har sett dagens ljus. Hustrun har varit duktig och flitig med vad hon nu gjort för att få till det och hon håller på att visa mej hur jag ska få upp bilder. Det är jätteenkelt säger hon…
I övrigt
börjar jag landa. Just när jag trodde jag börjat ta mark fick jag en infektion i underkäken som förlängde stoppsträckan. Nu går jag på två olika antibiotika, känner mej bättre iaf.
Dag: 6 juli 2003
Miniprojekt är kul – också,
särskilt om man känner sig lite nöjd efteråt. Helgen har gått bra, vi har varit flitiga som attan och inte varit särskilt datorbenägna. En sak har jag lyckats med och det är detta. KA är bara full i f*n han men, men så är det. Tanken är att våra foton som vi vill visa hamnar där. En del vill nog inte jag visa men KA vill så gärna så då får han väl det.
En anna nyttig sak som vi gjort, det är väl egentligen det enda nyttiga vi gjort är städat ordentligt. Jag har märkt att flytande maskindiskmedel är förbaskat bra till att få bort smuts som inte riktigt syns och då syns det åtminstone i hinken. Jag vet inte riktigt om jag gjorde en bra eller dårlig sak men det lär vi nog märka. Vadå? Jo, :), brödrosten är jättefin och ren men om den sedan kommer att gå att använda det får framtiden utvisa. Jag skriver det när jag testat att rosta något.
Det kom ett vykort
från Åsa efter hennes semester. Framsidan föreställer Ungdomens källa. Skall bli spännande att se om det liksom fungerar. Tusen tack för vykortet, nu väntar vi bara på reseberättelserna.
Nu har jag lagt till
alla Gökboets sidor till höger så att det med enkelhet skall gå att hitta rätt.
Faktiskt har vi sett solen också
vare sig vi tror det själva eller ej. Tom så pass varmt och skönt så att vi grillade ikväll. Mannfred blev alldeles tokig i både pommes friten och i påskmusten (ja vi har kvar). Kan inte skåla in annat heller för KA äter sina mediciner och Flagylen är tydligen väldigt osäker med alkohol, i biverkningar för den som äter dom alltså.
Helgen är till ända
och vi skall snart knoppa för att orka kliva upp tidigt i morgon. Ha en fortsatt fin kväll, på återläsande en annan gång.
Hattprovardags
Paradiset för
Familjefoto från
mitten av 70-talet. Min familj är samlad utanför vårt hus. Delar av tomten syns väl. Det var en stor trädgård som också innehöll en vollebollbana fast den är på motsatta sidan om huset. Kläderna avslöjar nog från vilken era dom kommer. Mamma och jag har handsydda ghanesiska klänningar på oss. Mamma är sömmerskan.
Avsked i Ghana 1976
Här är sista festen i Ghana, dagarna innan vi skall flytta därifrån för gott. Det är fest men det är också stor sorg för Afrika hade varit vårt hem i nästan 14 år.
Det syns nog väl vem jag är på kortet. Från vänster, min syster Ylva, mamma, pappa, lillebror Bjarne och så storasyster i egen hög person. Pappa sitter på en ashantistool som han fått i gåva från alla anställda på Ghana Cement Works. Kläderna vi alla har på oss är också handgjorda gåvor från all personal.
Tänk att sorgliga saker ändå kan vara festliga. Jag minns med glädje och faktiskt så längtar jag ner för att återse mina rötter.