Nu är det våååår!

Vi gillar solen, de gör också päronen faktiskt. Några dagar sedan sist men päronen hinner aldrig så det kan bli så ibland. Måste bara skvallra lite om Henke. Han är bara fööör mycket ibland alltså. Han förstörde pappas dator i förrgår. Han gjorde så pappa inte kunde arbeta utan han fick försöka laga sin dator. Henke hade tuggat sönder en kontakt så pappa fick leta fel jättelänge. Under tiden pappa letade fel så tuggade Henke på en till sladd i datorn så då fick pappa byta det också. De har en maskin som skickar papper och den hade Henke också tuggat av kontakten på. Vilken brorsa jag har alltså.
En annan sak som vi glömt är att polaresidan är uppdaterad med lite mail från ”anonym granne” och från Mutter som har problem med sin fru Seniorita. De har fått ägg och om inte jag har helt fel så skall de äggen ha kläckts nu. Väntar bara på mail från Mutter så jag får höra hur det går. Mutters fru har varit jättejobbig med sitt kacklande hit och dit så det är bra att Mutter mailar till mig så man får vara ett stöd.
Livet är inte så kul heller för päronen har bara roligt åt min nya tillfälliga frisyr. Eftersom vi ruggar just nu så tappar man fjädrar och så kommer det nya så min näsa ser kanske lite lustig ut. Mamma sa att det såg ut som en liten hakmustaschfläck, hon är en taskmört faktiskt.
Ett jättefint länktips från oss är denna sida. Mamma tycker ni skall klicka på denna och denna. Man måste ha java aktiverat och det är musik som man kan stänga av längre ner på sidan.
Glömde det viktigaste nästan, Henke tävlade i Net-Näsa 2002 men han kom sist. De tyckte inte hans näsa var en näsa men vad är det dårå? Självklart en näsa. De var taskiga som inte tävlade med min för då kanske det hade gått bättre.
Nu skall jag som vanligt faktiskt gå och sova så gonatt! alla gökpolare med päron så visslas vi en annan dag. Mannefredde – the one and only!

Föräldrar, livet och döden,

tre ämnen som jag en längre tid tänkt skriva något om. Ju mer jag tänker desto svårare blir det att börja för det är stora och komplexa ämnen. Jag kan göra det kort, ungefär som:
Mina föräldrar är döda,
Livet är en kemisk process,
Döden, den oundvikliga, är det enda vi kan vara säkra på.
Men så kan jag ju inte skriva (även om jag just gjort det). Det är för kort och alldeles för krasst, känslolöst.
Med åren har jag dock, på gott och ont, blivit något krassare än jag tidigare varit. Nu måste jag diskutera med webmaster för kanske ska jag skriva ned tankarna annanstans än här. Flera länkar på förstasidan kanske?
Riktig, riktigt frisk har varken jag eller hustrun blivit även om vi är mycket bättre. Är det ålder, dålig kondition eller vad, som gör att det tar längre och längre tid innan jag blir bra. Dessutom känns det som att perioderna mellan gångerna blir kortare. När jag känner mej så här har jag jättesvårt att skriva, så jag slutar nu.
Höll på glömma dagens visdomsord. Citerar Ejas Gästbok:
”Det viktiga är inte att vinna, utan att komma först”.

Känner mej just nu

nästan frisk. Jätteskönt, hoppas jag inte ropar hej för tidigt.
NetNäsa, varken jag eller Henning kom på någon särskilt bra plats med våra attribut. Vänta bara till nästa år!
Vi var inomhus hela dagen igår. Vi fick golven gjorda även om det tog tid. Jag fattar inte att det kan bli så skräpigt som det blir. Vi har fyra katter och två fåglar som gör vad de kan för att skräpa ned, men ändå.

Tjaba alla gökar med päron!

I dag är det lördag och vi är hemma som vanligt. Henning har jagat pappas morgonrock hela morgonen så pappa hade en sop bredvid sig för Henke gillar inte sopar alls. De tror att Henke måste få en fru eller något så han slutar jaga kläder och annat knasigt.
I går kom vi hem jättetidigt och det var tråkigt men vi fick mackaroner iaf och det är såå gott faktiskt. Speciellt med lite smör på. Henke åt fisk, han måste vara knäpp jag säger bara det.
Det har inte hänt så mycket annars men än vanliga saker vi gör på jobbet. Burarrest har vi fått många gånger. I går var det en ny snubbe som kollade vntilationen på jobbet och det skall ni veta var spännande. Jag följde efter honom hela tiden och sedan satt jag på hans axel fast han sa inte många saker till mig.
Hejsvejs till en annan dag så visslas vi väl? Mannfred – ett busfrö!

Hela tillvaron

står still, känns det som. Det mest akuta just nu är att sköldpaddorna inte har någonstans att vara. De bor i badkaret sedan igår. Visserligen har jag stoppat ned både pump och värmare där men det är lite kallt ändå. Och, vi kan inte duscha. Behöver, en balja, 300-400 liter, och, bygga en landdel runt om. Kruxet just nu är att pengar är en bristvara. När så är försvinner ork, lust, tålamod och företagsamhet för mej.

egentligen alltför sent för gammelman.

Nu har jag fått några hälsningar i min gästbok. Det är jätteroligt tycker jag! Till att börja med tänkte jag inte kommentera inläggen, för det gör man ju inte i en vanlig ”manuell” gästbok man har liggande hemma. Men, det är roligt att få kommentarer på de inlägg som jag gör i andras böcker, så jag har tänkt om.

Det har varit

lite körigt på Jowes och det tar på mentala krafterna. Har varit så pass trött att jag inte ens nämnt att akvariet, där sköldpaddorna bor, läckte vatten i förrgår så det stod härliga till. Just när vi skulle ge oss ivag till jobbet dessutom.
Idag avslutar vi de jobb som vi sysslat med under veckan. Det känns skönt även om dagen inte blir lugn direkt.
Det finns trådar jag måste ta tag i. Dels skriva här i Centrifugen dels i Succe. Jag ska också fortsätta med UKNM. Det är stiltje där. Undrar hur intresserade medlemmarna egentligen är. De tror kanske att Uknm är en universallösning? Eller också är det som medlemmen Kalle säger. Han menar att eftersom där finns ett låst forum så blir man nyfiken och vill se vad som finns bakom. Storrensning på medlemmar, ikväll, förestår.
Och idag är det den sista i månaden, igen, med arkiv och allt jag vet inte vad, stöön.

Helgdag, tråkig dag

fast inte bara tråkig men ganska mycket iaf.
Vi har busat massor iaf och Henning har börjat jaga katterna så päronen blir alldeles knasiga. Han skuttar runt under sängen och oftast är det Maja (hon heter så) som kommer knatande och då börjar Henning jaga henne, päronen skriker och alla springer. Vilket liv vi har! Henning hamnar alltid i buren då så han har minsann börjat få massor av burarrest han också, så det så!
Vi gökar har börjat rugga så päronen trodde först det var något fel på oss men det är det inte. Jag ser konstig ut i pannan där en del fjädrar har trillat av och där nya minifjädrar har kommit. Får att bli fin måste man tydligen se lite mindre fin ut ibland också. Henning har tappat mest fjädrar på benen och det kommer nya där också. De där päronen tycker vi ser lite lustiga ut.
Lite korta nyheter men nu måste vi gå och sova så vi får näbbas en annan dag. Vid knapparna – Mannfred den lille inte terroristen!