

men torsdagen började ju med besök på Reumatologen klockan 9 och enligt den läkaren så är jag ingen reumatologisk patient, det var inte ens tveksamt. Det kändes ju bra i sig och bekräftar bara att jag inte är helt ute och cyklar om mitt märkliga mående.

Dagen gick i trötthetens dimma och både KA och jag fick sova en timme. Fattar inte detta riktigt, eller jo, det gör jag ju kanske och ett recept är att åtgärda det omgående, ja det jag kan påverka och faktiskt gör jag vad jag kan också där jag kan påverka vill säga.

Gårdagskvällen var riktigt trevlig med barn med sambor/nästan sambor på plats och övrig (nästan) familj sjöng en sång. Det blev gott också, skön fröken hade bakat tårta (Tomas hade vist bidragit där också, om det var hallonen eller annat som bidrogs med vet jag inte) och inhandlat fuskvarianter av halloncheesecake som ingen egentligen tyckte var god. 

I kväll är planerna att invadera stora staden och Kungsträdgården tillsammans med många andra som är mot gatuvåldet rent generellt och det som blev spiken i kistan mer specifikt. En död ungdom är en händelse i kategorin ”bristande vuxenintresse” för mycket. Det är så lätt att gapa när det är för sent för innan det är för sent finns inget intresse och särskilt där de vuxna absolut borde ha varit med. Jag har en del att tycka och tänka om det som hänt i Rödeby för i ärlighetens namn tycker jag det är värre för där har trackaserier pågått i flera år och berörda/ansvariga har inte agerat tillräckligt mycket om alls. Tankarna kring det utvecklar jag mer i morgon om det nu går att få ut något eftersom MT bara har kajkat för varje grej jag försökt skriva.

Burmas barn är extra utsatta?

Barnen svälter och är på flykt

En mycket stor del av folket i Burma lever i fattigdom och som så ofta är det barnen som tar mest skada av de vuxnas krig och maktspel. Efter att militärjuntan i Burma stoppat hjälpsändningar till landet riskerar hundratusentals barn och vuxan attt svälta ihjäl.

Mer finns att läsa på Aftonbladets artikel som jag citerat ovanstående från. http://www.aftonbladet.se/

Det jag tycker är sorgligt mitt i allt som sköljer över oss i dag är frågan om Burma och vad vi kan göra för att hjälpa, inte bara barnen i Burma eller övriga världens barn, utan människorna i Burma och andra stater där förtryck och total kontroll är en del av medborgarnas vardag och där en tanke, en åsikt, en känsla eller liknande nästan alltid leder till en helveteshåla med tortyr och andra inhumanitära grepp.

Burma har tappat sin plats i vår värld, rättare sagt hos många av oss. Aftonbladets namninsamling fick knappt någon respons, det gick sakta. Namnunderskrifter på Avaaz.org tog en hel evighet att få till trots att vi är många nätburna som påstås vara engagerade i frihet och rätten att få vara fri. http://www.avaaz.org/

Varje dag kikar jag in på Ko-Hitkes blogspotsida för att inte bara glömma, kanske är där många fler med mig som gör det men utan att säga något om det. Det är väldigt viktigt att vi andra, som inte finns bakom lås och bom och inte kan kommunicera det vi vill, fortsätter att skriva för att kanske påverka andra. En uppmaning som många kan, om vi vill, följa är här

Uppdaterat: 2007-10-13 Att Juntan i Burma gör vad dom vill vet vi sedan länge och att dom skapar en bild som är till för resten av världen att se visste vi kanske eller så inte. Arrangerade hyllningar till Burmas ledare, Juntavänlig demonstration i Burma och Tiotusentals utkommenderade människor deltog