After being kidnapped, raped and tortured, an 18-year old Afghan, Lal Bibi, is fighting…

Reshared post from +Elinor Palm

After being kidnapped, raped and tortured, an 18-year old Afghan, Lal Bibi, is fighting the cultural requirement that she commit suicide. She wants to save her life by seeing her rapists in jail. But officials are balking. Let’s help save Lal Bibi’s life and win this battle in the war on women. Sign the petition:
http://www.avaaz.org/en/justice_for_lal_bibi/?bqchgdb&v=15439 

Google+: Reshared 1 times
Google+: View post on Google+

Äktenskap – partnerskap!

Jag har skrivit på, har du?. Om du inte har gjort det och tycker att oavsett vem man älskar så skall man inte diskrimineras så skriv på.
Aggeman är en av flera som manat till engagemang i frågan om äktenskap och rätten till att ingå äktenskap. Varför jag pekar ut hans skriverier bland alla andra behöver man bara kika på kommentarerna för och i dessa finns en kamp om lika rättigheter oavsett sexuell tillhörighet. 83 kommentarer i kampen för/mot rättvisan.
Kärlek mellan man och man, kvinna och kvinna eller man och kvinna är för mig lika mycket värt och lika fint för kärlek är alltid kärlek. Det sjukaste av allt är att det är okej att gifta sig och då heter det Partnerskap men Äktenskap går bara inte för sig, why?
Länkar till Intressant

Duns och kabrak!

Så lät det sent i gårkväll och vad skådar vårt öga om inte en lösspringande hund i vardagsrummet. Arten hund vet jag inte men hon (jo, en tik) var boxerlik i kroppen men helt utan hängläpp ;). Hon verkade rädd/osäker och morrade en aning men tog sig ut och fortsatte morra utanför balkongen. Jag har aldrig känt mig osäker på en hund men henne kände jag mig väldigt osäker på.
Tiken hade inget halsband och ingen synlig människa fanns i närheten, inte heller någon som ropade på hunden. Förbannad blev jag för vem f*n släpper en hund lös utan att ha stenkoll.
Min första tanke var att hon jagade våra katter och vill det sig illa kan en hund i den storleken lätt knäcka en nacke. När jag tänkte efter kanske hon var hungrig och rädd men jag har ingen aning. Inte en kotte syntes till eller hördes men mig hörde dom för det osade ur munnen på mig. Tiken försvann ur sikte också, hoppas det gick bra för henne. Hon lyckades verkligen skrämma slag på alla 3 pälsbollar.
Hoppas tiken inte var övergiven och att det var ett misstag att hon var lös. Hon kanske inte alls tillhör den aggressiva modellen men rädsla hos en hund kan orsaka hugg i rent försvar.
Väderutsikter: hopp om sol för den syns faktiskt. 11 grader, kors i taket.

Kursen är givande!

500 felet Internal Server Error så det enda som syns är detta inlägg på index och INTE som direktlänk. Får se när minnet utökas eller annan åtgärd tas från supportens sida. Detta kommer att synas här men det kostar ca 6 fel först.

Jag är helt slut och har också blivit ganska ordlös av allt som far runt. En dynamisk kursledare, trevliga kurskompisar som säkert tycker att jag skall hålla käften för dialogen är en stor del av en hel del kursdiskussioner och föreläsningar.

För den intresserade kommer här nu en nedladdningsbar variant av min del av Karlavagnen och det är nu i mp3 format och nedladdningsbar men den är 10mb, varsågod (borta) och god natt!

Första kursdagen gick bra!

Roligt vad det också och det kommer att bli oavsett vad det blir utav det hela. Optimalt så är ett nytt jobb målet men jag nöjer mig faktiskt med delmål som jag skrivit tidigare. Jag menar inte att jag sätter ribban lågt men jag tror mer på att få igång mig först vilket är mitt mål och resten blir liksom bara bonus för ditt är ju min egentliga strävan.

Klasskompisar, fikaraster och lunchrast samt dynamik och inte minst en dynamisk kursledare som faktiskt har egen erfarenhet även på arbetslöshetsfronten och gärna delar med sig.

Radioprogrammet Karlavagnen
som gick tidigare där det diskuterades om kvinnomisshandel har jag äntligen fått skivan på, visserligen bara delen med mig och jag tyckte faktiskt att jag lät ganska klok trots allt. För den som vill lyssna på den snutten kommer nedladdningslänken Här i CDA format, 44 byte det fungerar INTE måste göra om den men till vad vet jag inte.

Vilken snabb återgång

till en mer arbetsmässig dag och sent blev det och alldeles för lång för min ork och energi men dagen gick. KA ”räddade” mig vid stationen så att jag kom hem lite snabbare och så fixade han mat och innan det hade han dammsugit och skurat golven så det både luktade gott och kändes gott under fötterna när jag landade.

En kortis framför datorn och så snabbt framför tvn och andra delen i serien om mäns misshandel mot kvinnor. Många har ju läst både Gömda och Asyl och alltför många har egna erfarenheter. Jag tänkte på det Anna sa som var extra jobbigt och insikten om att hon faktiskt var en misshandlad kvinna för det hade hon inte sett sig som tidigare. Det gjorde inte mamma heller utan mer förtryckt/nedtryckt då och idag har hon ff svårt att ta ordet misshandlad i sin mun om sig själv.

Gårdagens Karlavagnen var bra av det jag kunde höra eftersom jag inte satt vid datorn med radion på under tiden jag väntade. Efteråt for det runt och runt vad jag borde ha sagt om det och det och det osv men då var det för sent.

Varför jag skickade mail så sent var för att jag först inte tänkte säga något alls för jag fick hispan och så precis innan programmet skulle börja tänkte jag att jo jag mailar så får vi se om någon hann med, kunde, hade lust osv. Alla sitter ju inte framför datorerna hela tiden och som pricken över i:et hade Surftown strul med mailservrarna men om det blev i morse eller i går kväll vet jag inte riktigt. Familjen som lystnade och det inkluderar ju självklart KA tyckte att det gick bra fast jag själv tyckte som sagt att det saknades konkretiseringar men tiden var kort.
Reaktioner hade kommit på att ingen av grannarna reagerade när jag sprang ute i trosor, gummistövlar och ett täcke runt mig och skrek på hjälp. Samtidigt skedde det glaskross i porten för att x:et skulle kunna rusa efter mig, rop och åter rop. Dagen efter hade jag sociala på besök som undrade vad jag häll på med för grannarna hade klagat på livet. Tänk så flata en del är, inte ringa polisen men klaga det kunde de. Jag hade nästan glömt bort känslan den gången men nu minns jag rädslan, vanmakten och efteråt skammen, den stora skammen och att soc dök upp dessutom och rädslan för vad soc kunde tänkas göra för hjälpa gjorde dom ju inte. Den incidenten var bara en av ett antal men en viktig sak att berätta då det saknas mer engagemang när saker inte är som dom borde vara.

Tack och lov för KA som orkade med mig då i början och kanske idag också men han säger att jag är ganska okej idag och jag tänker detsamma om honom fast egentligen är vi ganska nöttiga båda två men vi trivs som dom nötter vi faktiskt är 🙂
En heldag i morgon också så god natt och sov gott.