har varit förra årets sista veckor och början på detta. Inte blev det bättre med influensa som ff sitter i och gör mig helt kraftlös.
Träffade delar av barnen och barnbarnen 15 december och sedan drog vi ner till Göteborg för att fira jul med mamma och syskon med familjer. Det var skoj och vi åt pepparsoppa och det gick även att koka ihop med quorn för Stoffe som är vegetarian.
Mycket shopping med lillebrors Ellen som var helt underbar och gjorde sitt för humöret.
Ellen och jag bakade mandelformar hos mamma som ingick som efterätt på julafton.
KA blev också förste flätare åt Ellen och meningen var att KA skulle lära pappa Bjarne men tiden räckte inte till riktigt men tjusig fläta blev det.
Tomten kom också så någon hade visst varit snälla och så fanns det småttingar att gosa med. Viggo var mest nöjd när han fick öppna alla klapparna. Ellen var tomtens paketassistent sedan när tomten gått vidare till dom andra väntande barnen. Tillsammans med Josefine fortsatte Ellen med Tomtens jobb.
Det var en riktig lisa för själen med trivsel, skratt, umgänge och god mat samt vettiga samtal.
Ylva och Göran, tillsammans med Josefine, hade lagt ner mycket jobb på maten och tänkt på allas olika önskemål. Göran hade tom tagit tid på sig att göra norska julrätten Ribbe som var så gott och smakade precis som den skulle. Receptet har jag med mig hem 🙂
Mätta blev vi, ingen tvekan om den saken och innan vi åkte hemåt på juldagen så åt vi lite jullunch hos Ylva och Göran.
Snön såg vi ingenstans men storm och regn fanns det gott om i Göteborg. Åkte hem annandagdagen och kroppen värkte men tänkte att jag var slut men si så enkelt var det inte utan det var början på det som ännu är fast jag är bättre.
KA stackarn har också slagits ut av denna förkylning/influensa men klarat sig aningen bättre än jag.
På arbetsfronten rullar det på med full fart så jag kunde inte vara hemma fast jag borde ha varit det, inte vettigt med feber och mossa i huvudet men vi skulle byta från Tre till Telia som teleleverantör och vissa myndighetssaker skulle bara in samt betalningar göras och jag kunde inte vara hemma.
Taggade inför nya året även om det ordfattiga och tomma är kvar men det jobbar vi bort tillsammans KA och jag.
Träningskort är införskaffat också via jobbet och så fort mina värsta symptom är borta så kör KA och jag igång med lite träning.
Hoppas också återfå lite av mig och mitt men det tar nog sin runda tid då det är saker helt utanför min kontroll och inget jag kan förändra läget för. Har insett att den delen är bara att ge upp även om det kostat enormt mycket men det ligger helt utanför min kontroll och mitt mentala jag måste gå före. Tänker inte tillåta mig att dras ner igen utan det är bara att stänga av och jobba framåt. Jag har gjort så och klarat det bra i andra sammanhang, mental överlevnad utan att trampas sönder och samman är en förutsättning.
Att ses på med respekt är en fundamental rättighet och borde vara en grundförutsättning i relationer. Att hela tiden slå ner en annan människa och spegla sina egna tillkortkommanden som att det är den andras är inte sunt.
Nytt år nya tag och kanske blir jag mer ordfylld och mindre osynlig 🙂
Vi ses väl!