Sorg o farväl

Det var så dags för Henning att packa ihop sina pinaler för att flytta. Det är faktiskt hemskt men det var nödvändigt för oss alla. Det smärtar och det värker trots att jag vet att Henning har det väldigt bra där han är nu. Han har skaffat sig en ny fru och har tomt, äppelträd och annat en gök kan önska sig.

Markus och du

Ff på vägen till Flen men vi tar det stund för stund innan det liksom är slutligen dags. Tänk vad vilket otroligt hästminne du har. Med oss har du levt i 7 år och Markus är din kompis som du känner igen på många meters håll. Marcus är din ”pappa” innan du kom till oss.

Tänk, livet är

för mycket ibland och Henke är vår familj. Han är vårt domän för det är främst pga av Henning som det blev Gökboet och inget annat. Henning blev Göken Jonsson och därav domänet.

Buren som är Hennings från början iaf skall självklart med till nya familjen. En del har kommenterat med orden ”men varför tog ni inte betalt?” och då undrar jag så här vad ända in i skall vi ta betalt för att vår livskamrat måste flytta.

Pussgurkan

får en puss och en kram av sin fru här hemma. Tänk så Tessan och du verkligen varit med varandra. Hon kunde göra vad hon ville med dig och du bara liksom hängde med – alltid. En gång har du bitit Tessan och det var när du bott hos oss i 3 veckor. Tessan visste inte bättre men hon lärde sig snabbt.

Sista kortet

på hemmaplan här i Kungsängen. Du killen, du vet väl att vi älskar dig, väldigt mycket också. Inte sista bilden på dig så men härifrån och jag hoppas att din nya familj delar med sig av sina fotoalster till oss som är kvar här utan dig.

Förra året.

lyckades Henning att svärta ner sig en aning. Han ville antagligen studera Pelles målarkonster lite bättre. Pelle är killen som har zoobutiken där vi bor och det han gjorde var att måla akvariernas baksida. Henning assisterade på det sätt han kunde.

En lite kul grej i det hela är att spåren efter Hennings framfart är väl synliga än idag.