Månad: oktober 2003

och en sak som är typisk är färg på badlakan. Jo, hon färgade håret igår och KA´s fina badlakan har blivit lite väl blekt. Ett annat badlakan är och blir aldrig mer sig likt då det nu är fullt med lila hårfärg. Det badlakanet plockade jag fram och var ett väl slitet ett så det är i sig ingen förlust och helt mitt eget val.
Små saker behövs för själen och kombinerad blekning och färgning är ett sätt. En annan fick några drag med blekmedel i håret så nu är det lite stripigt i olika ljusare nyanser. Det blev resterna i blekningsförpackningen och jag tycker inte om det. Det är då själve den att jag skall falla till föga när Tessan ömsom bad och ömsom tjatade. Hon har tydliga problem med dom gråa strån som har bildats men inte jag. Hennes fasa över att ett strå i mina ögonbryn var grått gick inte att missta ta sig på. Jag skrattar bara för hon är tydligen fåfäng åt mig.
Jag är inte på TT idag
utan vi har en hel del som måste bli klart idag eftersom vi åker i morgonbitti förmiddag. Skulle det vara så så ringer dom från TT så får jag lotsa per telefon om det är något.
Jag är också anmäld
till psykologikursen KA skall gå, ävenså Tessan. Vi får se hur det blir med henne om hon vill gå men jag hoppas hon hänger med, särskilt nu när det blivit en familjegrej då kanske hon känner att det blir roligt. Sysselsättning är viktig och det är därför. Eftersom hennes jobb som personlig assistent är en timvariant och det just nu är brist på timmar så kan det vara skönt att ha något att sätta tänderna i.
Fokus på framtiden är viktigt och kanske överarbetar vi det hela eller så inte. Vi får se, tar dag för dag och känner av stämningen.
Tänk att äntligen kommer vi iväg
på något annat. Det är viktigt för oss också, en minisemester får vi se det som. En annan kul sak, det kom ett mail med en liten sak åt mig och den lägger jag ut i morgon innan vi åker.
Nu till fixning och doning. Vädret är likvärdigt med tidigare i veckan, grått, fuktigt och +8 grader.

i hela mig men kanske var det bara oro och inget annat. Rent egoistiskt kände jag först att vi har nog med oss själva just nu men det var bara en tanke och inget annat för visst har vi mer ork även om den är borta i sak. Orken handlar inte om en sorgsen själ utan mer det praktiska med pengar, prylar, boende och sådant. Vi vet inget själva om hur saker blir och det var ditåt tankarna for om orken.
Viktigast just nu är ändå att ta fram insikten att ”jag kan, jag är bra, jag har ett värde och jag är”. Det blir lite halt men vi har kryckor så det skall gå bra. Inte låta det som åstadkommits under dom sista månaderna raseras utan försöka lyfta fram sak på sak lite då och nu.
Till Götet åker vi
under fredag förmiddag istället för att vänta till sen eftermiddag. Tanken var att åka via Norrköping men det fungerar inte just nu så vi tar det en annan gång, kanske på hemvägen istället om det passar Tiina vill säga.
Duschen väntar
på mig så jag lär väl hälsa på den strax. +3 grader, lätt fuktigt och så en glimt av solen.
Ciao!

beskrivet när det är sorg. Kärlekssorg och förtvivlan över att vardagen inte blir det man trott eller önskat. Förtvivlan över att drömmarna slås sönder. Vi är här men det hjälper inte för ta bort förtvivlan kan vi inte, ej heller ta bort det onda.

Tro om sömnen kommer att infinna sig? Vi har gjort vad vi kan för stunden och vi finns här när och om. KA skall greja lite i morgon så kanske andra delar kan liksom ses ver också. Han kan han om någon. Telefonen är vid sängen så …

Måste i säng
för jag är helt slut. En rolig sak till trots för det andra, KA har fått en till brukare som den ena brukarens gruppboendepersonal personligen önskat. Yes! Min man är bra, bättre än bra och det är bra för självkänslan att faktiskt vara något som tom önskas. Denna brukare gillar dock att rida och hur det skall gå med en som inte vet vad som är fram och bak på en häst kommer att ses med lite roande förväntan. Spännande helt klart, kanske en hästsko i baken eller annat?!

Godnatt!

mer än önskan om att hoppa i säng igen fast det går inte för TT är aktuell även idag. Dimman ligger tätt där ute och antal värmegrader är få, +3 har det hunnit bli nu. Solen vill men frågan är om viljan är stark nog. Det är iaf handskar på händerna som gäller och något varmt att ha på kroppen.
Potatisbullar bjöds det på igår
och det är en enkel men god maträtt. Mannfred tyckte också om och väldigt mycket dessutom. Vi hann äta i godan ro innan KA drog iväg till sin ju-juitsu träning.
Det hanns med en annan sak också som är superkul. KA har fått mera jobb, på helgerna. Han jobbar redan som ledsagare i Järfälla och där är dom nöjda med hans engagemang som ledsagare så att nästa helg (18:e) går åt till att börja som personlig assistent. Min man han kan, så är det bara och ordentlig är han också. Den veckan blir det mycket för honom, psykologin börjar på torsdag, ut på dans med brukare fredag och så börja jobba klockan 08:00 på lördag morgon.
Tänk om vi bara kunde få besked om, hur och vad så vi liksom kunde börja leva ordentligt med dom förutsättningar som är nu.
Martin pälsboll har börjat kräkas igen
och vi kokar fisk och fisk. Hoppas bara vi får bukt med kräkningarna innan vi skall neråt. Inte så roligt för Ylva att torka upp efter Martin. Det är inget allvarligt fel men Martin har magkatarrsmage och är känslig. Olja är bra när magen är sådan. Tonfisk i olja och kokt vit fisk är recepten.
Åter till näringen
see ya!

och det är bara +2 grader. Tänk om jag befann mig i en liten stuga med öppen spis och en liten fäll av något slag. På den fällen låg jag med en bra bok och bara njöt av värmen och stillheten. Jo, jag trivs med stillhet också och har faktiskt förmåga att bara sitta tyst tillsammans med andra.
Fast idag är det TT som gäller och jag skall snart åka dit. Jag sa att jag kommer mellan 9 och 10 så slipper jag stressa iväg och dagens väder gör ju det rätt praktiskt.
Allt som var tänkt igår
blev inte klart men en bit på väg kom vi och fortsättning följer i dag. För mig är det viktigt att det luktar rent och inte bara ser rent ut. Jag använder alldeles för mycket medel mot vad KA gör men han har inget behov av att det skall lukta rengöringsmedel.
Musik spelades en hel del av
men inte bara dom gamla vanliga som jag brukar sätta på när jag skall sätta fart på mig själv. Det finns inget bättre sätt för mig än att dansa i takt med dammningen tex. Jag är effektiv då för annars är det som klister i både händer och fötter. KA överlevde ändå ;).
Have a nice day!

Det finns så många olika sorters relationer runt omkring oss och alla är inte alltid av godo. Vänskapsrelationer, partnerrelationer, arbetsrelaterade relationer, kompisrelationer, olika former av bekantskapsrelationer.
Varje möte (IRL eller URL) med en annan person ger en ny möjlighet till en relation med den personen. Önskar man en relativt neutral relation eller bättre med en person så gäller en oerhört viktig sak, respekt. Finns inte respekten där så finns det inget att bygga en relation med. Vi är alla så olika, har olika bakgrunder, olika bagage som sätter olika spår och ger oss olika sätt att hantera det vi gör just nu – lever livet.
Möten kan i många fall gå spårlöst förbi och inte bli mer än just möten medan andra blir relationer som kan leda till fiendeskap, kamratskap, vänskap eller partnerskap. Ibland lägger vi in värderingar i möten och därefter även förväntningar. I vissa fall kan det bli en ömsesidighet men det kan lika gärna bli det motsatta och få den som är motpart att backa undan.
För mig är relationer spännande även om jag på vägen blivit både sårad och arg och allt däremellan. För mig är det viktiga inte att vi är lika utan att det finns någon form av utbyte, dvs att det ger mig något och att jag ger motparten något att ha en relation till den personen. I vissa fall har jag valt bort eftersom jag inte kan respektera eller inte blir respekterad och i vissa fall har jag valts bort och kanske av samma orsak, det vet jag inte.
Oavsett vad så är jag övertygad om att relationer lär mig saker, både på gott ont och det är upp till mig själv att göra det bästa utav dom relationer jag har om jag vill bevara dom oavsett formen av relation.
Vänskap är oerhört speciell
och kräver mycket från alla håll och kanter, särskilt en god relation med allt som ingår däri. Vänskap är viktigt att både ha och vara del i. Vänskap kräver också stor tolerans, ödmjukhet och förståelse för annat än mitt eget. Vänskap kan vara på gott och ont och vill man bevara den måste man underhålla den. Vänskap som jag ser det är något som växer fram av något och inte bara finns där för att någon är snäll, bjuder på fika, pratar en stund osv. I vänskap är det oerhört viktigt att det finns utrymme för olikheter och förståelse för det är först då vänskap kan grundas.
Jag har en god relation till KA och den värnar jag allt jag mäktar. Jag är också vän med KA, vänskap jag är rädd om. Jag har egentligen aldrig tänkt på att jag är vän med min man på det viset men i ärlighetens namn så är han min bästa vän. Han står ut med mina dåliga sidor, han tycker om mina goda sidor och han förstår mig för det mesta. Jag tror mig känna och veta att han ser på mig på samma vis.
Det märkligaste av allt är egentligen att så få ser sin partner som sin vän. Vad säger det om ens relation om man inte är vän med sin partner? Kan man inte känna tillit och förtröstan i ens partner vad lever man då i för partnerskap egentligen?
Jag vet inte men mina tankar har vandrat mellan dessa ord i rubriken ovan och jag kan bara konstatera att vi har det bra KA och jag. Vi har det bra hur det än blir för vi är trygga i varandra och det är värt mer än en lägenhet, mer än en bil, mer än alla materiella ting och jag hoppas vi får ha det så i många år till var vi än befinner oss. Vägen hit har varit tuff på många sätt men vi har vandrat den tillsammans.
Jag vill också få möjligheten att vara del i den lycka jag kan se i en del gamla par jag ibland möter. Dom går där hand i hand och kärleken lyser i deras skrynkliga ansikten, det gråa håret ger dom ett underbart och fint skimmer av liv och omtanke. Dom lever i symbios oavsett om det är med käpp, gåstol, rullstol eller annat. Jag vill också få bli gammal och gå där med min gamla man med eller utan ålderstillbehör.
Så det där med minnen(tur att jag skriver för mig i första hand för denna tankebokstext är lång)
och hur man väljer att hantera gammalt. Jag älskar att höra mamma berätta om oss barn (mina syskon och jag) när vi var små och växte upp i Afrika. Jag älskar att minnas musik i förhållande till situationer jag varit med om. Ibland kan det vara en snutt av något som poppar upp och så sjunger jag för fulla muggar och ser framför mig situationer där just den låten var på.
Visst finns det tråkiga, sorgliga, hemska och traumatiska minnen men det är inte dessa jag förknippar med musiken. En del låtar som förekommit vid sorgliga händelser gör inte det sorgliga framträdande utan det roliga kring det tråkiga. Eftersom jag tex. fick den musikala uppväxt jag fick så skulle alla dessa låtar bara göra ont om det var så jag la ihop äpplen och päron och skulle heller inte kunna lyssna på många låtar jag älskat hela livet.
Idag tex så satte låten Corrina, Corrina igång hela denna evighetslånga text. Min första kärlek i Ghana, Paul Chapell (britt) oh vad hans pappa retade mig jämt med just låten Corrina, Corrina. Bill (Pauls pappa) visste att jag var kär i Paul och jag följde Paul som en liten hund överallt när vi var på beachklubben. Jag var lite kär i Paul´s storebro, Chris också och han fick utstå än värre trånad av en 12 – 13 åring. Inte lätt när man är liten.
Många trista saker hände på beachklubben, hemma och framförallt under åren i Afrika men det är inte det jag minns eller väljer att sätta i samband med musiken. Det märkliga är att jag inte heller associerar dom sorgliga händelserna på det viset utan jag kan många gånger tänka att ja, det och det blev då och då men det drar inte ner mig utan jag lyssnar med glädje vidare och njuter ändock av allt det goda som skett på vägen.
Egentligen borde jag kanske hata Afrika, hata män, hata allt som inte överenstämmer med mina värderingar osv men så går det inte att leva för då har jag dött levande.
Dessa kråkor säger kanske inte ett smack till någon mer än mig själv och jag bör kanske läsa igenom allt fler gånger om men gör det en annan dag. Det jag menar är väl iaf detta att livet är nu så lev livet nu för utan att leva så dör du.
Godnatt och sov gott!

Vill ut, vill ut är nog vad han visslar till om. Jag har snarkat i natt men det är nog för att jag börjar bli snuvig. KA är det han också och han drabbades av mina snarkningar. Vi motar bort det hela för vi skall åka ner till Götet på fredag. Bort alla baciller NU!
Denivit tandkräm
fungerar faktiskt till viss del vad gäller fula fläckar på tänderna. Jag hade en stor fläck mitt på framtänderna som nästan är borta. Jag antar att det är min rökning som ställer till det, rättare sagt jag vet att det är det. Det som är annorlunda nu är ju att jag rullar och det har satt sig på framtänderna och på mitt ena finger som blivit lite gult. Tro om Denivit fungerar på fingret också? Kanske skall jag prova…
Det har inte slagit slint
även om det kanske verkar så. Jag sitter här och skrattar åt mina egna skrivna ord och undrar vart skruvarna tagit vägen och jag tror att dom sitter kvar än ett tag iallafall även om det mellan varven kan undras över.
Gärdagen gick utan att något
egentligen blev gjort mer än att min egen dumhet vid en programinstallation ordnades till. Nya System Mechanic har även antivirus och brandvägg och det går liksom inte att ha två olika sådana program för då fungerar ingenting. Det tog bara dryga 8 timmar totalt med omstarter, felsäkert läge, manuell borttagning i registret och ominstallationer innan den dumheten var avklarad. Grejen är att jag borde veta bättre men… Nu är nya versionen installerad och fungerar perfekt utan Panda tillbehören.
KA gjorde nödinköp och jag tillagade köttsoppa som vi skall äta idag (godast dagen efter). Bingolotto spelades till maten (pulversoppa och bröd) och vinsten uteblev som vanligt.
Dagen idag skall gå åt till
dammråttejakt och annat väsentligt i samma stil så att Ylva (vår katt- och sköldpaddevakt) inte svimmar när vi åker neråt.
Nu skall jag dricka en kopp kaffe till och sedan sätta rulle. Vädret här är grått, trist och blåsigt. +8 grader och alla vackert höstfärgade löv ligger där ute och skapar en oerhört vacker höstlik bild.
Till later!

för det blir aldrig sovmorgon. Kanske in mitt nästa liv om det finns ett sådant. Nej, nu har det inte snurrat för mig men jag är bara less på att inte få sova ut. Förra helgen, lördagen, kunde jag ha sovit länge och då ringer mamma. Enda gången på många och långa månader som den möjligheten överhuvudtaget tillåtits av kroppen/knoppen så spricker det av ett telefonsamtal. Inte mammas fel men jag blev inte mindre glad för det. Är jag eller är jag inte?!
Popcorn i micron
bör bevakas noga och inte förträngas av att den som vill ha dom sitter vid datorn helt omedveten om dom poppande sakerna. Mina popcorn blev alltså väldigt svarta och oätbara, för att inte tala om röken och lukten.
Det var det enda ”goda” jag hade att tugga på när jag nu satt här helt solokvist. Gisses vad jag längtade efter ätbara popcorn och hungrig blev jag som en varg men iddes faktiskt inte tillverka något ätbart överhuvudtaget.
Kvällen gick ändå och helt plötsligt var KA hemma igen. Det är skönt när vi är där båda två även om det kan tänkas fånigt. När han inte är där fattas han mig, så enkelt är det.
Dansen hade gått bra
men färdtjänsten hem blev sen och sedan en dum chaufför så KA var lite upprörd. En viktig regel, särskilt om man skall serva handikappade, bjud på dig själv. Det gjorde inte chauffören och bemötte KA´s brukare med dumhet.
Kanske blir det tidig frukost!
Äggen är redan på kokning och KA är på hugget (tur att någon är det mellan varven).
Nej, vilket bladder. Fast vädret höll jag på att glömma. Enligt termometern ute är det +12 grader, enligt mina ögon är det både blött och grått ute och lite blåst.
Nu till frukosten!

gäller tiderna 09:00 – 13:00 och inte senare. Jag var där senare eftersom jag skulle jobba innan men snabbade mig hem för att hinna dit innan dom stängde. Jag grejade enstaka blanketter iaf så att det syns att jag var där igår. Kanske duger det eller så inte. Jag åker dit nu på morgonen annars går det ju inte.
Efter det misslyckade AF besöket
for vi iväg till Upplands Väsby Centrum (måste variera centrumen) egentligen för att kika efter en eventuell jacka till mig som också skall vara billig. Det slutade med att vi åt där för vi var väldigt hungriga båda två. Jacka blev det ingen men vi fick med oss mjölk och bregott hem och var mätta i magen.
Ikväll skall KA ut på dans igen 😉
med sin ena brukare. En sak som jag tycker är fel, ledsagarna får betala sitt eget inträde fast det är inte så hemskt för dom får pengarna tillbaks vid löneutbetalningen. Som tur var kostar det bara 100:- i inträde för det är vad kommunen ersätter per ledsagartillfälle.
+8 grader, dimma så långt ögat ser, fuktigt och det bästa av allt kanske, det är FREDAG.

ivägskickad. Skall bli intressant att se om säger om intresse finns.
Har du tagit ställning?
För vad kanske någon undrar, jo donation. Om du inte har meddelat din åsikt i frågan så gör det. Nu går det att göra på nätet. Jag har tagit ställning för länge sedan och både KA och jag har donationskort i plånboken. Detta är kanske snäppet bättre och effektivare för ingen kan missa vart jag står då när det finns i deras register. Jag registrerade mig nyss, gör det du också oavsett vad du tycker. Jag skänker bort hela mig om nu någon vill använda sig av min kropp den dagen.
TT väntar
så jag kanske måste packa ihop och åka in.
Till en annan gång, vi läses!
Jo, väder är det även idag förresten. +9 grader, mörkt och fuktigt.